Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I länet pågår ett aktivt åtgärdsarbete som bidrar till att nå miljömålen. Trots det så är det endast ett mål, av de mål som bedöms på regional nivå, som är nära att nås till år 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet. Övriga miljömål bedöms inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Ett av de största miljöproblemen i Jönköpings län är försurningen. För att begränsa försurningens påverkan på biologisk mångfald bedrivs en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men det krävs ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder för att nå Bara naturlig försurning. Det gäller även Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Även om miljömålen inte kommer att nås till 2020 så är utvecklingstrenden för miljön i Jönköpings län positiv för två av målen: Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Det beror på att nedfallet av försurande ämnen har minskat och på de insatser som har gjorts för att minska orsakerna till övergödning.

Utvecklingen i miljön är neutral för Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande skogar och Myllrande våtmarker. Stora arealer utdikade våtmarker har restaurerats i några skyddade områden och flera våtmarker har anlagts i odlingslandskapet. Utvecklingen för Myllrande våtmarker blir ändå neutral eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas funktioner ska behållas.

För Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv bedöms utvecklingen som negativ, framförallt med anledning av att livsmiljöer fragmenteras och arter försvinner. Positivt är den naturvårdssatsning som skett där anslagen har ökat med 73 procent och skapat bättre förutsättningar än under hela miljömålsperioden att åstadkomma resultat.

Miljömålen kräver engagemang från myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner. Länsstyrelsen har utvecklat samverkansformerna och bland annat bildat Klimatrådet och samverkansrådet för biologisk mångfald.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Däremot så redovisas resultat och analys på regional nivå för dessa mål.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

 

Åtgärder på regional nivå

  • Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet Hälsans miljömål, där bland annat Frisk luft ingår. Programmet började gälla vid årsskiftet 2015/20161

 Åtgärder kommunal nivå

  • Laddstolpar har, eller planeras att, sättas upp i fem av länets tretton kommuner
  • Jönköpings kommun har genomfört kampanjen ”Låt bilen stå”. Den kan vara en bidragande orsak till att uppmätta cykelresor har ökat i Jönköping

Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2015 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköpings tätort samt modellberäkningar i alla kommuner i länet. De flesta av överskridandena av miljömålets preciseringar sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen i regel bättre. Halterna av luftföroreningar kan variera mellan åren, bland annat beroende på väder.

Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Flera kommuner har köpt in elbilar och satsar på att bygga ut laddinfrastrukturen. I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet2.

Kvävedioxid

Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren, men halterna i gatumiljö ligger fortfarande över miljömålet. År 2015 låg årsmedelhalten knappt över miljömålet i Jönköping. Beräkningar från övriga kommuner i länet tyder på att miljömålet där klaras3.

Partiklar

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar under år 2015 uppvisade att miljömålet för årsmedel av partiklar klarades i Jönköping. Modellberäkningar visar däremot att det överskreds på andra gator i Jönköping samt i Eksjö, Gislaved, Nässjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 2000-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas i Jönköpings kommun och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen3.

Bensen

Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Modellberäkningar tyder på att miljömålet för bensen överskreds 2015 för Eksjö, Gislaved, Jönköping, Nässjö, Vetlanda och Värnamo3.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar har genomförts i Asa under åren 2007 - 2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet.

Ozonindex

Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige4. Mätningarna inom ozonmätnätet visar att det under 2015 var ovanligt låga halter av marknära ozon och miljömålet till skillnad från tidigare år klarades i länet5.

Analys och bedömning

Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden är neutral då det inte längre går att se en säkerställd nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.

De luftföroreningar för vilka det finns data för under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2015.

Högst halter av luftföroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. För att målet ska kunna nås krävs det åtgärder för att minska bilåkandet samt användningen av dubbdäck i tätortsmiljöer. Ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten är den fysiska planeringen. 

Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Arbete pågår med det regionala åtgärdsprogrammet om Minskad klimatpåverkan6.

En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för att målet ska kunna nås.

För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet bildade därför under år 2013 ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet.

Referenser

1. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2015:37. Hälsans miljömål, Åtgärdsprogram 2016-2020

2. www.miljomal.se, indikatorn Körsträcka med bil (under Begränsad klimatpåverkan)

3. IVL, Uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luftkvalitet i Jönköpings län för kalenderår 2015, rapport U 5679.

4. IVL, En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål, 2006, rapport B1678

5. IVL, Ozonmätnätet i södra Sverige. Marknära ozon i bakgrundsmiljö i Södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet – resultat för 2015, rapport C 184

6. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2014:30. Minskad klimatpåverkan, Åtgärdsprogram 2015-2019 Jönköpings län