Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom i några områden där det har förorenats av jordbruk, förorenade områden eller försurning. Grundvatten är ett trögt system, och det tar lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Vattenskyddsområden bör uppdateras i högre takt än nu.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

I september 2016 pekades Växjös vattentäkt på Bergaåsen i Ljungby kommun och överföringsledningen från vattentäkten till Växjö ut som anläggningar av riksintresse för vattenförsörjning. Vattentäkten försörjer ca 90 000 personer i Alvesta och Växjö kommuner, cirka hälften av länets befolkning.

Grundvattnets kvalitet

Provtagning pågår inom den regionala övervakningen i kommunala allmänna grundvattentäkter som syftar till att långsiktigt undersöka tillstånd och trender för vattenkvalitet visar att några enstaka täkter har förhöjda halter av bly, klorid och nitrat. Generellt i länet finns det risk för försurning i grundvattnet, då alkaliniteten är låg i de flesta isälvsavlagringar, i bergvatten är alkaliniteten något högre och risken för försurning mindre. Halterna av järn och mangan varierar mycket mellan olika täkter från mycket höga till mycket låga. I östra delen av länet är aluminiumhalterna högre än i västra delarna.

Under 2014 påbörjades provtagning och analys av grundvattenkemi i tio källor. Analysresultaten visar även här att det finns risk för försurning med generellt lågt pH och alkalinitet. Halten aluminium och järn varierar från mycket höga till mycket låga. Påverkan av näringsämnen kan ses i några källor.

God kemisk grundvattenstatus

Sex grundvattenförekomster har vid klassning enligt vattenförvaltningen 2014 otillfredsställande status och orsakerna till detta är förekomst av bekämpningsmedel i vattentäkt, gammal glasbruksverksamhet och annan förorenad mark. I 13 förekomster är det risk att de inte uppnå god status till 2021 beroende på förhöjda halter av olika ämnen som nitrat, bekämpningsmedel, klorid och metaller eller stor påverkan från mänskliga aktiviteter. Flera grundvattenförekomster ligger i anslutning till tätorter där olika verksamheter kan ha stor påverkan på grundvattnets kvalitet.

God kvantitativ grundvattenstatus och Grundvattennivåer

Under sommaren och hösten år 2016 var grundvattennivåerna i länet under de normala. Det finns normalt god tillgång till grundvatten och inga större problem med sjunkande grundvattennivåer i länet. Det kan lokalt förekomma problem bland annat beroende på stor andel hårdgjord yta inom ett område. Vid större uttag för dricksvatten där uttagen överskrider grundvattenbildningen infiltreras ytvatten för att grundvattennivåerna inte ska sänkas.

  grundvattennivåer

Figur 1. Grundvattennivåer i Alvesta och Uppvidinge 2014-2016.

I september 2014 påbörjades mätningar av grundvattennivåer i två av länets grundvattenförekomster. Mätningarna visar att nivåerna har sjunkit sedan våren 2016 och är i september 2016 de lägsta uppmätta sedan starten. Nivåerna ser ut att fortsatt sjunka.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Det är positivt att grusåsar används allt mindre till grustäkter. Antalet grustäkter i länet fortsätter att minska och var 12 stycken hösten 2016. Flera täkter har avslutats de senaste åren.

Analys och bedömning

För miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet följer den regionala bedömningen den nationella. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Länet har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Undantag finns i några områden. Där grundvatten har förorenats av exempelvis jordbruk, förorenade områden och försurning kommer det troligen att vara påverkat även efter år 2020 eftersom grundvatten har lång omsättningstid. Vattenskyddsområden bör fastställas och uppdateras i betydligt högre takt än vad som görs. Sammantaget bedöms utvecklingen vara neutral.

Alla vattentäkter borde ha vattenskyddsområden

Ett sätt att skydda grundvatten är att inrätta vattenskyddsområden för grundvattentäkter, med restriktioner av markanvändningen. Vattenskyddsområden minskar riskerna för framtida påverkan och leder till att vattenkvaliteten kan förbättras. Drygt 20 procent av vattentäkterna i länet saknar vattenskyddsområden. Skyddsområden för dessa vattentäkter behöver därför fastställas i länet.

Det sura nedfallet har påverkat vattenkvaliteten

Kronobergs län har utsatts för mycket surt nedfall och då våra jordar inte innehåller så stor andel av neutraliserande ämnen har det ytliga grundvattnet påverkats av försurning. Grävda brunnar för enskild vattenförsörjning får sitt vatten från det ytliga grundvattnet. Andelen av befolkningen i Kronobergs län som får sitt dricksvatten via enskilda brunnar är större än genomsnittet för Sverige. Trots att nedfallet har minskat, se miljömålet bara naturlig försurning, har detta ännu inte gett någon effekt på grundvattenkvaliteten.

Vid klassning enligt vattenförvaltningen av länets 77 grundvattenförekomster 2014 framkom att sex förekomster har otillfredsställande kemisk status och att 13 förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status.

Det ändrade klimatet kan medföra vattenbrist

Tillgången på grundvatten är vanligen god i länet. Samtliga 77 grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kvantitativ status. Scenarierna kring framtida klimatförändringar visar att södra Sverige troligen kommer få högre temperaturer och mindre nederbörd under sommaren, vilket kan leda till perioder med brist på vatten av god kvalitet.

Naturgrusavlagringar är viktiga för vattenförsörjningen

Grusåsar används allt mindre till grustäkter. Det regionala miljömålet om minskade grusuttag uppnåddes till år 2010. Uttag i täkter för husbehov förekommer dock. Täkter med alternativa material, som berg- och moräntäkter, ökar.

Det finns ett stort behov av att uppdatera befintlig materialförsörjningsplan. För att arbetet med materialförsörjningsplanering ska kunna genomföras måste extra resurser tillföras. Vilka värden en naturgrusavlagring ska ha för att täkt inte ska få anläggas behöver tydliggöras. En förutsättning för fortsatt arbete är att SGU tillhandahåller och uppdaterar information om vilka användningsområden det finns ersättningsmaterial för.

En regional vattenförsörjningsplan togs fram år 2012[1]. Planen pekar ut grundvattenområden som är värdefulla för nuvarande och framtida vattenförsörjning. Inom dessa områden bör vattenförsörjning prioriteras före möjligheten att använda grusåsarna till materialtäkter.


Referenser

[1] Vattenförsörjningsplan för Kronobergs län. Huvudrapport. Meddelande nr 2012:16