Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Östergötlands läns miljömål?

Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås.

Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.

Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.

Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Det nya landsbygdsprogrammet är avgörande för resultaten inom flera av miljökvalitetsmålen då miljöersättningarna har varit avgörande för restaurering och skötsel av betesmarker. Oklarheter kring hur olika miljöersättningar kommer att se ut de kommande åren gör att lantbrukare i vissa fall väljer att inte förlänga sina åtaganden.

För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.

Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.

Ett Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen fastställdes juni 2014. Samtidigt fastställdes en Regional handlingsplan för klimatanpassning och en Regional vattenförsörjningsplan. Arbetet med framtagandet av åtgärdsprogrammen har skett i ett brett regionalt samarbete och programmen förväntas leda till ett utökat samarbete inom miljöfrågor i länet samt till fler och effektivare åtgärder.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat  

För flera viktiga naturmiljöer ligger Östergötland i framkant inom arbetet för hållbart nyttjande. Betydande insatser har gjorts de senaste åren av markägare, skogsnäring och myndigheter. Utvecklingen för den biologiska mångfalden går i flera fall ändå åt fel håll. De viktigaste faktorerna som påverkar måluppfyllelsen positivt är frivilligt bevarande och skötsel av skogsområden med höga naturvärden, de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift i naturbetesmarker, skogsbrukets miljöhänsyn samt naturvårdsmyndigheternas resurser för att skydda och sköta värdefulla skogsmiljöer.

Negativ trend för arter i skogen

Flera organismgrupper har en negativ trend.. Avsaknad av bränder, granplantering på marker lämpliga för tall- och lövskog och hårt viltbete är negativt för föryngringen av tall- och lövskog och leder till mörkare, tätare och mer ensidiga skogar. En bättre balans mellan viltstammar och fodertillgång vore positivt i områden där viltbetet försvårar tall- och lövföryngring. Skogsstyrelsens studier visar att hänsynen till naturvärden i skogsbruket är bristfällig vilket påverkar många arter negativt. Exempelvis så blir cirka 30 procent av skyddszoner och hänsynskrävande biotoper negativt påverkade vid avverkning. Situationen är även svår för arter som kräver större områden undantagna från skogsbruksåtgärder.

Både för lågt och för ensartat brukande kan skada i odlingslandskapet

I odlingslandskapet syns två trender som båda kan medföra problem. Delar av Östergötland går mot intensiv, ensartad odling där brist på buskar och träd samt användning av bekämpningsmedel påverkar mångfalden negativt. I andra delar läggs jordbruk ned och marker växer igen. Det slår mot arter som är beroende av ljusa miljöer med nektarbärande blommor. En viktig naturtyp som håller på att försvinna är breda skogsbryn med olika blommande träd och buskar.

Eklandskapet har stora värden

I Östergötland finns stora biologiska värden i det karakteristiska eklandskapet. Det är viktigt att dessa marker hävdas genom bete eller slåtter. I nuläget växer eklandskapet långsamt igen och naturvårdssatsningar görs främst i de värdefullaste områdena. Flera aktörer har arbetat parallellt med frihuggning av grova ekar, skötsel och restaurering av igenväxta ekmiljöer.

Arbete för hotade arter

Utvecklingen för flera miljöer som är lämpliga för hotade arter är positiv tack vare betydande insatser från markägare och naturvårdsmyndigheter.

Sedan 2005 gör Länsstyrelsen direkta åtgärdssatsningar för de mest hotade arterna. Det görs som ett komplement till det traditionella naturvårdsarbetet och har fått goda resultat. 2012-2014 pågår tre särskilda projekt med medel från landsbygdsprogrammet för naturvårdsinsatser i odlingslandskapet. De gäller skyddsvärda träd, sandmarker och rikkärr. Flera av länets kommuner arbetar med värdefulla projekt för att gynna hotade arter, bland annat genom lokala naturvårdsprojekt (LONA).

Analys och bedömning

Miljömålet är inte är möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade styrmedel.  Många åtgärder för naturvård sker i länet. Utvecklingen för flera miljöer som är lämpliga för hotade arter är positiv. Trots detta är trenden negativ för många arter.  Det gäller bland annat arter som lever på gamla träd, död ved och solberoende arter som lever i öppna tall- och lövskogar. Detta gör det svårt att se en tydlig trend i miljön.

Negativ utveckling för många arter

Utvecklingen för djur och växter i Östergötland är negativ i flera naturtyper, som skog, våtmarker och odlingslandskap. Arter förväntas försvinna från länet och artrikedomen per ytenhet förväntas sjunka. Orsakerna till minskningen är både otillräckliga åtgärder och att det tar tid för hotade arter att återhämta sig även om livsmiljön har blivit bättre. Ökade åtgärder krävs för att uppfylla målet. Ett viktigt styrmedel för arbetet för biologisk mångfald vore tydligt kvantifierade nationella mål. Miljöhänsynen i skogsbruket, det formella skyddet, det frivilliga bevarandet och skötseln av skogsområden med höga naturvärden behöver utvecklas ytterligare. Åtgärder för att förbättra ekonomin i betesdriften i naturbetesmarker behöver sättas in, det kan vara utvecklandet av nya produkter såsom naturbeteskött, betesplanering och stöd till nya och expanderande betesentreprenörer.

Landskapsekologin är viktig

För ett mer hållbart nyttjande av betydelsefulla naturmiljöer är det landskapsekologiska arbetet av särskild vikt. Det är nödvändigt med helhetssyn i arbetet där flera berörda sektorer samarbetar inom ett större område. Arbetet med gröna infrastrukturer i landskapet behöver utvecklas.

Planering påverkar naturtillgång

Det är viktigt att tätortsbor har tillgång till närbelägna och biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. Idag finns både goda exempel där skogs- och hagmarksområden restaureras och betas men även områden som röjs och gallras och där för lite buskar och död ved blir kvar. De viktigaste faktorerna som påverkar tillgången till natur är kommunernas planering, exploatering samt skötsel av parker och andra stadsnära naturområden.

Arbete för hotade arter

Det är viktigt med fortsatta resurser till arbetet med hotade arter. Här är det särskilt viktigt att markägare, organisationer och myndigheter kan söka medel från landsbygdsprogrammet för sådana åtgärder. Det arbete som myndigheterna bedrivit i samverkan med markägare, t.ex. frihuggning av grova ekar, restaurering av sandmiljöer och rikkärr och restaurering av betesmarker bör fortsätta. Stöttning av kommunernas arbete med naturvård bör fortsätta genom LONA-medel.

Pil uppåt smiley saknas Bevara den biologiska mångfalden

2015 ska nio av de mest betydelsefulla naturtyperna för länets biologiska mångfald nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. (Länseget mål)

Målet kommer inte att nås. För flera av naturmiljöerna ligger Östergötland i framkant vad gäller detta arbete eller i nivå med övriga landet. För de flesta av de utpekade naturmiljöerna har betydande insatser gjorts de senaste åren vad gäller kartläggning, restaurering och skötsel men en intensifiering av detta arbete krävs. Av särskild vikt är de ekonomiska förutsättningarna för betesdrift, skogsbrukets miljöarbete och att det landskapsekologiska arbetet utvecklas.

Detta är ett länseget delmål som är en specificering av det nationella miljökvalitetsmålet.

 

Pil uppåt smiley saknas Bevara ekmiljöernas växt- och djurliv

2015 ska minst 10 000 hektar värdekärnor av ekmiljöer hävdas genom bete eller slåtter, så att den biologiska mångfalden upprätthålls på landskapsnivå. (Länseget mål)

Målet kommer inte att nås. Flera aktörer har arbetat med restaurering av igenväxta ekmiljöer och många brukare har satt dessa marker i hävd under de senaste åren. Trenden är positiv men målet kommer inte att hinna nås. Ett hinder är bristen på betesdjur och att betesdjuren inte betar där det gör bäst nytta för den biologiska mångfalden.

Målet är regionalt och saknar nationell motsvarighet, men kan ses som en precisering av det nationella delmålet om att hejda förlusten av biologisk mångfald.

 

Pil uppåt smiley saknas Förbättra statusen för hotade arter

2015 ska minst 90 procent av länets hotade arter ha behållit eller ökat sina populationer jämfört med 2005. (Regionaliserat mål)

Målet kommer inte att nås. Dock har utvecklingen för flera miljöer som hyser hotade arter vänts till positiv trend tack vare betydande insatser från naturvårdsmyndigheter och markägare. Detta gäller till exempel för ekmiljöer, kalkkärr och gamla träd. Detta är ett länseget delmål. Utvärderingen av detta mål är osäker då det råder brist på regionala underlag och data. Målet är en regional precisering av det nationella delmålet om att förbättra bevarandestatusen för hotade arter.

Pil uppåt smiley saknas Öka möjligheterna till rika naturupplevelser

Senast 2015 ska länets tätortsbor inom gångavstånd ha tillgång till biologiskt rika naturområden för vardagsaktiviteter och upplevelser. (Länseget mål)

Målet bedöms vara möjligt att nå. Dock är kunskapsunderlaget om dagens situation otillräcklig och bedömningen är osäker. De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå målet är kommunernas planering. Andra påverkande faktorer är, exploatering och utbildning vid skötsel av parker och andra stadsnära naturområden.

Delmålet är regionalt utan nationell motsvarighet men är en konkretisering av miljökvalitetsmålet.

 

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Östergötlands län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet