Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå Bara naturlig försurning krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

I länet pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Till ett exempel har stora arealer utdikade våtmarker restaurerats i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare får ersättning för att anlägga våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

Utvecklingen i miljön är neutral för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Myllrande våtmarker medan den är negativ för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv. Åtgärdsarbetet för dessa mål kan komma att utvecklas om anslagen för biologisk mångfald ökar. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser av myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet år 2011. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän år 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

 

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2014 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköpings tätort och i bakgrundsmiljö i alla kommuner i länet. Även modellberäkningar och mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. De flesta av överskridandena av miljömålets preciseringar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen i regel bättre. Halterna av luftföroreningar kan variera mellan åren, bland annat beroende på väder.

Kvävedioxid

Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren, men halterna i gatumiljö ligger fortfarande över miljömålet. År 2014 visar mätningar att miljömålet överskreds på två platser i Jönköping. Mätningar från övriga kommuner i länet är betydligt lägre (1).

Partiklar

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Indikativa mätningar under år 2014 uppvisade att miljömålet för partiklar överskreds i Jönköping och tangerades i Nässjö och Värnamo, men halterna ligger under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 2000-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas i Jönköpings kommun och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet. Enligt modellberäkningar har miljömålet (årsmedel) överskridits i sju kommuner under år 2014, Eksjö, Gislaved, Jönköping, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo (1).

Bensen

Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Resultat från mätningar i Jönköping i gatumiljö år 2014 låg över miljömålet. Mätningar och modellberäkningar i övriga kommuner tyder på att miljömålet för bensen klarades under år 2014 (1).

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar har genomförts i Asa under åren 2007 - 2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet.

Ozonindex

Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige (2). Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2014 visar att miljömålet överskreds i länet. Däremot klarades miljökvalitetsnormen (3).

Analys och bedömning

De luftföroreningar för vilka det finns data under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2014. De flesta av mätningarna genomfördes på vältrafikerade gator i Jönköping och är inte representativa för länet som helhet. Modellberäkningar visar att en del av målen sannolikt även har överskridits på andra håll i länet.

De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. Det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet (4). Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning.

I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel.

Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Ett regionalt åtgärdsprogram om Minskad klimatpåverkan (5) började gälla vid årsskiftet 2014/2015 och genomförandet av åtgärderna har påbörjats. Det regionala åtgärdsprogrammet för Hälsans miljömål, där delar av Frisk Luft ingår, har tagits fram under året och kommer att börja gälla vid årsskiftet 2015/2016.

En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för att målet ska kunna nås.

För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet bildade därför under år 2013 ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet. Under hösten 2015 pågår arbetet med att förlänga arbetet med samverkansområdet i ytterligare två år.

Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.

Referenser

1. SMHI, Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län – sammanställning och utvärdering av mätningar och beräkningar avseende tre år till och med 2014, rapport 2015-53.

2. IVL, En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål, 2006, rapport B1678

3. IVL, Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i Södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet – resultat för 2014, rapport C 80

4. www.miljomal.se, indikatorn Körsträcka med bil (under Begränsad klimatpåverkan)

5. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2014:30. Minskad klimatpåverkan – åtgärdsprogram 2015-2019 Jönköpings län

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet