Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Kalmar läns miljömål?

Endast ett av miljökvalitetsmålen bedöms komma att kunna nås fram till år 2020 i Kalmar län. De resterande 11 bedömda miljökvalitetsmålen kommer inte att kunna nås med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft är enda målet som bedöms vara nära att nås till år 2020. Övriga 11 bedömda miljökvalitetsmål är inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Sammanfattat krävs det fler internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning för hållbara och långsiktiga åtgärder. Det saknas kunskapsunderlag som visar på faktiska förhållanden för många mål. Pågående arbete är svårt att bedöma effekterna av, eftersom utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt. Sist men inte minst krävs det mer resurser och en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt för att miljökvalitetsmålen ska nås.

De miljökvalitetsmål som främst är beroende av internationella överenskommelser med skärpta regler och strängare lagstiftning är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Ett bättre kunskapsunderlag krävs för målen God bebyggd miljö, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

De mål där utvecklingen i vissa miljöer går för långsamt är Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet.

För de flesta målen krävs stora nationella och regionala satsningar, Det krävs omfattande förändringar i regelverk och stödsystem. Hur det kommande landsbygdsprogrammet utformas har stor betydelse för möjligheterna att nå fler av miljökvalitetsmålen. Biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten behöver användas på ett hållbart sätt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Försurningsläget i Kalmar län påverkas i stor utsträckning av utsläpp av försurande ämnen från kontinenten och internationell sjöfart. Trenden att utsläppen av dessa ämnen minskar verkar ha avtagit och nedfallet av kväve till skogsmark i Kalmar län är högre än vad marken tål. Inom länet finns en geografisk uppdelning av hur försurningen påverkar sjöar och vattendrag. I de norra delarna är försurningspåverkan liten, medan sjöar och vattendrag i länets södra delar är påverkade av försurning. pH i markvatten uppvisar likartat mönster med en positiv trend i norra länet och en långsamt sjunkande trend i söder. Uppföljning saknas av försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer, varför miljömålet inte kan bedömas med avseende på dessa aspekter.

Påverkan genom atmosfäriskt nedfall

Svavelnedfallet i länet har minskat kraftigt sedan 1990, från cirka 14 kilo per hektar till i medeltal 1-2 kilo per hektar 2013. Kvävenedfallet har inte minskat i samma utsträckning och uppgick till drygt 6 kilo per hektar 2013, vilket överstiger den kritiska belastningen för kvävenedfall till barrskog (5 kg per hektar och år). Prognosen är att svavelnedfallet fortsätter minska medan kvävenedfallet långsamt börjar minska. [1]

Påverkan genom skogsbruk

Skogsbrukets andel av den försurande påverkan ökar på grund av allt mer omfattande användning av skogsbränslen då förutom stammen också grenar och toppar (GROT) samt ibland även stubbar tas ut. Härigenom bortförs buffrande näringsämnen. I Kalmar län står skogsbruket i dagsläget sannolikt för 40-70 % av skogsmarkens försurning.[1]

Försurade sjöar och vattendrag

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela Kalmar län. Av länets sjöar och vattendrag är omkring 10 % påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länsdelen. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 % av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade.

Försurad mark

Resultaten för pH i markvattnet är oroande då endast en mätstation (i norra länet) visar på ett pH-värde väl över risken för försurning, medan övriga tre mätstationer visar risk för försurning eller indikerar kraftig försurning.

Analys och bedömning

Sammantaget är bedömningen att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Huvuddelen av det sura nedfallet kommer från andra länder och från internationell sjöfart, varför internationella åtgärder krävs för att möjliggöra fortsatt minskning av utsläppen.

Minskningshastigheten för utsläppen tycks ha avtagit och för sjöfarten ökar utsläppen främst av kväveoxider. Trots att EU:s svaveldirektiv 2015 kommer att ställa krav på högst 0,1 procent svavel i bränsle för fartyg som trafikerar bland annat Östersjön och Nordsjön, kommer nedfallet troligtvis inte att fortsätta minska som det gjort sedan 1990-talet. Belastningen av kväve på skogsmark i Kalmar län är sedan lång tid högre än vad marken tål.

Havsförsurningen, huvudsakligen orsakad av koldioxidutsläpp, kommer sannolikt vid slutet av seklet att orsaka stora förändringar i ekosystemen.  Minskning av koldioxidhalterna i atmosfären är en mycket viktig åtgärd mot den globala havsförsurningen. Sjöfarten kan dock under vissa förutsättningar på vissa platser ge lika stora försurningseffekter, huvudsakligen genom svavelutsläpp. Östersjön är, på grund av lägre buffertkapacitet och väntad ökning av sjöfartstrafik, särskilt utsatt för sjöfartens bidrag till försurningen [3,4].

Uttaget av skogsbränsle har ökat och påverkas även av internationella energimarknader och EU-krav på andel förnybar energi. I känsliga områden har detta stor betydelse för försurningsläget, varför det är nödvändigt att nationella riktlinjer tas fram för att minska skogsbrukets andel av försurningspåverkan. En indikator som behandlar skogsbrukets försurning behöver också tillföras.

De trender som pH i markvattnet visar i Kalmar län förstärker bilden av att återhämtningen i sjöar och vattendrag kommer att ta lång tid. Fram till dess att miljökvalitetsmålet nås krävs fortsatta insatser inom kalkningen för att minska påverkan av försurande ämnen på sjöar och vattendrag samt inom miljöövervakningen för att följa upp och utvärdera gjorda insatser.

Såväl regionalt som nationellt behöver försurningens påverkan på arkeologiska föremål, hällristningar och andra kulturmiljöer följas upp, bland annat som underlag för prioritering av insatser.
Avslutningsvis kan konstateras att minskad försurningspåverkan från skogsbruk och minskade kväveoxidutsläpp är avgörande för att miljökvalitetsmålet nås i Kalmar län. För att minska skogsbrukets andel av försurningspåverkan behöver nationella riktlinjer tas fram för kompensationsåtgärder som askåterföring samt för begränsning av helträds- och stubbuttag. Begränsning av kväveoxidutsläppen kan exempelvis ske genom skärpta krav i internationella miljöregelverk (t ex via Göteborgsprotokollet), EU:s regelverk (t ex takdirektivet) samt strängare krav på den internationella sjöfarten (t ex via IMO) och genom införandet av ett NECA (NOx Emission Control Area). Det kan också ske genom starkare nationella styrmedel.

Referenser

[1) Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2013. IVL rapport B 2177.

[2] Smhi.se/havetsforsurning

[3] Havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/havsforsurning.html

[4] Extrakt.se/hav-och-sjoar/sjofarten-gor-ostersjon-surare/


Pil uppåt smiley saknas Bara naturlig försurning i Kalmar län

Indikatorer som följer upp målet