Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Jönköpings läns miljömål?

I Jönköpings län bedöms delar av målet Grundvatten av god kvalitet vara möjligt att uppnå. Däremot, trots ett aktivt och långsiktigt åtgärdsarbete för att nå målen, bedöms de övriga målen inte kunna nås till år 2020 med befintliga och beslutade styrmedel.

Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.

Trots att många miljökvalitetsmål bedöms som svåra att nå så pågår det ett aktivt åtgärdsarbete som ökar förutsättningarna att målen ska nås på sikt. Ett exempel är att Jönköpings län restaurerar stora arealer utdikade våtmarker i några av länets skyddade våtmarksområden och markägare anlägger våtmarker i odlingslandskapet. Bedömningen av Myllrande våtmarker som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs fler åtgärder och ett minskat kvävenedfall för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.

För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler nödvändiga åtgärder. Anslagen för biologisk mångfald har de senaste åren minskat, vilket påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Flera miljökvalitetsmål är beroende av skärpta internationella och nationella styrmedel och åtgärder, det gäller framförallt Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.

Det är viktigt att konstatera att det krävs allas engagemang och insatser i samhället: myndigheter, privatpersoner, näringsliv och kommuner för att nå resultat och uppnå målen. Mot den bakgrunden har Länsstyrelsen under senare år utvecklat samverkansformerna och bland annat sedan år 2011 bildat Klimatrådet. Klimatrådet är ett samverkansorgan med företrädare för offentliga och privata aktörer. Klimatrådet leds av Länsstyrelsen med Landshövdingen som ordförande och arbetar för att nå visionen om att länet ska bli ett plusenergilän 2050. Vi ser att arbetet inom Klimatrådet bidrar till att nå Begränsad klimatpåverkan.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Det finns flera luftföroreningar som har en negativ effekt på miljön och hälsan. Under år 2013 genomfördes mätningar av luftkvalitet i Jönköpings tätort och i bakgrundsmiljö på tre olika håll i länet. Även modellberäkningar och mätningar som har skett under de senaste fem åren ligger till grund för bedömningen. De flesta av överskridandena för både normer och miljömål sker på hårt trafikerade gator. I bakgrundsmiljöer, som är de miljöer människor mest vistas i, är situationen i regel bättre.

Kvävedioxid

Kvävedioxid påverkar lungfunktionen och fungerar även som en markör för andra luftföroreningar. Där det finns höga halter av kvävedioxid finns det ofta höga halter av andra skadliga ämnen. Mätningar finns bland annat i Jönköping och där har halterna sjunkit de senaste 20 åren. Halterna i gatumiljö ligger dock fortfarande över miljömålet. År 2012 låg årsmedelvärdet på Kungsgatan i Jönköping på 24 mikrogram per kubikmeter, jämfört med miljömålet på 20 mikrogram. Årsmedelvärder är i stort sett oförändrat sedan föregående år. Halterna i bakgrundsmiljöer klaras dock. Modellberäkningar visar att miljömålet överskrids i Jönköping och Nässjö1.

Partiklar

Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i Sverige. De bildas främst vid slitage av vägbanan och dubbdäcksanvändning är en stor bidragande orsak. Mätningar i gaturum i Jönköping tätort visade att miljömålet överskreds under år 2013. Då uppmättes ett årsmedelvärde på 17 mikrogram partiklar per kubikmeter, att jämföra med miljömålet på 15 mikrogram. Halterna ligger dock under miljökvalitetsnormen. Under slutet av 2000-talet var riskerna stora att normen skulle överskridas och kommunen fick därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett åtgärdsprogram för partiklar. En åtgärd som har genomförts är en informationskampanj med syfte att minska dubbdäcksanvändningen i kommunen. I bakgrundsmiljöer klaras miljömålet. Enligt modellberäkningar har miljömålet (årsmedel) överskridits i fem kommuner, Jönköping, Gislaved, Nässjö, Värnamo och Tranås1.

Bensen

Den största källan för bensen är biltrafiken men även vedeldning är i vissa orter en betydande källa. Resultat från mätningar i Jönköping i gatumiljö år 2013 låg under målet, dock kom mätningarna igång sent och det finns inte data för flera vinterveckor, en tidperiod då halterna brukar vara höga. Modellberäkningar visar att miljömålet överskrids i gatumiljö i sex av länets 13 kommuner. Halterna bör dock vara lägre i bakgrundsmiljö1.

Marknära ozon

Marknära ozon bildas genom en kemisk reaktion mellan kväveoxider och flyktiga organiska ämnen i närvaro av solljus, halterna är därför till stor del väderberoende. Dessa ämnens största källor är trafik och vissa industriprocesser. De kan spridas över stora avstånd och den största delen marknära ozon som förekommer i länet har sitt ursprung utomlands. Marknära ozon bryts ned av kvävedioxid som släpps ut av trafiken. Det är därför lägre halter i tätorterna än på landsbygden. Höga halter marknära ozon kan påverka andningsvägarna negativt. Mätningar har genomförts i Asa under åren 2007 till 2010, samt år 2012. Under samtliga dessa år överskreds miljömålet.

Ozonindex

Marknära ozon är skadligt för hälsan men även för växter och orsakar ett stort skördebortfall. Kostnaden för bortfallet har beräknats till 500 miljoner kronor varje år i Sverige2. Mätningarna inom ozonmätnätet under år 2013 visar att miljömålet överskreds i länet. Däremot klarades miljökvalitetsnormen3.

Analys och bedömning

De luftföroreningar för vilka det finns data under de senaste åren visar på att målet inte klarades under år 2013. De flesta av mätningarna genomfördes dock på vältrafikerade gator i Jönköping som inte är representativa för länet som helhet. Beräkningar visar dock att en del av målen sannolikt även har överskridits på andra håll i länet. Under år 2014 genomförs mätningar i alla länets kommuner.

De flesta föroreningar finns i stadsmiljö och har sin främsta källa i trafiken. Det krävs åtgärder för att ytterligare minska bilåkandet i tätortsmiljöer. Körsträckan per invånare och år är längre i länet än för landet som helhet. Länstrafiken i länet har genomfört kampanjer för att öka antalet resande med kollektivtrafiken. Flera kommuner låter sina anställda gå utbildningar i sparsam körning.

I länet, liksom landet i övrigt, har andelen dieselbilar ökat de senaste åren. Denna förändring av fordonsflottan har en negativ inverkan på chanserna att nå målet eftersom dieselbilar generellt sett har högre kväveoxidutsläpp än bilar med andra drivmedel.

Klimatpåverkande gaser och luftföroreningar har till stor del samma källor: trafik och energiproduktion. Det pågår ett intensivt klimatarbete i länet genom klimatrådet och Energikontor Norra Småland. Arbetet bidrar till att stärka samverkan i länet och hitta åtgärder för att minska energiförbrukningen, möjliggöra energieffektivare transporter med mera. Ett åtgärdsprogram om minskad klimatpåverkan kommer att beslutas av klimatrådet under slutet av år 2014. Även ett åtgärdsprogram för Hälsans miljömål är under framtagande och kommer att innehålla vissa delar av Frisk Luft.

En del av luftföroreningarna har sitt ursprung i andra länder, marknära ozon är det tydligaste exemplet på detta. Internationella avtal och överenskommelser är därför viktiga för att målet ska kunna nås.

För att kunna sätta in rätt åtgärder är det viktigt att övervaka hur situationen verkligen ser ut i länet. Luftvårdsförbundet och kommunerna i länet bildade därför under år 2013 ett samverkansområde för övervakning av luftkvalitet i länet. I samverkansområdets övervakningsprogram ingår det både mätningar och modellberäkningar. Under år 2014 kommer mätningar av partiklar, kvävedioxid, svaveldioxid, bensen och flyktiga organiska ämnen att ske i alla kommuner i länet.

Mätningarna och beräkningarna i länet visar att målet inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Trenden är neutral då det inte längre går att se en nedåtgående trend av halterna av de viktigaste luftföroreningarna.

Referenser

1. IVL, rapport U4851, Uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för luftkvalitet i Jönköpings län 2014

2. IVL, rapport B1678, En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål, 2006

3. IVL, rapport B2160, Marknära ozon i bakgrundsmiljö i Södra Sverige – med beaktande av variationen i landskapet – resultat för 2013 

Pil uppåt smiley saknas Frisk luft i Jönköpings län

Indikatorer som följer upp målet