God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida.  

Uppföljningen av åtgärdsarbetet under året visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna i det regionala åtgärdsprogrammet. Många av åtgärderna ger också ringar på vattnet som inte syns i uppföljningen genom att de till exempel etablerar samverkan mellan aktörer. Åtgärderna i sig når också många människor. Ett exempel är åtgärden om Hälsosam förskola som flera kommuner arbetat med under året. De åtgärder som gjorts handlar bland annat om att inventera verksamheten för att se om kemikalier kan finnas i material och varor. Det handlar också om att vid inköp göra medvetna val av produkter. En kommun har genomfört föreläsningar för all personal. Genom att arbeta med förskolorna nås personalen och genom barnen också föräldrarna.

För att nå miljökvalitetsmålen och lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta krävs arbete på många nivåer. Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Problem dröjer sig kvar eftersom bebyggelse har lång livslängd, målkonflikter finns, sambanden är komplexa och åtgärderna ofta är resurskrävande. Användningen av kollektivtrafik liksom godstransporter via järnväg behöver öka. En utvecklad regionplanering krävs för att minska energianvändning, klimat- och miljöpåverkan. Inga förändringar av betydelse har skett sedan förra året.  

Bebyggelse och transporter

Länsstyrelsen bedömer att sex av nio kommuner har aktuella översiktsplaner. Gnesta, Flen, Katrineholm och Vingåker arbetar med översyn av översiktsplanerna. Majoriteten av länets kommuner arbetar aktivt med planering av grönstruktur och vattenområden och har tillgång till kompetens [1].

Regionförbundets regionala plan för transportinfrastruktur innebär exempelvis satsningar på gång- och cykelvägar och trafiksäkerhet [2]. Satsningar på nya biljettsystem görs för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Flera av länets kommuner arbetar aktivt med cykelfrågan. Intresset för elcyklar och elbilar inklusive infrastruktur för dessa är stort.

Fyra kommuner har aktuella dokument för att minska transportbehov och främja miljöanpassade transporter, en har dokument för del av kommunen och arbete pågår i ytterligare två [3].

Planeringen av den nya järnvägen Ostlänken genom länet pågår.

God livsmiljö

Av länets befolkning har 24 procent problem med fukt och mögel i sin inomhusmiljö [4]. Fukt och mögel tillsammans med ventilation är också det som kommunerna får in flest klagomål om [2].

Cirka 15 procent av vuxna i Södermanland störs minst en gång i veckan av trafikbuller. [5] I två av länets kommuner pågår arbete med att ta fram åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för buller.

Antalet nya byggnadsminnen är få. Länsstyrelsen har använt sig av anmälningsplikt i större omfattning. Samtliga kommuner använder årligen rivningsförbud i ett antal fall [6]. Enligt det i länet genomförda Räkna Q-projektet kunde konstateras att 800 byggnader omfattas av rivningsförbud av de drygt 3000 byggnader som databasen omfattar [7].

Resurshushållning

Åtta av nio kommuner arbetar med att förebygga avfall, i första hand genom att möjliggöra återanvändning av grovavfall och textil men även genom att minska matsvinnet [6]. En stor del av länets hushållsavfall går till förbränning med energiutvinning utanför länet.

I länet finns god potential att producera biogas från resurser som matavfall, gödsel och restprodukter från jordbruket. En ökad användning av dessa råvaror bidrar till att sluta kretslopp i samhället då näring från det organiska materialet kan återföras till jordbruksmarken. Samtliga kommuner i länet samlar in matavfall från hushåll. År 2014 samlades cirka 12 500 ton matavfall in vilket bidrar till en biogasproduktion på cirka 14 gigawattimmar, GWh [8].

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön är positiv, men det är långt kvar till att nå målet.  Hållbar samhällsplanering motverkas av att nya bostäder och kollektivtrafik inte samplaneras tillräckligt. Anpassning till ett förändrat klimat går långsamt och åkermark tas ännu i anspråk för bebyggelse. Dåliga inomhusmiljöer hotar människors hälsa. Kulturvärden förstörs för att de inte uppmärksammas och skyddas. Trenden för avfallsmängderna är osäker.

Bebyggelse och transporter

Utmaningarna knutna till samhällsplanering och transporter ser olika ut. I kommuner med stor arbetspendling till Stockholmsområdet finns en inflyttning och ett tryck på ökat bostadsbyggande. Det är även dessa kommuner som har längst körsträcka med bil per invånare [9]. Tillgång till regional kollektivtrafik är här viktig. I andra kommuner är utmaningen att hantera en minskande befolkning och att forma lösningar för tillgänglighet och fossiloberoende transporter på landsbygden.

Det är vid nybyggnation som de största möjligheterna att övergå till en hållbar samhällsutveckling finns. Det är därför av stor vikt att frågor som kretsloppsanpassning, resurshushållning, förnybar energiproduktion och minskat transportberoende utreds redan i den kommunala översiktsplaneringen.

God livsmiljö

Inomhusmiljön blir bättre med hjälp av åtgärder, till exempel ändringar i byggregler som motverkar fukt- och mögelskador vid nyproduktion. Men åtgärdstakten är långsam. Information om problem i inomhusmiljön är ett viktigt styrmedel för att driva på utvecklingen i målets riktning. Även ekonomiska styrmedel i form av stöd till fysiska åtgärder har drivit på utvecklingen. Dessa två typer av styrmedel behöver samordnas för att få ett bättre genomslag i den byggda miljön.

Framtida bullerpåverkan är svår att förutse. Skyddsåtgärder mot trafikbuller som ändrat byggnadssätt, bidrar till minskat antal exponerade samtidigt som förtätning av tätorter kan bidra till att fler exponeras. För att minska påverkan behöver åtgärder vidtas vid källan. Minskad trafik i tätorter är en sådan åtgärd.

Den största förändringen när det gäller värdefull bebyggelsemiljö sker på landsbygden. I takt med att miljöerna tappar sin jordbruksanknytning blir det svårare att hitta nya funktioner för ekonomibyggnader. Det finns ett antal definierade kunskapsluckor samt kunskapsunderlag som behöver uppdateras. Länets industrihistoria, bland annat med en större andel tidiga former av småskalig industri, behöver belysas. Styrmedel finns, men behöver användas bättre.

Resurshushållning

Eftersom tillräckligt underlag saknas är det ännu svårt att bedöma tillstånd och utveckling avseende avfall. För att minska mängden avfall behövs styrmedel, som bidrar till förebyggande av avfall. Produktknutna insatser krävs för att minska mängden farligt avfall.

Ökade insatser krävs för att i högre utsträckning hållbart utnyttja tillgängliga bioenergiresurser i länet.

Referenser

[1] Indikator Planering grönstruktur och vattenområden

[2] Regionförbundet Sörmland (2014). Regional plan för transportinfrastruktur 2014-2025

[3] Indikator Planering Transporter

[4] Indikator Bostäder med fukt och mögel

[5] Indikator Besvär av trafikbuller

[6] Boverket (2015). Miljömålsenkäten 2015

[7] Länsstyrelsen i Södermanlands län (2015). Räkna q i Södermanland - kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt plan- och bygglagen. Rapport nr 2015:5

[8]Länsstyrelsen i Södermanlands län (2015). Beräknat utifrån underlag inhämtat från länets kommuner sommaren 2015.

[9] Indikator Körsträcka med bil