Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömålen

 

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet och landmiljön

För att minska tillförseln av kväve och fosfor till havet pågår i länet ett omfattande åtgärdsarbete och insatser görs via lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Greppa Näringen och arbete med enskilda avlopp med mera.  Trots detta är närings-belastningen fortfarande hög och mätningar visar inga förändringar i tillförseln av fosfor eller kväve till Östersjön från Kalmar län under de senaste 20 åren.

I Kalmar län, till skillnad från Sverige som helhet, har antalet djur ökat under de senaste åren. Exempelvis har antalet nötkreatur ökat med tre procent sedan 2005 jämfört med sju procents minskning nationellt.[1] Merparten av djurhållningen finns i kustnära områden. Jordbruksnäringen är viktig för regionen och sysselsätter dubbelt så många som förvärvsarbetar i länet (2,2 procent) jämte riket.[2] Högre djurtäthet leder dock till uppgödsling av jordarna vilket ger ökat läckage från åkermarken. I länet finns också, trots lantbrukarnas ständiga arbete med att förbättra gödselhanteringen, en ökande trend avseende ammoniakavgång från lantbrukets djur.

Greppa Näringen [3] har en viktig uppgift att ge rådgivning till lantbrukarna som kan leda till minskade överskott av närsalter i mark och vatten samt till förbättrad gödselplanering. Under 2014 genomfördes 190 rådgivningar och 11 vattendragsträffar. 2015 har 187 rådgivningar och 4 träffar genomförts hittills.[4] Tyvärr tros arealernas skyddszoner ha minskat under året som ett resultat av förseningar med framtagandet av det nya landsbygdsprogrammet. 

Positivt är att arbetet finansierat av LOVA har fortsatt under 2015. Ideella föreningar och kommuner har sedan år 2009 (med uppehåll 2012-2013), startat upp 61 projekt i länet. Ett exempel är framtagande av VA-planer, vilket pågår i länets alla tolv kommuner. Andra exempel är SWOT-analyser på gårdsnivå, musselodling och våtmarker. Vidare sker löpande förbättringar gällande dagvattenhantering inom kommunens samhällsplanering och tillsynstakten av enskilda avlopp har ökat. Även inom Länsstyrelsens tillståndsprövning har hårdare krav ställts gällande utsläpp av kväve till luft samt utsläpp av fosfor och kväve till vatten.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i länets kustvatten och samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning.[5] Ingen av länets grundvattenförekomster har bedömts till sämre än god status på grund av höga nitrathalter. Data saknas dock för flertalet av länets vattenförekomster.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning bedöms inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. Betydelsefulla insatser har skett under det gångna året men vidtagna åtgärder har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat. Det krävs fler och kraftfullare åtgärder och styrmedel på nationell nivå för att uppnå målen.

Återskapande av ett väl fungerande vattenlandskap är ett arbete som behöver ske parallellt med åtgärder för att minska utsläppen. Sedan början av 1800-talet har landskapet avvattnats genom utdikning av våtmarker, sjösänkning och rätning av vattendrag. Den naturliga näringsretentionen har försämrats då vattnet rinner snabbare genom landskapet ut till kustvattnet. För att bromsa vattnet och förbättra den naturliga retentionen av näringsämnen behövs åtgärder som anläggande av våtmarker och tvåstegsdiken samt återmeandring av vattendrag liksom åtgärder för att minska utsläppen vid källan. Vattenuppehållande åtgärder är även viktiga i och med den pågående klimatförändringen.

Trots ett intensivt åtgärdsarbete visar utvecklingen i miljön inte på någon tydlig trend. I länets vattendrag syns generellt inga förändringar i form av minskande kväve- eller fosforhalter. Inte heller i kustvattnet ses någon förändring. En förklaring kan vara att närsalter ligger kvar i mark, sjöar och vattendrag och att det kommer att dröja innan effekter ses i länets vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid, cirka 30 år. Hög djurtäthet i länet, topp tre i Sverige[6], kan vara en annan bidragande förklaring. En utmaning för länet är att fortsätta arbetet med att minska utsläppen från jordbruket med bibehållen sysselsättning och produktion.

Kommunerna och Länsstyrelsen har de senaste åren arbetat med att minska påverkan från avlopp genom översyn av kommunala avloppsreningsverk, kretsloppsanpassad slamhantering, tillsyn av VA-planer och enskilda avlopp samt planering för dagvattenhantering i tätbebyggda områden. Dock behövs mer kraftfulla åtgärder. Positivt är att landsbygdsprogrammet åter kommer igång hösten 2015. Åtgärdsprogram för såväl havsmiljö- som vattenförvaltningsarbetet under framtagande. Vad som beslutas i dessa och vad som beslutas på nationell nivå om finansiering av åtgärdsgenomförande kommer att ha stor inverkan på det fortsatta arbetet. Även vad som beslutas med koppling till den nationella vattenverksamhetsutredningen är av hög relevans då det finns ett tydligt samband mellan övergödning och fysisk påverkan. Vidare krävs ett regionalt arbete i form av en ökad lokal anpassning av åtgärdernas genomförande för att höja kostnadseffektiviteten. En sådan anpassning kan vara att styra åtgärder till områden där åtgärderna ger störst effekt. För ett effektivare åtgärdsarbete krävs också en mer systematisk samordning och uppföljning.



Referenser

[1] Jordbruksstatistisk sammanställning; årsbok 2005-2015

[2] Jordbruksstatistisk sammanställning; årsbok 2015

[3] Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se

[4] Ann-Charlotte Olsson, samordnare Greppa Näringen, Länsstyrelsen Kalmar län

[6] Jordbruksstatistisk sammanställning; årsbok 2005-2015

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Kalmar län