Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås i tid.
Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.
Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.
Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogram som träder i kraft 2014 kommer att inverka på flera av miljökvalitetsmålen. Programmet är ännu inte klart.
För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.
Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är under framtagande och ska färdigställas 2013. Arbetet sker i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Arealen skog som undantagits för naturvård är ännu för liten för att en gynnsam bevarandestatus för bl a hotade arter ska kunna uppnås. Miljöhänsynen vid slutavverkning behöver bli ännu bättre. Körskadorna i skogen är för omfattande. Arealen frivilliga avsättningar har ökat.
Resultat
Uttagen från skogen bland annat bioenergi innebär att skogsbruket för närvarande har en försurande och näringsutarmande inverkan. Arealen skog som undantagits för naturvård är ännu för liten för att en gynnsam bevarandestatus för bland annat hotade arter ska kunna uppnås. Miljöhänsynen vid slutavverkning är ännu inte tillräckligt bra.
Arealen frivilliga avsättningarna och antalet gamla träd som frihuggits har ökat. Positiva tecken är också att arealen gammal skog, äldre lövrik skog och mängden hård död ved har ökat.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Under perioden 2009-2011 spreds skogsbränsleaska på cirka 280 hektar skogsmark/år i länet. Detta kan ställas i relation till uttaget av grot (grenar och toppar) som gjordes på cirka 6200 hektar/år samma period. En så stor obalans innebär att skogsbruket har en försurande och näringsutarmande inverkan. Orsaken till att askan inte sprids är främst att skogsbränslet i värmeverken eldas tillsammans med sopor.
Körskadorna har på vissa skogsmarker ökat under de senaste åren med bl a ökande risker för läckage av kvicksilver.
Ekosystemtjänster
Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga är friluftsliv, jakt och bärplockning, skogsråvara inklusive bioenergi samt klimatreglering.
På grund av viltbetestrycket så minskar mängden tall i våra skogar till förmån för gran. Om den nuvarande trenden fortsätter så kommer mängden tall inom en hundraårsperiod att minska med hälften i Götaland.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. Enligt naturvårdsbiologisk forskning så skulle arealen skog för naturvårdsändamål behöva vara cirk 12 procent i den här delen av landet för att miljömålet ska kunna uppnås. Fortfarande avverkas en del skogar med höga naturvärden. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas dock positivt.
Under 2012 har ytterligare cirka 600 hektar produktiv skog skyddats som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Totalt är nu cirka 11 500 hektar formellt skyddad vilket utgör cirka 1,9 procent av den produktiva skogsmarken. I Götaland är cirka 4 procent av skogsmarken avsatt som frivilliga avsättningar vilket troligen gäller även i Östergötland. Cirka ¾ av de frivilliga avsättningarna har hög naturvårdskvalité.
Skogsstyrelsen har beviljat stöd för naturvårdande skötsel under året (bl a Landsbygdsprogrammet) på cirka 300 hektar. Frihuggning av grova träd (cirka 700 ekar beviljade stöd under 2012) har genomförts av länsstyrelsen.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
På en stor del av slutavverkningarna finns fortfarande brister i miljöhänsynen. Det gäller främst hänsynskrävande biotoper, naturvärdesträd, och hänsyn till mark och vatten.
När det gäller kulturmiljöer så tas god hänsyn på drygt hälften av lämningarna i Götaland. På resterande lämningar har hänsyn tagits delvis eller obetydligt. Situationen är troligen liknande i Östergötland. Skadorna är på bl a kolbottnar och orsakas främst av markberedning.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Arealerna formellt skyddad skogsmark ökar alldeles för långsamt och arealen frivilliga avsättningarna är inte tillräcklig. Det finns för stora brister i skogbrukets miljöhänsyn. Befintliga resurser för Skogsstyrelsens arbete med bl a inventering, rådgivning och samråd i fält är inte tillräckliga.
Frivilliga insatser viktiga
Skogsbruket arbetar med många framåtsyftande åtgärder. Skogsbruket i Sverige har på eget initiativ under år 2009 arbetat fram en körskadepolicy som förhoppningsvis kommer att ge resultat.
Arealen frivilliga avsättningar har ökat de senaste åren. Initiativ till skötsel av skogar med höga naturvärden har tagits under senare tid främst från skogsbolagens sida. Dessa insatser är mycket betydelsefulla och behöver uppmuntras och synliggöras för att skapa incitament för fortsatta insatser.
Det skulle behövas stora insatser från skogsägarnas och jägarnas sida för att vända den negativa trenden med minskande andel tall i våra skogar.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Framför allt de som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning ska förbättras. Skogsstyrelsen kommer framöver att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning så att det blir tydligare för skogsbruket vad som måste förbättras.
I länet planeras företagsvisa träffar där Skogsstyrelsen tillsammans med skogstjänstemän och entreprenörer i fält ska diskutera miljöhänsyn. Skogsstyrelsen kommer också att erbjuda kurser i bl a skogsbruk vid vatten och naturvårdande skötsel.
Åtgärderna behöver öka
Befintliga resurser räcker inte för att säkerställa en tillräcklig areal formellt skydd av värdefulla skogar. Anslagen för ersättningar till bl a naturreservat och biotopskydd har legat relativt stilla under en längre period samtidigt som ersättningsnivåerna har stigit avsevärt.
Skogsstyrelsen saknar resurser att i tillräcklig utsträckning arbeta förebyggande genom granskning av avverkningsanmälningar, rådgivning och samråd. Det finns många oregistrerade eller dåligt avgränsade nyckelbiotoper och medel för fortsatt inventering är nödvändigt för ett kvalitativt skyddsarbete.
Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. Frihuggning av gamla träd, främst ekar, kommer att fortsätta under 2013 i länsstyrelsens regi. Skötseln av formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar behöver öka.
Skogsstyrelsen bedriver nationellt ett dialogprojekt för att förbättra samsynen och stärka skogsbrukets drivkrafter för att förbättra hänsynen. Detta förväntas ge positiv effekt.
Prioriteringar i länet
Skogsstyrelsen avser att prioritera skydd av skogar som hotas av avverkning och som klarar kraven i vår strategi för formellt skydd under kommande år.
Skogsstyrelsen kommer att under 2013 att ha som mål att skriva fler lagråd och förelägganden när det gäller miljöhänsyn än under tidigare år.
Levande skogar i Östergötlands län
Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas
Indikatorer som följer upp målet