Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Länets kommuner jobbar med bland annat översiktsplanering och energieffektivisering. Dock samplaneras ej nya bostäder och kollektivtrafik och anpassning till ett förändrat klimat går långsamt. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Tiden fram till 2020 för knapp för att nå målet. Intressekonflikterna är många och komplicerade samtidigt som många åtgärder är kostsamma och kräver stora insatser. Byggnader och bebyggelse har lång livslängd, vilket gör att de problem som finns idag dröjer kvar under lång tid.
Regionplaneringen är inte tillräckligt utvecklad och bebyggelseplaneringen inte tillräckligt integrerad med planering för kollektivtrafik, fjärrvärme och andra kommunala försörjningssystem för att begränsa energianvändning, klimat- och miljöpåverkan. Planeringen behöver inriktas på att bygga tätare och mer tranportsnåla städer och tätorter. När det gäller gods behöver järnvägen öka sin andel av transportarbetet.
Hållbar samhällsplanering
Flertalet av länets kommuner arbetar aktivt med sin översiktliga planering. Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs arbetar för närvarande med översyn av sina översiktsplaner i vilka hänsyn till miljömålen tas.
Regionförbundet har tagit fram ett förslag till ny Sörmlandsstrategi och genomfört samråd kring denna. En fysisk dimension saknas dock i förslaget. I de östra och norra delarna av länet relaterar kommunerna ofta till RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) i sina analyser. En landskapsstrategi beslutades av Länsstyrelsen under år 2011.
Av de sju kommuner som svarade på miljömålsenkäten 2012 uppger tre att de har aktuella dokument för anpassning till effekter av ett förändrat klimat och fyra uppger att de arbetar med att ta fram sådana dokument. Länsstyrelsen har genomfört ett samverkansprojekt ”Riskbild Södermanland” där GIS-data sammanställts och kompletterats med hydrologiska analyser.
Kulturvärden i bebyggd miljö
Under 2012 har den antikvariska kompetensen i länet förstärkts genom att en byggnads-antikvarie har anställts på Strängnäs kommun. Eskilstuna har sedan tidigare egen antikvarisk kompetens. Länsstyrelsen genomför under 2012 ett räkna q-projekt vilket bör ge ett förbättrat underlag i form av kunskap om omfattningen av formellt skyddad bebyggelse enligt PBL. Länsstyrelsen har de senaste åren arbetat med att ta fram ett nytt regionalt program för kulturmiljövården, klart under 2012. En större insats i detta arbete omfattar revidering av länets riksintresseområden för kulturmiljövården.
Hälsa och säkerhet
Kommunerna i länet har i årets miljömålsenkät uppgivit att de vanligaste klagomålen på inomhusmiljön gäller fukt, mögel och buller. Av nybyggda lägenheter i länet exponeras ca 11 procent för bullernivåer över riktvärdet 55 dBA (Boverket, 2012. Trafikbuller och nybyggda städer).
Hushållning med energi och naturresurser
Alla länets kommuner har under 2010-2012 tagit fram strategier för energieffektivisering av kommunens byggnader och transporter. Sett till perioden 1990 och 2009 har hushållens totala energianvändning i länet minskat med 33 procent (Indikator Energianvändning).
Enligt miljömålsenkäten 2012 har tre kommuner uppgett att de har ett aktuellt program angående förtätning av tätorter. Tre kommuner uppgav att de hade program för bevarande av god odlingsmark och fem kommuner uppgav att de hade en aktuell energiplan.
Hållbar avfallshantering
En stor del av avfallet behandlas utanför länet. Under året har tillstånd getts till två biogasanläggningar i Strängnäs och Nyköping. Under 2011 har drygt 20 procent av länets slamproduktion återförts till jordbruksmark. Antalet anläggningar där sortering, återvinning eller återanvändning av bygg- och rivningsavfall förekommer har ökat de senaste åren.
Analys
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Den del som omfattar hållbar bebyggelsestruktur motverkas genom fortsatta lokaliseringar av köpcentra utanför stadskärnorna samt att nya bostäder och kollektivtrafik inte samplaneras. Anpassningen till ett förändrat klimat går långsamt och högproduktiv åkermark tas fortfarande i anspråk för bebyggelse. Trafikbuller och dåliga inomhusmiljöer hotar människors hälsa. Kulturvärden förstörs för att de inte uppmärksammas och skyddas. Avfallsmängderna fortsätter att öka och det finns problem med farligt avfall. En mängd åtgärder på olika nivåer krävs för att målet ska nås.
Kulturvärden
Den volymmässigt största förändringen som pågår när det gäller bebyggelsemiljöer sker på landsbygden. Här sker en omvandling som omfattar både rivning och bristande underhåll av bebyggelse från olika tider liksom tillkommande ny bebyggelse. I takt med att många bebyggelsemiljöer tappar sin jordbruksanknytning blir det allt svårare att hitta nya funktioner för ekonomibyggnaderna. Utfallet så här långt av satsningen på överloppsbyggnader inom Landsbygdsprogrammet är positivt.
Det industrihistoriska arvet har sin särskilda problematik. I länet finns stora kunskapsluckor och ett länstäckande industrihistoriskt program saknas. Trots detta görs årliga vårdinsatser inom ramen för kulturmiljöanslaget.
Styrmedel finns men måste användas bättre (PBL, miljöbalken). Ytterligare ekonomiska resurser krävs.
Hälsa och säkerhet
När det gäller ventilation är utvecklingen god i flerbostadshus och skolor. Det saknas dock uppföljningsinsatser, vilket innebär att det i dagsläget är svårt att bedöma situationen. Vad gäller radon bedöms möjligheterna att minska halterna som goda för flerbostadshusen, medan saneringstakten är för långsam för småhusen.
Informationsinsatser är viktiga för att öka mätningar av radon i småhus och informera om de bidrag som finns för sanering. Ytterligare resurser till kommunerna för kontroll och tillsyn av inomhusluft är också nödvändigt. För att minska buller inomhus behöver bullret minskas vid källan, genom att till exempel införa riktvärden för buller från däck och motorer. Det behövs också kunskap och vägledning samt förbättrad tillämpning av befintliga regelverk.
Hushållning med energi och naturresurser
Eftersom heltäckande regional statistik över energianvändningen i bebyggelsen saknas är det svårt att avgöra en trend. Enligt ett par äldre undersökningar visar energianvändningen för småhus på höga siffror medan energianvändningen för kommunalt ägda flerbostadshus minskar. Kartläggning och åtgärder för att minska energianvändning i bebyggelsen bör därför koncentreras till småhus.
Avfall
Det är svårt att bedöma tillstånd och utveckling avseende avfall, då tillräckligt underlag saknas. Intresset för biologisk behandling har ökat de senaste åren, vilket kan leda till att en större andel av avfallet kan behandlas inom länet. Nya tillstånd till bergtäkter omfattar ofta även återvinningsanläggningar för bygg- och rivningsavfall, vilket gör att antalet platser där avfallet kan återvinnas ökar.
För att minska mängden avfall på sikt behövs styrmedel som innebär förebyggande av avfall. För att minska avfallets farlighet behövs produktknutna insatser, till exempel att ta bort farliga ämnen i byggprodukter, och riskbegränsande åtgärder för hanteringen av avfallet.
God bebyggd miljö i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet