Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Kronobergs läns miljömål?

Inga miljökvalitetsmål bedöms kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Två mål, Frisk luft och God bebyggd miljö, är nära att nås. Strukturomvandlingen på landsbygden gör flera mål svåra att nå. Skärpt lagstiftning, effektivare styrmedel och att framtagna åtgärder genomförs behövs för att nå målen.

Det behövs minskade utsläpp av klimatgaser och partiklar. Transportvanor och konsumtionsmönster måste ändras. Vattenskyddsområden måste fastställas och uppdateras i betydligt högre takt. Våtmarker och limniska miljöer behöver restaureras. Övergödningen från enskilda avlopp och jordbruksmark måste minska.

Sanering av förorenade områden åtgärdas, men takten behöver ökas för att omhänderta gamla miljösynder. Nya kemikalier innebär okända risker för människors hälsa. Information om att solvanor behöver ändras tycks inte nå fram.

Förändringar i jord- och skogsbruket samt otillräckliga anslag för skydd och skötsel missgynnar den biologiska mångfalden. Landsbygden förändras, särskilt skogsbygden. På 20 år har 76 procent av mjölkbönderna och 28 procent av mjölkkorna försvunnit. Åkerarealen har under samma tid minskat med 17 procent, en utveckling som delas med Jämtland, Västernorrland och Norrbottens län. Samtidigt försvinner de naturliga gräsmarkerna, slåtterängarna och kulturmiljöerna, vilket innebär att variationen, och därmed den biologiska mångfalden i landskapet, minskar. Sånglärkan har till exempel minskat med 55 procent de senaste 30 åren. Även stare, rapphöna, tofsvipa, törnskata och storspov minskar.

Generationsskiften måste underlättas. Tillgängligheten på dagligvarubutiker och drivmedel på landsbygden är dålig. Bara hälften av länets hushåll har tillgång till bredband via fiber. Samtidigt som det finns en ambition från riksdagen att öka den ekologiska produktionen, och insikten ökar hos medborgarna om att konsumera ekologiskt och närproducerat, saknas tillräcklig lönsamhet för länets allt färre lantbrukare att bruka markerna i skogsbygden.

Det måste gå att bedriva jordbruk även i Kronobergs län.

Länk till: Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Giftiga ämnen i slam minskar och PCB i byggnader har sanerats. Sanering av förorenad mark åtgärdas långsamt, men inte i den takt och omfattning som det skulle behövas. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorter tillkommer med oklara effekter på hälsa och miljö.

Resultat

För att nå miljömålet krävs stora insatser via tillsyn, men också i form av riktade åtgärder inom en mängd områden. Det behöver tas fram information till hushållen om hur man kan minska sin kemikalieanvändning och kunskapen behöver generellt öka hos allmänhet och företag om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper för att arbetet med utfasning och riskminskning av kemiska ämnen ska kunna bli framgångsrikt.

Prövning av tillstånd till miljöfarliga verksamheter görs sedan maj 2012 huvudsakligen av Länsstyrelsen i Kalmar län. En effektiv och rättssäker prövning är grunden för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö såväl som flera andra mål. Tillsyn bedrivs dock fortfarande av Länsstyrelsen i Kronobergs län samt genom delegering till vissa av kommunerna.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen samt Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper

Det saknas regionalt underlag för att bedöma preciseringarna. Arbetet på regional nivå sker genom prövning och tillsyn samt tillsynsvägledning till kommunerna och inom ramen för det gemensamma arbetet tillsammans med kommunerna inom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Halterna i miljön av kända miljögifter är fortfarande ett problem och med ökad kunskap om kemiska ämnen löses miljöproblem samtidigt som nya miljögifter tillkommer.

Kunskap av kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper, samt Information om farliga ämnen i material och produkter

Preciseringarna omfattar miljöproblem som Kemikalieinspektionen arbetar med. Det går inte att göra en bedömning på regional nivå huruvida dessa nås till 2020 eller inte.

Förorenade områden

Arbetet med förorenade områden är en viktig uppgift för att uppnå en giftfri miljö. Arbetet med att undersöka och åtgärda förorenade markområden har tagit fart i länet de senaste åren och preciseringen bedöms nås under förutsättning att inte resurserna för detta arbete minskar framöver.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Utvecklingen i miljön bedöms sammantaget vara neutral. Det är positivt att arbetet med sanering av förorenade områden går framåt, samtidigt som resurserna för tillsyn blir mindre. Länsstyrelsens tillsyn måste prioriteras högre och bli mer aktiv, både vad gäller den egna tillsynen samt den tillsyn (tillsynsvägledning) som bedrivs gemensamt med kommunernas miljökontor genom Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge.

Glasriket

Regeringen beslutade i mars 2012 om ett särskilt uppdrag för Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar att genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Runt de flesta glasbruk har höga halter av tungmetaller som arsenik, bly och kadmium uppmätts i jord och grundvatten. 2016 fanns det 24 glasbruk på Kronobergs läns prioriteringslista, med de 36 mest förorenade områdena i länet. Samtliga glasbruk utom ett tillhör riskklass 1 som innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön.

Sedan 2012 pågår forskning vid Linnéuniversitetet som handlar om risker för människor som bor runt glasbruk. Analyser av bly och kadmium i grönsaker som odlats i trädgårdsjord, nära olika glasbruk visade att grönsakerna generellt sett innehöll låga halter av bly, men att upptaget av kadmium var större. Höga arsenikhalter påträffades både i jord och i grönsaker. Arsenikhalterna i de hemodlade grönsakerna var generellt sett högre än i kommersiellt odlade grönsaker och det fanns en korrelation mellan halten arsenik i jorden och grönsakerna. Undersökning av tungmetallhalter i dricksvatten (enskilda brunnar) intill åtta glasbruk visar att halterna vid alla glasbruk utom ett var bra.

En ny studie från Arbets- och miljömedicin i Linköping visar på en ökad risk (6 respektive 7 procent) för insjuknande i cancer totalt hos både män och kvinnor boende nära glasbruk. Cancerrisken varierar mellan olika glasbruksområden. Det finns en korrelation mellan högre halter av arsenik och kadmium och högre risk för cancer. För bly sågs ingen sådan koppling.

Under 2015 har ett arbete påbörjats kring riskerna med de höga arsenikhalter som förekommer i ytlig jord vid glasbruken. Arbetet går ut på att samordna och försöka lösa problematiken på kort och lång sikt. Arbetet sker tillsammans med Arbets- och miljömedicin i Linköping och Lund, Karolinska institutet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet samt Länsstyrelsen i Kalmar.

Under 2016 har Länsstyrelsen startat ett projekt där minst fyra glasbruk kommer att karteras med avseende på arsenik i ytlig jord genom fältmätningar med XRF[1]. Syftet är att ta fram underlag för att hitta lämpliga metoder att åtgärda områden med akuta risker. Arbetet sker i samarbete med Arbets- och miljömedicin i Lund.

Kemikalier i vardagsmiljön kan skada människor och miljö

Många varor som används i vardagen är framställda med hjälp av kemikalier och avger kemikalier när de används. Människor utsätts för exponering av kemiska ämnen i en mycket större skala än någonsin tidigare och effekterna av exponeringen är okänd. Exponeringen sker bland annat via livsmedel, kosmetika, kläder, inredning, byggmaterial och leksaker. Var och en för sig av dessa varor har inte stor miljöpåverkan men tillsammans innebär de en betydande påverkan och kan innebära en skaderisk på både människor och miljön. Mycket av de "kemiska föroreningar" som sprids i miljön måste kontrolleras bättre. Detta är något som man till stor del måste arbeta med nationellt och internationellt. Även Länsstyrelsen kan bidra i arbetet med att motverka spridning av kemikalier och andra föroreningar, såväl genom en förbättrad egeninitierad tillsyn som genom ett mer aktivt deltagande i arbete som genomförs genom Miljösamverkan Kronoberg/Blekinge och Miljösamverkan Sverige. Ett regionalt kemikalienätverk har startats och det kan bli en hjälp till ett mer aktivt arbete hos kommunerna och regionen i länet i den komplexa frågan om kemiska föroreningar i vardagslivet och arbetet med att minska riskerna med den kemikaliecocktail som vi alla dagligen utsätts för och uppmärksammas alltmer.

Det är viktigt att det avsätts tillräckliga resurser för att bedriva ett mera offensivt och framåtsyftande tillsynsarbete för att det ska vara möjligt att nå miljökvalitetsmålet.

Prioriteringar i länet

Högst prioriterat är att få bukt med att undersöka och att åtgärda förorenade markområden. Länsstyrelsens tillsyn måste bli mer aktiv, både den egna tillsynen samt arbetet med tillsynsvägledning för att stödja kommunernas miljökontor. Medverkan i det regionala kemikalienätverket prioriteras också.


Referenser

[1] XRF är en röntgenfluorescensteknik, där mätningen kan utföras direkt på jordprov i påse. Laboratorieanalyser har gjorts för att utreda om metoden är användbar för att snabbt kunna avgöra var en akut skyddsåtgärd ska sättas in.

Pil uppåt smiley saknas Slam från kommunala reningsverk

Slam från kommunala reningsverk i länet ska ha halter av bioackumulerande tungmetaller som ligger på en betryggande marginal (50 procent) under gällande gränsvärden enligt SFS 1998:944. Detta gäller för bly (Pb), kadmium (Cd) och kvicksilver (Hg).

Resultaten från uppföljningen av målet kan användas för att säkerställa att den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Uppgifterna om tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver i slam från kommunala reningsverk hämtas ur kommunernas miljörapporter för verksamheten på Svenska Miljörapporteringsportalen.

Sedan 1990 har halterna av dessa tungmetaller minskat i slam och ligger sedan slutet av 1990-talet på en nivå under nuvarande relativa gränsvärden/riktvärden, se figuren.

halter av tungmetaller i slam från kommunala reningsverk 

Figur. Halterna av tungmetaller i förhållande till gränsvärden/riktvärden.

Koncentrationen av bly visar en svagt ökande trend medan nivåerna av kadmium och kvicksilver är oförändrad respektive minskar. Samtliga metaller har en betryggande marginal till gränsvärdet. Målet är uppfyllt och bedöms vara så även 2020.

Pil uppåt smiley saknas Kvicksilver i abborrar

Halten av kvicksilver i abborre (ettåriga) ska ligga på en betryggande marginal (50 procent) under gällande gränsvärden för konsumtionsfisk.

Målet är uppfyllt och bedöms vara så även 2020. Målet är länseget och resultaten kan användas för att se hur trenden av kvicksilverhalterna i abborre utvecklas med tiden. Syftet är att ge en indikation på hur halterna utvecklas över tid i konsumtionsfisk.

I länets referenssjöar genomförs provtagning av småabborre för analys av kvicksilver. Undersökningarna görs vart tredje år och har pågått sedan 1996. Analysen genomförs på ett samlat prov per sjö ursprungligen bestående av 10 individer.

Resultaten av dessa mätningar visar att trenden för kvicksilver i abborre är mycket varierande mellan sjöarna. De flesta sjöarna har icke signifikanta trender för koncentration av kvicksilver som i vissa sjöar ökar och i andra minskar. Två sjöar skiljer sig från de övriga. I sjöarna Skärlen och Hojagöl ökar koncentrationen av kvicksilver signifikant över tiden.

Kvicksilver i abborrar

Figur. Medelvärde av kvicksilver i ettårig abborre i 11-16 sjöar i Kronobergs län. Gränsvärdet för konsumtionsfisk är 0,5 milligram per kilo våtvikt, mg/kg vv.

Enligt nationellt miljömålsanvarig myndighet, Kemikalieinspektionen, KEMI, ökar halterna av med cirka 0,5 procent årligen i skogsmarkens översta lager. Avrinning till sjöar ökar risken för att halterna av kvicksilver kommer att öka i abborre.

Pil uppåt smiley saknas Ekologisk konsumtion i offentliga sektorn

Andelen certifierade ekologiska livsmedel ska utgöra 75 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel år 2020.

Kronobergs läns andel inköp av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn uppgick år 2015 till 48 procent mot 29 procent år 2012. Regionen köpte därmed in den högsta andelen ekologiskt bland landsting och regioner år 2015.

Ekomatsligan är kommuner, landsting och regioner i Sverige som redovisat andelen inköpta ekologiskt producerade livsmedel. Andelen ekologiska livsmedelsinköp baseras på uppgifter hämtade från "Ekologiskt i offentliga storhushåll 2015".

Alla länets åtta kommuner finns i år med på listan: Växjö kommun kom på 15:e plats med 40 procent. Alvesta och Älmhults kommuner redovisade 37 procent och Tingsryds kommun 34 procent ekologiska inköp. Markaryd redovisade 21 procent, Ljungby kommun 20 procent medan Lessebo och Uppvidinge kommun redovisade 18 procent på samma lista.

ekologiska livsmedel

Figur. Kronobergs län ligger bra till men vad händer nästa år när utvecklingen ser att ha stannat av?

Det tidigare regionala målet till 2010 var att 25 procent av den offentliga konsumtionen skulle vara ekologisk. År 2010 var 18,1 procent av inköpen ekologiska i länet.

Både landsting och kommuner arbetar aktivt med att öka inköpen av ekologiska livsmedel vilket innebär att siffran bör stiga. Trenden är positiv, och målet är högt. Om den ökningstakt som varit mellan 2008 och 2014 återupptas kan målet nås under år 2024.

Pil uppåt smiley saknas Efterbehandling av förorenade områden

Till år 2020 ska 10 prioriterade förorenade objekt ha åtgärdats i länet, räknat från 2007.

Målet är långsiktigt och svårbedömt men med bibehållna resurser för det fortsatta arbetet ser det ut som att det regionala miljömålet kan klaras till år 2020.

Ett mer systematiskt arbete med tillsyn och statsbidrag för att åtgärda förorenade områden kom igång omkring 2000. De mest angelägna objekten finns på Länsstyrelsens prioriteringslista, som uppdateras varje år. När saneringen är avslutad eller om utredningar visar att föroreningsrisken inte är mycket stor tas objekten bort från listan. Tolv prioriterade objekt är till och med 2015 åtgärdade eller under åtgärd. Fyra objekt har efter undersökning tagits bort från listan.

Ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare skall normalt stå för kostnader för undersökningar och åtgärder. Många prioriterade objekt kommer ändå, efter en skälighetsbedömning, att till viss del behöva finansieras med bidragsmedel. Om det inte finns någon ansvarig, kan statsbidrag ges för hela kostnaden.