Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet och landmiljön

För att minska tillförseln av kväve och fosfor till havet pågår ett omfattande regionalt åtgärdsarbete. Åtgärder med fokus på minskad transport av näringsämnen och uppföljning av genomförda åtgärder sker i flera projekt finansierade av Havs- och vattenmyndigheten såsom Uppföljning våtmarker och Emå–projektet. 

Under 2016 har LOVA-medel använts till bland annat fortsatt uppströmsarbete för minskat läckage från jordbruksmark och nya tekniska VA- och kretsloppslösningar.[1] Ideella föreningar och kommuner har genom stöd från LOVA startat upp 70 projekt i länet sedan år 2009, vilka har bidragit till minskad transport av käve och fosfor till havet. Framsteg gällande VA-frågor och dagvattenhantering inom samhällsplaneringen har skett och kommunernas tillsynstakt av enskilda avlopp och översyn av mindre avloppsanläggningar har ökat, liksom Länsstyrelsens tillsynsbesök avseende LAV. Även inom Länsstyrelsens tillståndsprövning ställs hårdare krav med utgångspunkt i MKN för vatten.

I landsbygdsprogrammet har flera vattenrelaterade stödformer startat 2016. Länsstyrelsen har under året fått cirka 25 ansökningar gällande våtmarksanläggning.[2] Statistik gällande övriga miljöstöd finns ännu ej tillgängligt. Greppa Näringen har en fortsatt viktig uppgift att ge rådgivning till lantbrukare i syfte att  minska överskottet av närsalter i mark och vatten samt förbättra gödselhanteringen. Under året har 150 rådgivningar samt gruppaktiviteter med inriktning på verktyg för att bestämma kvävegivor och anläggning av våtmarker/bevattningsdammar för återanvändning av dräneringsvatten genomförts.[3]

Trots det pågående åtgärdsarbetet har transporten av näringsämnen till havet från vattendragen i Kalmar län inte minskat.[4] Dock visar en ny analys att den totala övergödningen i Östersjön ser ut att vända.[5] Även utsläppen av kväveoxider och ammoniak från Kalmar län måste minska för att nå mål som utgår från FNs konvention om långväga transporterade luftföroreningar4. Kvävenedfallet i länet har inte förändrats statistiskt sedan mätstarten och överstiger den kritiska belastningen för kvävenedfall.[6]

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i länets kustvatten, vilka samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning. [7] I 23 procent av länets grundvattenförekomster finns förhöjda nitrathalter. I två tredjedelar av dessa ligger halterna i intervallet 5–20 milligram L-1 och de övriga har lägre halt. Provtagning sker i drygt hälften av länets grundvattenförekomster. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. Betydelsefulla insatser har skett under det gångna året men vidtagna åtgärder har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat. En förklaring kan vara att närsalter ligger kvar i mark, sjöar och vattendrag och att det kommer att dröja innan effekter ses i länets vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år).

Hög djurtäthet i länet, topp tre i Sverige, [8] kan vara en annan bidragande förklaring. I Kalmar län, till skillnad från Sverige som helhet, har antalet djur ökat under de senaste åren. Ett exempel är antalet nötkreatur som ökat med tre procent sedan 2005, jämfört med en sju procent minskning nationellt.[8] Merparten av djurhållningen finns i kustnära områden. Jordbruksnäringen är viktig för regionen och sysselsätter dubbelt så många förvärvsarbetare i länet (2,2 procent) än nationellt. Högre djurtäthet leder dock till uppgödsling av jordarna vilket ger ökat läckage från åkermarken. I länet finns också, trots lantbrukarnas förbättrade gödselhantering, en ökande trend avseende ammoniakavgång från lantbrukets djur. En utmaning för länet är att fortsätta arbetet med att minska utsläppen från jordbruket med bibehållen sysselsättning och produktion.

Parallellt med åtgärder för att minska utsläppen behöver arbetet med att återskapa ett väl fungerande vattenlandskap fortsätta. För att bromsa vattnet och förbättra den naturliga retentionen av näringsämnen behövs åtgärder såsom anläggande av våtmarker och återmeandring av vattendrag. Vattenuppehållande åtgärder är även viktiga i och med den pågående klimatförändringen.[9]

Det är positivt att landsbygdsprogrammet har startat upp under året. Dock är tillgängliga medel för vattenanknutet åtgärdsarbete mycket begränsade i förhållande till åtgärdsbehovet. Det har även kommit ett nytt förslag till åtgärdsprogram för vattenförvaltningsarbetet. Vad som beslutas i detta och på nationell nivå avseende finansiering av åtgärdsgenomförande kommer att ha inverkan på det fortsatta arbetet. Även vad som beslutas med koppling till den nationella vattenverksamhetsutredningen är av hög relevans då det finns ett tydligt samband mellan övergödning och fysisk påverkan. För att höja åtgärdstakten på regional nivå behöver till exempel steget från rådgivning till åtgärdsgenomförande underlättas och effektuppföljning av genomförda åtgärder förbättras. Det behövs även en ökad lokal kunskap om miljöpåverkan på vatten, vilket kan nås genom en utökad samordnad recipientkontroll.

 


Referenser

[1] Hemsida LOVA Länsstyrelsen Kalmar: http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/atgardsarbete-for-battre-vattenkvalitet/lova-Lokala-vattenvardsprojekt/Pages/index.aspx
[2] Se bedömning Myllrande våtmarker
[3] Ann-Charlotte Olsson, samordnare Greppa Näringen, Länsstyrelsen Kalmar län
[4] Se bedömning av indikatorer kopplat till Ingen Övergödning
[5] http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/brv.12221/epdf
[6] Se bedömning Ingen försurning
[7] VattenInformationsSystemSverige-VISS, 2016: www.viss.se
[8] Jordbruksstatistisk sammanställning; årsbok 2005-2015
[9] Variability in climate change simulations affects needed long-term riverine nutrient reductions for the Baltic Sea | SpringerLink: http://link.springer.com/article/10.1007/s13280-015-0657-5