Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2016 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan två mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning - EU-direktiv och andra styrmedel bidrar. Kalkhällmarker, kyrkor och ornament vittrar dock fortfarande av försurande nedfall.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet går framåt inom både offentlig och privat sektor. Ekonomiskt stöd påskyndar utvecklingen. Den glesa bebyggelsestrukturen är fortsatt en utmaning för infrastrukturlösningar.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

Åtgärder inom lantbruket och avloppsområdet har börjat ge effekt på miljömålet Ingen övergödning.

Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket på grund av storskaligeten i jord- och skogbruk, liksom Ett rikt odlingslandskap, där bristande lönsamhet är den främsta anledningen. Även förseningar och otydligheter i EU:s jordbruksstöd påverkar. Inte heller Levande skogar kommer att nås, trots ständiga förbättringar i skogsbrukets miljöhänsyn.

Bristande kunskap om kemiska ämnen i miljön gör att utvecklingen för Giftfri miljö bedöms som oklar. Mycket kan åstadkommas genom tillsyn, information och hållbar konsumtion, där offentlig upphandling är ett viktigt område som påverkar många mål.

Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, i och med vår kalkrika bergrund och vårt platta, utdikade landskap. Trots ökad uppmärksamhet de senaste åren, behövs ytterligare kunskap och anpassning. Även sjöar, vattendrag och våtmarker är starkt påverkade av utdikningen, och en ökad medvetenhet om de biologiska värdena, ökad miljöhänsyn och restaurering av vattendrag och våtmarker är önskvärt.

Gotlands kust med höga naturvärden är viktig för friluftsliv och besöksnäring. Kust- och havsmiljön är svårbedömd och många olika faktorer påverkar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

De totala utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med ungefär 5 procent under perioden 1990 och 2014. Utsläppskällorna i länet domineras av industriprocesser med 55 procent, där mineralindustri (kalk- och cementindustrin) står för det mesta av utsläppen inom sektorn och har ökat med 17 procent. Utsläppen från användning av fluorerade gaser har stigit kraftigt - 65 gånger större år 2014 än år 1990.  

Utsläppen inom energiförsörjning och transporter har minskat till 21 procent av totala utsläpp från energiförsörjning, och 7 procent från transporter. Lätta lastbilar släpper dock ut 82 procent mer koldioxid år 2014 än år 1990.  Utsläppen från jordbruk har varit ungefär oförändrade under det senaste 24 åren och utgör idag 14 procent av de totala utsläppen av växthusgaser på Gotland.

Det finns 11 anläggningar på Gotland som omfattas av Europas system för handel med utsläppsrätter, två inom mineralindustrin och nio inom energiförsörjning. Anläggningarna för energiförsörjning har minskat utsläppen på grund av ökad användning av förnybar energi. Användningen av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler har i det närmaste fasats ut genom att oljeeldning ersatts nästan helt med biobränsle genom när- och fjärrvärme. Fjärrvärmesystemet baseras nu på mindre än 3 procent fossila bränslen[1].

För industriföretag som står utanför EU:s handelssystem, genomför nationella myndigheter lokala insatser för att främja energieffektivisering och omställning. Nätverk för energieffektivisering på Gotland är en av dem. Nätverket på Gotland består för närvarande av 8 små och medelstora företag som förbrukar mer än 1 GWh/år. Fler företag har visat intresse för att delta i nätverket. Rekrytering fortsätter till slutet av år 2016. Länsstyrelsens förhoppning är att deltagande företag blir mellan 10 och 12.

Vindel-produktionen i länet uppgår nu till närmare 50 procent av länets totala elförbrukning. I Gotlands län finns 126 vindkraftverk med 170 MW installerad effekt. Vindenergipotentialen och intresset att utveckla vindbruket på Gotland är fortsatt stort, men elnätsförbindelsen till fastlandet begränsar för närvarande möjligheterna till ytterligare utbyggnad. Svenska Kraftnät projekterar en ny elkabel mellan fastlandet och Gotland till år 2021, för att möjliggöra ytterligare anslutning av elproduktion med cirka 400 MW. Lösningar på de potentiella motsättningarna med totalförsvarets intressen, bland annat i form av en väderradar, har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Gotland och Försvarsmakten samt SMHI.

Gotland är i en uppbyggnadsfas när det gäller biogas, där potentialen är stor både för biogasproduktion till industriella ändamål och som drivmedel. Nya produktions- och uppgraderingsanläggningar, samt snabbtanksstation för biogas har fått statliga stöd inom lokala klimatinvesteringar, Klimatklivet[2]. Tankstation för syntetisk diesel (HVO) på Gotland har också fått statligt medel.

Den genomsnittliga körsträckan per person har successivt minskat under de senaste åren, men ökade något 2014 och var då 5 procent högre än genomsnittet för landet. I Sverige kör män generellt mer bil än kvinnor, vilket vi kan anta också gäller på Gotland[3]. Region Gotland har arbetat fram en cykelplan för tätorterna med målet att cykelåkandet ska öka med 30 procent fram till år 2025[4].

Informationsinsatser om sol-el har genomförts i Region Gotlands regi. Det privata initiativet med årligt Energiexpo på Gotland genomfördes år 2016 för femte året i rad i samverkan mellan näringsliv och gotländska myndigheter.

Samfälligheten Gotlands kyrkor driver ett klimatprojekt som rör nya energikällor och energieffektivisering i kyrkorna.

Analys

Mycket görs på Gotland för att minska påverkan på klimatet, och mycket i utvecklingen är positivt. För att nå målet behövs ytterligare energieffektiviseringar och minskad användning av fossila bränslen.

Energieffektivisering och omställning inom industrin behöver ta fart. En målsättning inom EU är att utsläppen inom handlande sektorn år 2020 bör vara 21 procent mindre än år 2005. Ett nytt EU-förslag innebär att utsläppen bör vara 43 procent mindre år 2030. Detta kommer att bli en utmaning för mineralindustrin. Det saknas nationella etappmål för handlande sektorn eftersom dessa utsläpp redan omfattas av ett europeiskt utsläppstak. Utvecklingen i den handlande sektorn behöver dock följas noggrant, framförallt hur förutsättningarna att minska utsläppen till nära-nollnivåer utvecklas.

Sveriges nya föreslagna utsläppsmål anger att utsläppen utanför EU:s handelssystem senast år 2030 bör vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990.

Det förväntas att projektet Nätverk för energieffektivisering på Gotland bidrar till en genomsnittlig minsking av energianvändning på cirka 15 procent. Energikartläggningsstöd, Programmen Coach och Noder, samt Incitament för energieffektivisering är några ytterligare exempel i detta sammanhang[5].

Utsläppen från användning av fluorerade gaser på Gotland har ökat kraftigare än i övriga landet. Fluorerade gaser används bland annat i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar, i värmepumpar, inom brandbekämpning, i framställningen av cellplaster och som lösningsmedel. Fluorerade gaser har ersatt ämnen som bryter ned ozonskiktet, men verkar i atmosfären som växthusgaser. Den nya EU-förordningen om fluorerade gaser trädde i kraft den 1 januari 2015. Naturvårdsverket har lämnat förslag på en ny svensk förordning till regeringen, vilken ska komma under hösten 2016, och där tillsynmyndigheter på Gotland kan få en viktig roll.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon har nyligen påbörjats i länet och behöver fortsätta, både för en ökande gotländsk elfordonsflotta och för turistsektorn. Detta område behöver förstärkas genom fler investeringar inom Klimatklivet[6].

Referenser

[1] Energi 2020, Energiplan för Region Gotland

[2] www.lansstyrelsen.se/Gotland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/stod-for-lokala-klimatinvesteringar.aspx?keyword=klimatklivet

[3] Rydhagen, Birgitta (2013) Genus och Miljö. Lund: Studentlitteratur

[4] http://www.gotland.se/cykelplanvisby

[5] http://www.energimyndigheten.se/nrp/

[6] www.lansstyrelsen.se/Gotland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/stod-for-lokala-klimatinvesteringar.aspx?keyword=klimatklivet