Ingen övergödning. Bild: Tobias Flygar.

Ingen övergödning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ingen övergödning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Påverkan på havet

Tillförseln av näringsämnen till havet behöver minska för att vi ska uppnå målet Ingen övergödning. Mätningar av tillförseln av kväve och fosfor till havet har utförts under de senaste 40 åren. Dessa visar på minskade utsläpp av fosfor från Kalmar län under 1970- och 1980-talen. De senaste 20 åren ses dock inga förändringar, varken i fosfor- eller kvävebelastningen. Tillförseln av näringsämnen till havet är därmed fortfarande för stort för att förbättra miljötillståndet.

Påverkan på landmiljön

Atmosfäriskt nedfall av övergödande ämnen på land kan leda till förändringar i växtligheten eller till ökad urlakning till grundvatten och ytvatten. De luftburna utsläppen av kväve i form av ammoniak och kväveoxid i Kalmar län visar totalt på minskande halter mellan åren
2000 – 2011[1]. Mätning av depositionen av kväve visar däremot på att det inte skett några signifikanta förändringar under samma tidsperiod. I Kalmar län ligger kvävenedfallet idag på samma nivå som 1990, cirka 6 kilo per hektar och år[2]. Detta överskrider den kritiska belastningen för kvävenedfall till skydd för förändringar i växtligheten som i Sverige har antagits till 5 kg per hektar och år.

Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i länets kustvatten. Samtliga av länets kustvatten bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 10 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med övergödning.[3] Ingen av länets grundvattenförekomster har bedömts till sämre än god status på grund av höga nitrathalter, men risk föreligger i en förekomst. Data saknas dock för flertalet av länets vattenförekomster inklusive grundvatten.

För att minska belastningen av näringsämnen pågår i länet ett omfattande åtgärdsarbete. Ett nytt landsbygdsprogram 2014-2020 håller på att introduceras men är kraftigt försenat vilket innebär att många miljöstödsåtaganden har löpt ut och därför inte kunnat förnyas. De miljöstöd som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning” är till exempel anläggande av våtmarker och skyddszoner, vilka går att söka först hösten 2015/2016.[4] Greppa Näringen fortsätter med miljörådgivning till lantbrukare. Positivt är att LOVA (lokala vattenvårdsprojekt), inom havs- och vattenmiljöanslaget, återigen kommit igång under 2014. Ideella föreningar och kommuner har, genom stöd från LOVA, sedan år 2009 (med uppehåll under 2012-2013) startat upp 55 projekt i länet. Exempel är framtagande av vatten och avloppsplaner, som pågår i länets alla tolv kommuner. Genom kommunens samhällsplanering har krav ställts på till exempel bättre dagvattenhantering. Inom Länsstyrelsens tillståndsprövning har hårdare krav ställts gällande bland annat kväveutsläpp till luft.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Bedömningen har inte förändrats från föregående år. De åtgärder som har vidtagits för att komma till rätta med övergödning har hittills inte varit tillräckliga, eller inte hunnit ge resultat i miljön.
Återskapande av ett väl fungerande vattenlandskap är ett arbete som behöver ske parallellt med åtgärder för att minska utsläppen. Sedan början av 1800-talet har landskapet avvattnats genom utdikning av våtmarker, sjösänkning och rätning av vattendrag. Den naturliga närsaltsretentionen har därmed försämrats, då vattnet rinner snabbare genom landskapet för att slutligen hamna ut i kustvattnet. För att öka andelen svämytor för inlandsvatten behöver flera åtgärder genomföras, utöver det som görs i dagsläget, som till exempel anläggande av våtmarker, återmeandring av vattendrag, tvåstegsdiken och anpassade skyddszoner. Detta för att bromsa vattenflöden och därmed minska mängden närsalter i vattensystemet, vilket i sin leder till minskad belastning på kustvattnet.

Utvecklingen i miljön visar inte på någon tydlig trend, trots ett intensivt åtgärdsarbete. I länets vattendrag syns generellt inga förändringar i form av minskande kväve- eller fosforhalter. I kustvattnen ses heller ingen förändring i minskad belastning av närsalter. En förklaring kan vara att närsalter ligger kvar i mark, sjöar och vattendrag och att det kommer att dröja innan effekter ses i länets vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år). Hög djurtäthet i länet, topp tre i Sverige[5], kan vara en annan förklaring. Högre djurtäthet leder till uppgödsling av jordarna vilket ger ökat läckage från åkermarken till vattendragen. Greppa Näringen  har en viktig uppgift att ge rådgivning till lantbrukarna som kan leda till minskade överskott av närsalter i mark och vatten samt till förbättrad gödselplanering. Länets aktörer, som kommuner och Länsstyrelsen, har de senaste fem åren arbetat för att minska påverkan från avloppssystemet genom översyn av kommunala avloppsreningsverk, kretsloppsanpassad slamhantering, tillsyn av enskilda avlopp samt planering för dagvattenhantering i tätbebyggda områden.

Mer kraftfulla åtgärder behövs. Havsmiljö- och vattenförvaltningsförordningen bör vara viktiga redskap för att driva igenom krav på ytterligare utsläppsminskningar. Inom detta arbete tas det fram åtgärdsprogram där det pekas på åtgärder som myndigheter och kommuner ska genomföra inom en viss tidsram. För att höja kostnadseffektiviteten krävs en ökad lokal anpassning av åtgärdernas genomförande. Vidare behöver finansieringen till åtgärder via till exempel landsbygdsprogrammet och LOVA styras till områden där åtgärderna ger störst effekt. Ett effektivare åtgärdsarbete kräver även att vi på ett mer systematiskt sätt samordnar och följer upp de åtgärder som genomförs.

Referenser

[1]Nationell databas för luftutsläpp

[2]”Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län, Resultat från krondroppsnätet 2013”, juni 2014 IVL.

[3]VattenInformationsSystemSverige-VISS, 2014

[4]Se www.jordbruksverket.se

[5]Statistiska centralbyrån-SCB

Pil uppåt smiley saknas Ingen övergödning i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet