Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Södermanland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet.

De sörmländska vattenmiljöerna är påverkade av övergödning. Mark och vatten påverkas av bland annat jord- och skogsbruk, bebyggelse, klimatförändringar och skadliga kemiska ämnen. Det sker en förlust av biologisk mångfald i land- och vattenmiljöer. Den bebyggda miljön påverkar även människors hälsa.

Det görs många åtgärder i länet för att få en bättre miljö och många aktörer är aktiva i arbetet. Under 2015 har arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen kommit igång på allvar och ett regionalt Miljö- och klimatråd har bildats.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, till exempel Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom några mål, till exempel God bebyggd miljö, finns positiva trender. Det är dock för de flesta mål så långt kvar till målen att de åtgärder som görs inte räcker för att ge en tydlig effekt.

Miljökvalitetsmålen i Södermanlands län kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga. Det gäller till exempel Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan samt till viss del målen om Ingen övergödning, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap.

Inom naturvård och samhällsplanering finns däremot en stor möjlighet att arbeta regionalt och lokalt. Miljöhänsyn inom samhällsplanering, areella näringar och byggande av infrastruktur påverkar dessutom de flesta miljökvalitetsmål.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Under 2014 ses ett trendbrott, minskningstakten av arealen betesmark är snabbare än tidigare år.  Även andelen med särskilda värden, det vill säga betesmarker med höga natur- och kulturvärden, har minskat något [1]. Slåtterängsarealen ligger konstant [2]. I det nya landsbygdsprogrammet (2014-2020)  har miljöersättningen för skötsel av landskapselement i anslutning till åkermark tagits bort liksom ersättningarna inom Utvald miljö, som var regionalt anpassade. Vissa åtgärder har implementerats i de vanliga miljöersättningarna, såsom mosaikbetesmarker, gräsfattiga marker samt svårtillgängliga platser. Förändringen av gårdsstödet där förgröningskrav införts, är ett försök att öka den biologiska mångfalden i åkerlandskapet framförallt i slättbygd.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Projektet Life Coast Benefit har fortsatt arbetet med åtgärder i kustlandskapet för att återskapa betesmarker och slåtterängar. Arbetet innefattar även nyhamling av träd och återhamling av äldre lövträd.

2014 genomfördes ett antal kurser för markägare och lantbrukare såsom två gärdsgårdskurser och en fältvandring om kulturvärden samt enskild rådgivning på ett antal gårdar främst avseende natur- och kulturvärden i betesmarker.

Hösten 2014 slutbesiktigades 60 hektar färdigrestaurerad betesmark [3]. Eftersom stöden för att restaurera betesmarker och anlägga våtmarker var stängda 2014 finns ett stort intresse för dessa åtgärder nu.

En negativ trend går att utläsa ur Länsstyrelsens uppföljning av växter i ängs- och hagmarker. Studien är utförd på ett 50-tal gårdar (1994-2014) i länet visar att cirka 75 procent av gårdarna har en fortsatt positiv utveckling avseende ängs- och hagmarksvegetationen. Resterande del, 25 procent av gårdarna, visar på en utveckling som är negativ eller svårbedömd. [4]

Arbetet inom den regionala miljöövervakningen fortsätter där man geografiskt inventerar landskapsrutor avseende småbiotoper och gräsmarker. Datainsamlingen kommer på sikt att ge mer information om kvalitéten på dessa gräsmarker och småbiotoper.

Hotade arter och naturmiljöer

Inom de 68 åtgärdsprogrammen som finns för enskilda hotade arter pågår inventeringar och åtgärder för att förbättra livsmiljöerna för dessa. De senaste två åren har tre nya hotade biarter för länet påträffats.

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har huggit fram 60 stycken grova ädellövträd och ersättningsträd till dessa. Vidare har alla kända lokaler för finnögontröst samt trumgräshoppa inventerats och skötselförslag har tagits fram för att säkerställa deras fortlevnad.

Den nya rödlistan från 2015 [5] visar bland annat på igenväxning av betesmarker och avsaknad av betesdjur som ett av de största hoten för att hejda den negativa trenden med en ökning av arter på rödlistan. Den största förändringen som syns är minskningen av fåglar, fjärilar och kärlväxter i odlingslandskapet.

Analys och bedömning

Miljömålet kan inte nås i Södermanlands län med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det finns både positiva och negativa trender för målet och sammantaget bedöms utvecklingen i miljön vara mer negativ än positiv. Denna analys baseras på fler antal hotade arter i odlingslandskapet, en minskning av betesdjur, utebliven miljöersättning för skötsel av kulturelement, färre antal jordbruksgårdar samt minskat antal betesmarker i hävd.

Den övergripande trenden är negativ men det finns positiva inslag, bland annat alla åtgärder som görs för att förbättra livsmiljöer för olika naturtyper och arter.  Här syns frihuggning av grova träd, arbetet med vissa hotade arter, ökad areal restaurerad betesmark samt medlen inom nya landsbygdsprogrammet för kompetensutveckling.

Jordbrukets lönsamhet

Lönsamheten inom jordbrukssektorn är en väldigt viktig faktor som bidrar till måluppfyllelsen.

Det är idag svårt att få lönsamhet för bl.a mjölkgårdar. Det pågår en global mjölkkris som också påverkar Södermanland. Vad som händer när det gäller lönsamheten för mjölkgårdarna har stor betydelse för antalet betesdjur i sörmländska hagar kommande år. En stor andel av djuren som betar i betesmarkerna idag är ungdjur och sinkor från mjölkgårdar.

Stödrättsvärdena för gårdsstödet kommer att justeras fram till 2020, vilket kommer att påverka lönsamheten. Även stödnivåer och stödformer i det nya landsbygdsprogrammet har justerats. Det finns positiva inslag liksom negativa. Kompensationsstödet tillförs mer pengar och här gynnas gårdar med djur.

Ersättningsnivåerna för miljöersättningen för betesmarker har inte höjts, utan istället sänkts för allmänna värden. Att höja ersättningsnivåerna här är ett verktyg för att bidra till bättre lönsamhet på gårdar som håller betesdjur, vilket i sin tur också leder till ökad chans att nå måluppfyllelsen.

Att återinföra en ny miljöersättning för skötsel av kulturelement är av stor vikt för att nå miljömålet, kontinuerlig skötsel av dessa småbiotoper kan på sikt leda till en ökning av fåglar, insekter och kärlväxter i odlingslandskapet.

Åtgärder framåt

Inom det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns en budget på drygt fyra miljoner kronor för att arbeta med åtgärder inom ett rikt odlingslandskap. Detta omfattar kompetensutveckling, det vill säga kursverksamhet, samt enskild rådgivning för att höja kompetensnivån hos olika målgrupper. Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet, och särskilt insatser kopplade till slåtterängar och naturbetesmarker, kommer att prioriteras. Även åtgärder för att tillvarata kulturarv och utveckla kulturmiljövärden i landskapet kommer att stå i fokus.

Projektet Life Coast Benefit kommer att fortsätta sitt arbete i odlingslandskapet.

Referenser

[1] Indikator Betesmarker

[2] Indikator Slåtterängar

[3] Jordbruksverket

[4] Adoxa naturvård (2014). Hur mår ängs- och betesmarkerna i Sörmland?

[5] ArtDatabanken (2015). Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt odlingslandskap i Södermanlands län