Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att inget av målen nås på Gotland till år 2020, med idag beslutade åtgärder och styrmedel. För miljömålet Ingen övergödning går utvecklingen i positiv riktning, medan Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt.

Trots att mycket görs inom många områden, är slutsatsen att inget av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer är möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställningsarbetet går framåt och potentialen för vindenergi och biogas är stor.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt.

Det görs mycket arbete för att nå miljömålet Giftfri miljö, men det saknas tillräcklig kunskap om kemiska ämnen i miljön. Kemikalier från vår dagliga konsumtion återfinns i grund- och ytvatten.

Tillgången till bra grundvatten på Gotland är ingen självklarhet, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Under året har undersökning av enskilda brunnar visat att ungefär en tredjedel periodvis har för höga bakteriehalter. Gotlands utdikade landskap med snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer påverkar både det biologiska livet och tillgången till vatten.   Omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på både nationell och internationell nivå.

Skogsstyrelsen, som bedömer miljökvalitetsmålet Levande skogar, har bedömt att målet inte kan nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Skogsmiljöer med höga naturvärden minskar genom avverkning och otillräcklig skötsel.

Arbetet med planeringunderlag och styrdokument som bidrar till En god bebyggd miljö går fortsatt framåt, men den glesa bebyggelsestrukturen gör att satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur fortsatt är en utmaning.

Det försenade nya Landsbygdsprogrammet påverkar flera av miljömålen negativt och kulturmiljö är nedprioriterat i det svenska landsbygdsprogrammet. Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Storskaligheten i lant- och skogsbruk bidrar till en negativ trend för biologisk mångfald.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Det totala klimatpåverkande utsläppet i länet är ungefär lika stort nu som för 25 år sedan (1990-2013). Utsläppskällorna i länet domineras av kalk- och cementindustrins bränsle- och processutsläpp, vilka ökat med cirka 20 procent under denna period i takt med ökad produktion. Genom att använda vissa icke-fossila bränslen har cementindustrin dock kunnat minska sina koldioxidutsläpp med ca 14 procent per producerad mängd cement sedan 1990.

Utsläppen från andra samhällssektorer har minskat under samma period. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler har i det närmaste fasats ut genom att oljeeldning ersatts nästan helt med biobränsle genom när- och fjärrvärme. Fjärrvärmesystemet baseras nu på mindre än 3 procent fossila bränslen.

Utsläpp från energiproduktionen har minskat med 30 procent under de senaste 25 åren på grund av ökad användning av förnybar energi. Förutom bidraget från bioenergi, uppgår vindel-produktionen i länet nu till närmare 50 procent av länets totala elanvändning.

Inom transportsektorn finns en tydlig trend av minskande klimatpåverkande utsläpp med ca 14 procent under perioden 1990-2013. Den genomsnittliga körsträckan per person har successivt minskat under de senaste åren, men ökade något 2014 och var då 5 procent högre än genomsnittet för landet.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har, med stöd av statliga medel, tagit fart de senaste två åren genom två projekt i länet . Totalt sett är antalet nyregistrerade bilar förhållandevis lågt i länet. Antalet nyregistrerade elbilar/elhybridbilar hade dock mer än fördubblats under perioden januari till september 2015 jämfört med samma period året innan.

Gotland är i en uppbyggnadsfas när det gäller biogas. Biogasproduktionen uppgår för närvarande till 20-25 GWh per år och är baserad på lantbrukets restprodukter samt avfall och avlopp från livsmedelsindustri och hushåll. Biogasen används för industrins energibehov samt uppgraderas till drivmedelsgas. Tankställen för biogas finns dock ännu endast på tre platser i länet. Målet för biogasproduktionen på Gotland är 100 GWh år 2020 samt en inriktning om 300 GWh fordonsgaskonsumtion år 2030, vilket skulle motsvara ungefär hälften av det förväntade behovet av transporter på Gotland 2030 . Region Gotlands biogasstrategi innebär bland annat att kollektivtrafiken och annan upphandlad trafik som avfallstransporter och egna fordon, successivt ska övergå till biogasdrift. 

Region Gotland arbetar med att ta fram cykelplaner för tätorterna med målet att cykelåkandet ska öka med 30 procent fram till år 2025. Cykelplan för Visby ska färdigställas under 2015.

Vindenergipotentialen och intresset att utveckla vindbruket på Gotland är fortsatt stort, men elnätsförbindelsen till fastlandet begränsar för närvarande möjligheterna till ytterligare utbyggnad. Svenska Kraftnät projekterar en ny elkabel till Gotland. Lösningar på de potentiella motsättningarna med totalförsvarets intressen, bland annat i form av en väderradar, har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Gotland, Försvarsmakten och SMHI. En viktig förutsättning för möjligheterna att lösa problem genom att möjliggöra anläggning av en eventuell kompletteringsradar, är implementeringen av det system som utvecklats inom projekt Vindrad+ hos Försvarsmakten. Detta kommer att möjliggöra bedömning av vindkraft vid tvåradarsystem.

Informationsinsatser om sol-el har genomförts i Region Gotlands regi. Det privata initiativet med årligt Energiexpo på Gotland har åter genomförts i samverkan mellan gotländska myndigheter och näringsliv. En viktig ny nationell åtgärd hösten 2015 är införandet av klimatinvesteringsstödet Klimatklivet, som kan stödja åtgärder som effektivt minskar koldioxidutsläpp.

Samfälligheten Gotlands kyrkor driver ett projekt om nya energikällor och energieffektivisering av kyrkorna.

Analys

Vid lokalisering av nya vindparker är det viktigt att hänsyn tas till andra intressen, bland annat till fågellivet. Endast några få vindkraftverk och vindparker projekteras för närvarande, i avvaktan på ny elkabel. Branschen påverkas också av de osäkerheter som råder gällande elcertifikat och framtida elpris.

En solcellspark har uppförts i anslutning till befintliga vindkraftverk i länet, där man delar på samma transformatorstation eftersom vind- och solel i huvudsak produceras vid olika perioder. Detta är ett effektivt sätt att få in mer förnybar el i befintligt elnät.
Gotland är i en uppbyggnadsfas när det gäller biogas, som har stor potential både för biogasproduktion till industriella ändamål och som drivmedel. Nya produktionsanläggningar kommer troligen att behöva någon form av investeringsstöd.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har nyligen påbörjats i länet och behöver fortsätta, både för en ökande gotländsk elfordonsflotta och för turistsektorn. Trots ökade förutsättningar utgör biogas- och elfordon bara 9 procent av nybilsregistreringen på Gotland. Transportsektorn utgör en mycket viktig del i klimat- och energiomställningen på Gotland och takten i övergången till resurssnåla transporter utan fossila drivmedel behöver öka. Ett viktigt fokus närmsta åren är fortsatt möjliggörande till fossilfria transporter med hjälp av biogas och eldrift. Ökad användning av kollektivtrafik och cykel som färdmedel skulle också bidra till målet.

För att nå klimatmålet behövs energieffektiviseringar även inom industrin och bostadssektorn. Det nyligen införda statliga Klimatinvesteringsstödet kan komma att få stor betydelse för möjligheterna att genomföra åtgärder som behövs för att Begränsad klimatpåverkan ska kunna nås.