Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Försurningsläget i Kalmar län påverkas i stor utsträckning av de utsläpp av försurande ämnen som sker på kontinenten, samt från den internationella sjöfarten. Trenden att utsläppen av dessa ämnen minskar verkar ha avtagit och nedfallet av kväve till skogsmark i Kalmar län är högre än vad marken tål. Inom länet finns en geografisk uppdelning av hur försurningen påverkar sjöar och vattendrag. I de norra delarna är försurningspåverkan liten, medan sjöar och vattendrag i länets södra delar är påverkade av försurning. Detta mönster återkommer för pH i markvatten där det finns en positiv trend i norra länet och en långsamt sjunkande trend i de södra delarna.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet har minskat kraftigt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till i medeltal 1-2 kilo per hektar 2012. Kvävenedfallet till skogen i Kalmar ligger över den kritiska belastningen och uppgår nu till cirka 6 per hektar 2012. Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter att minska och att kvävenedfallet långsamt börjar minska.

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbrukets andel av den försurande påverkan ökar på grund av en allt mer omfattande användning av skogsbränslen och kan stå för 40-70 procent av försurningen i känsliga områden beroende på om enbart stam eller också grenar och toppar (GROT) och stubbar tas ut.

Försurade sjöar och vattendrag

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela länet. Av länets sjöar och vattendrag är ca 10 procent påverkade av antropogen försurning och problemen är störst i länets södra delar. Prognosen för de kommande 30 åren är att ca 10 procent av länets sjöar fortsatt kommer att vara påverkade av försurning.

Försurad mark

Resultaten för pH i markvattnet är oroande då endast en mätstation i norra länet visar på ett pH-värde väl över risken för försurning medan de andra tre mätstationerna visar risk för försurning eller indikerar kraftig försurning.

Analys och bedömning

Sammantaget är bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Under de senaste åren har inget av betydelse skett och/eller det går inte att se någon tydlig utveckling för miljötillståndet. Den största delen av det sura nedfallet, cirka 90 procent av svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen och cirka 70 procent av ammoniakutsläppen, kommer från källor i andra länder och från internationell sjöfart. Det medför att det krävs internationella åtgärder för att möjliggöra en fortsatt minskning av utsläppen.

Hastigheten som utsläppen av försurande ämnen minskar med verkar ha avtagit och för sjöfarten ökar utsläppen, främst av kväveoxider, vilket medför att det sura nedfallet troligtvis inte kommer att fortsätta minska som det gjort sedan 1990-talet. Vidare visar en ny utvärdering av kvävenedfallet att minskningen inte är statistiskt säkerställd utan att kvävenedfallet är relativt oförändrat. Belastningen av kväve på skogsmark är också högre än vad marken tål och har varit under lång tid.

Uttaget av skogsbränsle har ökat och påverkas även av internationella energimarknader och EU-krav på andelen förnybar energi, och i vissa områden har detta stor betydelse för försurningsläget. Det är nödvändigt att ta fram nationella riktlinjer för olika typer av kompensationsåtgärder i känsliga områden, till exempel askåterföring och en begränsning av uttaget av grenar, toppar och stubbar för att minska skogsbrukets andel av försurningspåverkan.

De trender som pH i markvattnet visar i Kalmar län förstärker bilden av att återhämtningen i sjöar och vattendrag kommer att ta lång tid. Fram till dess att miljökvalitetsmålet nås krävs fortsatta insatser inom kalkning och miljöövervakning för att minska påverkan av försurande ämnen på sjöar och vattendrag och följa upp och utvärdera de insatser som görs.

Avslutningsvis kan det konstateras att minskad försurningspåverkan från skogsbruket och minskade kväveoxidutsläpp är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet. Det kan exempelvis ske genom skärpta krav i internationella miljöregelverk (till exempel via Göteborgsprotokollet), EU:s regelverk (till exempel takdirektivet) samt strängare krav på den internationella sjöfarten (exempelvis via IMO) och genom införandet av ett NECA (NOx Emission Control Area) i farvatten i Sveriges närhet. Det kan också ske genom starkare nationella styrmedel.

Pil uppåt smiley saknas Bara naturlig försurning i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet