Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kalmar läns miljömål?

På flera håll har det gjorts många och bra insatser inom miljöområdet under det gångna året. Ändå är det endast Frisk luft som ser ut att kunna nås till 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka, både som särskilda satsningar och integrerat i det vardagliga arbetet hos myndigheter, kommuner och företag.

Av de miljökvalitetsmål som bedöms regionalt är det endast ett, Frisk luft, som är nära att nås idag och som bedöms kunna nås till år 2020, med beslutade styrmedel. Det har inte gjorts några ändringar i bedömningarna sedan 2014. Även om framsteg har gjorts på flera håll så är effekterna av dessa ännu för små för att göra skillnad i bedömningarna.  

Kalmar län är ett län med höga natur- och kulturmiljövärden och de gröna näringarna är mycket viktiga för länet. Här finns mycket potential om vi lyckas öka medvetenheten om sambanden mellan jord-och skogsbruk, livsmiljö, livsmedel och konsumtion. Genom att arbeta för ökad biologisk mångfald och värna natur– och kulturmiljöer i skog och odlingslandskap gynnas ekosystemtjänster som ökar produktionen samtidigt som friluftsliv och turism kan bli en kompletterande näringsgren i det gröna företagandet. De miljömål som inriktar sig mot biologisk mångfald och natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet visar dock en negativ trend i utvecklingen. Risken är att tillståndet i miljön ytterligare försämras med det nya landsbygdsprogrammet som saknar de stöd som tidigare fanns för skötsel av landskapselement.

För flera mål saknas fortfarande kunskapsunderlag och övervakningar som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Vi kan dock notera att de ekonomiska styrmedel som finns idag för att genomföra åtgärder är otillräckliga.

Finansieringsmöjligheter och ansvar för åtgärder är nyckelfrågor för framtiden. Lika viktigt är arbetet med att förändra människors attityder och beteenden. Fler styrmedel krävs från nationellt håll samtidigt som vi regionalt och lokalt behöver planera och agera hållbart.

Det krävs stora förändringar för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen. Sedan hösten 2015 har länet ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen; ”En hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län”, som innehåller 98 åtgärder. Genomför vi dessa och samtidigt fortsätter det miljöarbete som redan pågår har vi tagit ett stort kliv närmare möjligheten att nå miljömålen i länet.

Med åtgärdsprogrammet hoppas vi att det ska bli lättare att gå från ord till handling. Nu startar dialogen med alla aktörer i länet som i sin vardag kan bidra till ett mer konkret miljömålsarbete. Vi hoppas på ett positivt gensvar för att jobba med åt-gärderna från länets kommuner, företag och organisationer – och låt oss göra det tillsammans!

 

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Försurningsläget i Kalmar län påverkas i stor utsträckning av utsläpp av försurande ämnen från kontinenten och internationell sjöfart. Trenden att utsläppen av dessa ämnen minskar verkar ha avtagit och nedfallet av kväve till skogsmark i Kalmar län är högre än vad marken tål. Inom länet finns en geografisk uppdelning av hur försurningen påverkar sjöar och vattendrag. I den norra delen är försurningspåverkan liten, medan sjöar och vattendrag i den södra delen är försurningspåverkade. pH i markvatten uppvisar likartat mönster med positiv trend i norr och långsamt sjunkande trend i söder. Uppföljning saknas av försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer, varför miljömålet inte kan bedömas med avseende på detta.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet i länet har minskat starkt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till mellan 1 och 2,6 kilo per hektar 2014. Kvävenedfallet har inte minskat i samma utsträckning och uppgick 2014 till drygt 6 kilo per hektar, vilket överstiger den kritiska belastningen för kvävenedfall till barrskog (5 kilo per hektar och år). Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter minska medan kvävenedfallet långsamt börjar minska.[1]

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbrukets andel av den försurande påverkan har ökat på grund av mer omfattande användning av skogsbränslen, då förutom stammen också grenar och toppar (GROT) samt ibland även stubbar tas ut. Härigenom bortförs buffrande näringsämnen. I Kalmar län står skogsbruket i dagsläget troligen för 40-70 procent av skogsmarkens försurning.[1]

Försurade sjöar och vattendrag

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela länet. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade.

Försurad mark

Resultaten för pH i markvattnet är oroande då bara en mätstation i norra länet visar på ett pH-värde väl över risken för försurning, medan övriga tre mätstationer visar risk för försurning eller indikerar kraftig försurning.

Analys och bedömning

Sammantaget är bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Då det mesta av det sura nedfallet kommer från andra länder och från internationell sjöfart krävs ytterligare internationella åtgärder för att utsläppen ska fortsätta minska.

Minskningshastigheten för utsläppen tycks ha avtagit och för sjöfarten ökar utsläppen av främst kväveoxider. Nya regler om svavelhalt i bränslet för sjöfarten i bland annat Östersjön och Nordsjön trädde dock i kraft 2015[2], vilket beräknas minska utsläppen av svaveldioxid med 95 procent till 2020. Arbete pågår för att få begränsningar också för kväveoxider i samma områden.[3] Belastningen av kväve på skogsmark i Kalmar län är sedan lång tid högre än vad marken tål. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Det sker utveckling i positiv riktning men också i negativ. Den kritiska belastningen för försurning i sjöar och vattendrag överskrids i hela länet samtidigt som nedfallet av kväve till skogsmark är högre än vad marken tål, pH i markvatten indikerar risk för försurning eller kraftig försurning och uttaget av skogsbränsle ökat.

Havsförsurningen, huvudsakligen orsakad av koldioxidutsläpp, kommer vid slutet av seklet sannolikt ge stora förändringar i ekosystemen.[4] Minskning av koldioxidhalten i atmosfären är den viktigaste åtgärden mot den globala havsförsurningen. Sjöfarten kan dock under vissa förutsättningar på vissa platser ge lika stora försurningseffekter, huvudsakligen genom svavelutsläpp. Östersjön är, på grund av lägre buffertkapacitet och väntad ökning av sjöfartstrafik, särskilt utsatt för sjöfartens försurningspåverkan.[5,6]

Uttaget av skogsbränsle har ökat och påverkas också av internationella energimarknader och EU-krav på andel förnybar energi. I känsliga områden har detta mycket stor betydelse för skogsmarkens försurning.

De trender som pH i markvattnet visar i länet förstärker bilden av att återhämtningen i sjöar och vattendrag kommer att ta lång tid. Fram till dess att miljökvalitetsmålet nås krävs fortsatta insatser inom kalkningen för att minska påverkan av försurande ämnen samt inom miljöövervakningen för att följa upp och utvärdera gjorda insatser.

Regionalt och nationellt behöver försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer följas upp, bland annat som underlag för prioritering av insatser.

Minskad försurningspåverkan från skogsbruk och minskade kväveoxidutsläpp är avgörande för att miljökvalitetsmålet ska nås i länet. För att minska skogsbrukets andel av försurningspåverkan behöver nationella riktlinjer tas fram för kompensationsåtgärder som askåterföring samt för begränsning av helträds- och stubbuttag. En indikator som behandlar skogsbrukets försurning behövs också. Begränsning av kväveoxidutsläppen kan ske genom skärpta krav i internationella miljöregelverk, i EU:s regelverk samt på den internationella sjöfarten och genom införandet av ett NECA (NOx Emission Control Area). Det kan också ske genom starkare nationella styrmedel.  

Referenser

[1] Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013. IVL rapport B 2177.

[2] IMO/MARPOL-protokollet.

[3] Mål i sikte. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering. Volym 1.

[4] SMHI webbplats: http://www.smhi.se/havetsforsurning

[5] Havs och vattenmyndighetens webbplats: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/havsforsurning.html

[6] Artikel i forskningsrådets FORMAS tidning Extrakt http://www.extrakt.se/hav-och-sjoar/sjofarten-gor-ostersjon-surare/

?

Pil uppåt smiley saknas Bara naturlig försurning i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet