Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Gotlands läns miljömål?

I årets regionala bedömning av hur Sveriges miljökvalitetsmål är troliga att nå till 2020, bedöms att endast ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås. För övriga miljömål är bedömningen att målen inte nås med idag beslutade åtgärder och styrmedel.

Av de 15 miljömål som är aktuella på Gotland bedöms endast målet Myllrande våtmarker vara nära att nå till målåret 2020. Övriga är inte möjliga att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel.

Ingen förändring avseende bedömningarna av de gotländska miljökvalitetsmålen har skett mellan 2013 och 2014.

För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål, Ingen övergödning, går utvecklingen i svag positiv riktning. Vattendirektivet och rådgivning inom projektet Greppa Näringen är viktiga och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet, vilket också bidrar till målet Grundvatten av god kvalitet.

En gles och spridd bebyggelse på Gotland innebär dyr infrastruktur och åkandet i personbilar ökar. Gotland ligger i framkant med avfallshantering och fibernätutbyggnad. I samhällsplaneringen lyfts sociala aspekter och ett miljömålsinriktat miljöprogram tas fram.

Grundvatten är ett prioriterat område som inte sällan ligger i konflikt med andra exploateringsintressen, t. ex vid nybyggnation och i miljöprövning av sten- och grustäkter.

För målen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv går utvecklingen i negativ riktning. Livsmiljöer försvinner genom jordbrukets rationalisering. EU:s jordbrukspolitik för nästa period 2014-2020 är avgörande för utvecklingen i landskapet.

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

Koldioxidutsläppen från fossila bränslen till transporter och värme (exklusive värmeproduktion i öns kalksten- och cementindustri) har minskat på Gotland mellan åren 1990 och 2010, framförallt tack vare utfasning av oljeeldning för uppvärmning som ersatts med biobränsle genom fjärrvärme. Lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet för uppvärmning av byggnader [1].

Vindbruket på Gotland är stort och intresset finns för att ytterligare utveckla det. Därtill har en första solcellspark uppförts i anslutning till ett befintligt vindkraftverk, där vindkraftverk och solcellspark delar på en transformatorstation. Då vind och sol för det mesta producerar el vid olika tidpunkter kan detta vara ett effektivt sätt att få in mer förnybar el i befintligt elnät. Ökad solelsproduktion bedöms dock kunna leda till spänningsfall i elnätet i vissa situationer. Under året har därför en förstudie gjorts angående möjliga vägar att avhjälpa dessa problem. Studien har finansierats av Länsstyrelsen medel för energi- och klimatstrategiskt arbete.

Överföring av elektricitet från Gotland begränsas just nu av kapaciteten hos nuvarande elkablar till fastlandet. Elnätets tak på 195 MW ansluten effekt är i dagsläget i princip nått. Svenska Kraftnät planerar att installera två nya elkablar till Gotland för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften på Gotland. Den första kabeln beräknas bli klar att tas i drift under 2019. Denna kan då möjliggöra nästa fas av vindkraftsutbyggnad på Gotland, samt även lösa problemen med de spänningsfall som en stor utbyggnad av solcellsel kan medföra. Utbyggnaden av vindkraft begränsas även av en väderradastation. Modeller för att lösa detta med en kompletteringsradar har tagits fram, och finansiering av denna diskuteras för närvarande. SMHI:s projekt Vindrad+ är en viktig del i lösningen med kompletteringsradar.

De senaste åren har flera biogasanläggningar byggts på ön. Det har bland annat möjliggjort gasdrivna fordon. Gotland har nu tre biogasmackar och ytterligare en tillkommer 2015. Antalet biogasbilar på Gotland ökar och försäljningen av biogas till fordon har ökat md 85 procent sedan 2013. Öns största biogasanläggning har nu kapacitet att producera 20 GWh biogas. Utbyggnadspotential finns men än så länge är efterfrågan på biogas för fordonsdrift relativt liten [2].

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har tagit fart under året med två olika parallella projekt verkande på ön[3]. Projekten har varit stöttade av statliga medel, dels Länsstyrelsens medel för energi- och klimatstrategiskt arbete, dels Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Länsstyrelsen har under hösten besökt olika marknader i samarbete med bilhandlare på ön och konstaterat att intresset för elfordon är stort. Trots ökade förutsättningar utgör biogas- och elfordon bara 9 procent av nybilsregistreringen på Gotland.

Länsstyrelsen sitter med i en styrgrupp för ett klimatprojekt som initierats av Samfälligheten Gotlands kyrkor. Projektet rör nya energikällor och energieffektivisering i kyrkorna.

Analys

De utmaningar för energiomställning som Gotland står inför omfattar främst sten- och cementindustrin, transporter och arbetsmaskiner, etablering av en ny elkabel till fastlandet, utbyggnad av elnätet på Gotland, energieffektivisering i byggnader och en allt större turistnäring. Ett viktigt fokus närmsta åren är fortsatt möjliggörande till fossilfria transporter med hjälp av biogas och eldrift.

Andelen förnybar energi inom sten- och cementindustrin har ökat. Det som bedöms krävas för en fortsatt omställning är ökad tillgång till förnybar energi, effektivare nyttjande av spillvärme samt teknik för lagring av koldioxid (CCS). Länsstyrelsen bedömer att övrig industri har möjlighet att övergå till förnybar energi. Biogas är en möjlig alternativ energikälla för flera industrier, men det krävs då en ökad produktion av biogas till konkurrenskraftiga priser. Såväl produktionsanläggningar av biogas som alternativ användning av biogasen kan behöva byggas upp med hjälp av investeringsstöd.

I dagsläget finns genom den begränsade överföringskapaciteten av el till fastlandet ett tak för hur mycket förnybar el som kan produceras. Ny elkabel till fastlandet, utbyggnad av elnätet på Gotland, forskning om smarta elnät och möjligheter att hantera periodisk energiproduktion är därför viktiga åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av vindkraftsutbyggnaden beror också mycket på elpriset.

Behovet av bil för persontransporter är stort på Gotland. Utbyggnaden av tankställen för biogas har inom det närmsta året kommit så långt att de flesta gotlänningar skulle kunna köra på biogas. Det finns även stor potential för elbilar på Gotland. Intresset för elfordon är stort och det finns aktörer som vill arbeta med att bygga upp laddinfrastrukturen.  Den utbyggnad av laddinfrastruktur som skett 2014 har varit beroende av tillfälliga projektmedel, där organisationer nu byggt upp såväl kompetens som kontakter. Ytterligare utbyggnad krävs och det vore värdefullt att kunna behålla en stabil organisation för att hålla ihop utbyggnaden samt ge stöd och råd till de arbetsgivare, besöksmål med flera som vill sätta upp laddstolpar. Energimyndighetens nuvarande utlysning Demonstrationsprogram för elfordon kan möjligtvis ge dessa förutsättningar, men utan beviljat stöd där ser utbyggnaden av laddinfrastruktur oviss ut.

Supermiljöbilspremien har gjort elbilarna ekonomiskt mer fördelaktiga, men med sin begränsade budget har supermiljöbilspremien ingen möjlighet att göra någon avgörande skillnad i nybilsregistreringen. För att ha en realistisk möjlighet att nå målet om en fossilfri fordonsflotta 2030 behövs styrmedel som påverkar alla nyregistrerade bilar. Ett bonus-malussystem är troligtvis en bra väg. Likaså behövs ett fortsatt styrmedel så att biogas gjord på restprodukter alltid kan hålla lägre priser än bensin och diesel. Där har biogasens skattebefrielse hittills varit ett bra och avgörande styrmedel.


[1] Energi 2020, Energiplan för Region Gotland

[2] Biogas Gotland i mail 2014-11-06