Jordbruksmarkens tillstånd är överlag bra men fler insatser behövs för att bevara den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena. För att vi även framöver ska ha ett aktivt jordbruk behöver lönsamheten öka.
Resultat
En grundläggande förutsättning för miljömålet är att det finns aktiva lantbrukare. I Jönköpings län är nedläggningen av jordbruksmark måttlig. 95 procent av den åkermark som fanns år 2000 är ännu i drift år 2012. Antalet nötkreatur fortsätter minska men fårantalet ökar stadigt och det är ännu ett relativt djurtätt län.
Jordbruksmarken är generellt i bra skick. Markpackning, lågt pH och dålig dränering kan dock vara problem i vissa områden. Tillståndet för odlingslandskapets växter och djur är däremot sämre. Flera arter som tidigare varit vanliga, till exempel sånglärka och fältgentiana, har en negativ trend som håller i sig. Även för kulturhistoriska värden såsom landskapselement (stenmurar, trägärdesgårdar med mera) och gamla byggnader är läget dåligt. Att sköta och bevara dessa är arbetskrävande och kostsamt vilket leder till att de förfaller.
Det finns mycket få ängslador bevarade idag och de står ofta bortglömda i utmarken. Genom äldre kartmaterial vet vi att det förr fanns många ängslador, främst i länets östra delar. För att kartlägga hur många som är bevarade, var de står och skapa förutsättningar för att göra insatser för deras bevarande har Länsstyrelsen och länsmuseet i Jönköping påbörjat en inventering som löper från våren 2012 till sommaren 2013. Diskussioner kommer att föras med fastighetsägare, lokala hembygdsföreningar, kommuner och andra som kan vara berörda av ängsladorna och deras spännande historia.
Både under år 2012 och tidigare år har det ordnats kurser i att bygga trägärdesgårdar. Intresset har varit stort och kurserna har snabbt blivit fulltecknade.
Betesmarker är en av våra artrikaste naturtyper. För att sköta dem krävs lantbrukare som håller djur. Hur stor areal det finns och vilka värden markerna har är därför en bra indikator på hur det går med miljökvalitetsmålet. I Jönköpings län har arealen legat relativt konstant runt 40 000 hektar de senaste tio åren, detta enligt siffror över betesmark med miljöersättning (se indikatorn "Betesmark" på miljömålsportalen). Hur de biologiska och kulturhistoriska värdena utvecklas är mer osäkert.
Under år 2012 har förslag på det nästkommande landsbygdsprogrammet varit ute på remiss. På Länsstyrelsen har mycket arbete lagts på att formulera ett bra remissvar med synpunkter utifrån de specifika förutsättningar som finns i länet.
LRF i Jönköping har flera satsningar i syfte att stärka landsbygdsföretag. Den senaste är Moderna köttföretag som fokuserar på lönsamhet, tillväxt och samarbeten. Andra är Mer mjölk för att öka mjölkproduktionen, Biodling för ökad honungsproduktion och biologisk mångfald samt Hästkraft för de som vill starta eller utveckla hästföretag.
Länsstyrelsens höstkonferens som riktar sig till bland annat planhandläggare på kommunerna hade i år temat Framtidens landskap. Ett pass under dagen handlade om hur jord- och skogsbruk påverkas av exploatering.
Analys och bedömning
För att nå miljökvalitetsmålet krävs det aktiva lantbrukare och betesdjur. Ett problem är emellertid att det är dålig föryngring bland lantbrukarna vilket innebär en risk att många gårdar läggs ner inom en överskådlig framtid.
Ökad lönsamhet skulle ge bättre förutsättningar för yngre att ta över. En stor del av jordbruksföretagens inkomster kommer i dag från EU-stöd. Utformningen av dessa stöd har därför en stor betydelse för både att det bedrivs jordbruk och hur det bedrivs. Stöden håller för närvarande på att ses över inför den nya programperioden som börjar år 2014. Måluppfyllelsen är starkt beroende av hur utformningen blir.
LRF's satsningar på jordbruksföretag förväntas leda till bättre lönsamhet för våra mjölk- och nötköttsproducenter som är väldigt viktiga för att vi ska nå målet.
En förklaring till att här fortfarande finns relativt mycket djur och betesmarker kan dock vara att länet har många små gårdar där lantbrukaren har heltidsarbete utanför gården. Det gör det mindre känsligt för svängningar på jordbruksmarknaden.
Inventeringen av ängslador har gett mycket ny kunskap om läget för dessa byggnader. Resultatet kommer att utgöra underlag för stöd inom Landsbygdsprogrammets del Utvald miljö. Förhoppningsvis kan inventeringen och även kurser, till exempel de om trägärdesgårdar, leda till ett ökat engagemang och intresse för att bevara dessa kulturskatter.
Det har under året varit mycket diskussioner om jordbruksmark som försvinner till följd av exploatering. Framförallt har det rört Skåne men i mindre skala är det ett problem även på andra platser i landet. I och med klimatförändringarna kan jordbruksmark i Sverige bli väldigt värdefull i framtiden något som behöver uppmärksammas även i Jönköpings län.
Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen, positiva och negativa utvecklingsriktningar tar ut varandra.