Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Det har gjorts många bra insatser inom miljöområdet det gångna året. Ändå behöver takten och samverkan i åtgärdsarbetet öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast Frisk luft som kan nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Framsteg har gjorts på flera andra håll de senaste åren, men endast för Levande Sjöar och vattendrag har detta medfört en ändring i bedömningen genom att utvecklingen ändrats från negativ till neutral.

En av länets största utmaningar är att säkra tillgången på vatten, vilket blev tydligt under årets vattenbrist på Öland och fastlandet. Vattenbrist påverkar flera miljökvalitetsmål och åtgärder för att hålla kvar vattnet i landskapet är viktigt ur flera aspekter; dricksvattenförsörjning, minskat näringsläckage och biologisk mångfald är några. En regional grupp för gemensam styrning och samverkan har skapats för att ta ett helhetsgrepp och hitta långsiktiga lösningar på problematiken.

En utmaning med länets djurtäthet är övergödningen av Östersjön. Djuren gynnar däremot landskapets höga natur- och kulturvärden och den biologiska mångfalden. Och de behövs då Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv visar en negativ utvecklingstrend. Risken är att tillståndet i miljön försämras ytterligare med förändringar i det nya landsbygdsprogrammet och nedläggning av mjölkgårdar.

Livsmedelsproduktionen är viktig för länet och det finns möjligheter till utveckling som kan gynna flera miljökvalitetsmål. Länets livsmedelsstrategi innebär bland annat att det skapas en plattform för forskning, innovationer och livsmedelsutveckling med proteiner i fokus, inte minst vegetabiliska.

I vårt skogslän finns både tradition, förutsättningar och forskning för byggande i trä, en möjlighet när många nya bostäder ska byggas. Det är viktigt att de byggs på ett sätt som är hållbart ur klimat-och energisynpunkt och ett långsiktigt perspektiv på människors hälsa, med allt var det innebär att bevara och utveckla kulturmiljöer och stadsnära skogar, grönstråk, låga bullernivåer och god luft.

Byggandet av det hållbara samhället innefattar många krockar mellan miljökvalitetsmålen men också med andra samhällsintressen. Vi tror att bred samverkan, kunskap och nationella styrmedel är viktiga delar för att överbrygga dessa och hitta en hållbar väg framåt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Utsläppen av försurande ämnen fortsätter att minska i Europa, vilket innebär att nedfallet av svavel och kväve minskar över Sverige. Dock är nedfallet av kväve till skogsmark i Kalmar län högre än vad marken tål. Inom länet finns en geografisk uppdelning av hur försurningen påverkar sjöar och vattendrag. I den norra delen är försurningspåverkan liten, medan sjöar och vattendrag i den södra delen är försurningspåverkade. pH i markvatten uppvisar ett likartat mönster med en positiv trend i norr och en långsamt sjunkande trend i söder. Uppföljning saknas av försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer, varför miljömålet inte kan bedömas med avseende på detta.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet i länet har minskat starkt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till mellan 1,4 och 2,3 kilo per hektar 2015. Den 1 januari 2015 skärptes gränsvärdena för hur mycket svavel fartygsbränsle får innehålla från 1 till 0,1 procent. Mätningar av svavelhalter i luft 2015 (jan–dec) som gjorts på två kustnära platser i Östersjön visar på cirka 30 procent lägre halter jämfört med tidigare treårsperiod. Fortsatta utredningar av denna skärpning pågår. [1]

Belastningen av kväve på skogsmark i Kalmar län är sedan lång tid högre än vad marken tål. Kvävenedfallet har inte förändrats statistiskt sedan mätstarten och överstiger den kritiska belastningen för kvävenedfall till barrskog på 5 kilo per hektar och år. Den totala kvävedepositionen i länet varierar mellan 7,5 och 10 kilo per hektar och år. Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter minska medan kvävenedfallet långsamt börjar minska.[1]

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbrukets andel av försurningspåverkan har ökat på grund av mer omfattande användning av skogsbränslen, då förutom stammen också grenar och toppar (GROT) samt ibland även stubbar tas ut. Härigenom bortförs buffrande näringsämnen. Nationellt bedöms det att skogsbruket i dagsläget står för 40–70 procent av skogsmarkens försurning.[2]

Försurade sjöar och vattendrag

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela länet. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade. I Kalmar län fördelas årligen cirka 3000 ton kalk ut till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. [3]

Försurad mark

Resultaten för pH i markvattnet tyder på bestående försurningsproblem för skogsmark. Undantaget är länets norra delar. Markvattnet vid övriga mätplatser återhämtar sig mycket långsamt från försurning och i vissa fall finns tecken på försämring.[4]

Analys och bedömning

Sammantaget är bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Då det mesta av det sura nedfallet kommer från andra länder och från internationell sjöfart, krävs ytterligare internationella åtgärder för att utsläppen ska fortsätta minska.

Länsstyrelsen administrerar kalkningsåtgärder samt följer upp och utreder effekterna av kalkningen i miljön. Dessa utredningar visar på att kalkningen som pågått sedan mitten på 80-talet gett en positiv effekt med avseende på pH och alkalinitet. Det har också visat sig att det är viktigt att fortsätta kalka eftersom många områden fortsatt är försurningspåverkade.

Havsförsurningen, huvudsakligen orsakad av koldioxidutsläpp, kommer vid slutet av seklet sannolikt ge stora förändringar i ekosystemen.[5] Minskning av koldioxidhalten i atmosfären är den viktigaste åtgärden mot den globala havsförsurningen. Sjöfarten kan dock under vissa förutsättningar på vissa platser ge lika stora försurningseffekter, huvudsakligen genom svavelutsläpp. Östersjön är, på grund av lägre buffertkapacitet och väntad ökning av sjöfartstrafik, särskilt utsatt för sjöfartens försurningspåverkan.[6]

Uttaget av skogsbränsle har ökat och påverkas också av internationella energimarknader och EU-krav på andel förnybar energi. I känsliga områden har detta mycket stor betydelse för skogsmarkens försurning. Det är därför mycket viktigt att Skogsstyrelsen nu har åtagit sig att verka för ökad askåterföring och rådgivning angående GROT-uttag i känsliga områden.[7]

Regionalt och nationellt behöver försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer följas upp, bland annat som underlag för prioritering av insatser.

Minskad försurningspåverkan från skogsbruk och minskade kväveoxidutsläpp är avgörande för att miljökvalitetsmålet ska nås i länet. Begränsning av kväveoxidutsläppen kan ske genom skärpta krav i internationella miljöregelverk, i EU:s regelverk samt på den internationella sjöfarten och genom införandet av ett NECA (NOx Emission Control Area). Det kan också ske genom starkare nationellla styrmedel.

Referenser

[1] Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015. IVL-rapport C 163.
[2] Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1. Naturvårdsverket. Rapport 6662, 2015.
[3] Smhi.se/havetsforsurning.
[4] Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015. IVL-rapport C 163.
[6] Smhi.se/havetsforsurning, och Havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/havsforsurning.html
[7] Åtgärd 30 och 31, Hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län, regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2016.