Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Uppsala läns miljömål?

Ett miljökvalitetsmål, Bara naturlig försurning, bedöms möjligt att nå till 2020 i länet. För att övriga miljökvalitetsmål ska nås i Uppsala län krävs ytterligare styrmedel och åtgärder inom många områden. Frisk luft bedöms utvecklas i positiv riktning, övriga har en neutral eller negativ utveckling.

Utsläppen av försurande ämnen minskar inte i tillräcklig omfattning, men den kalkhaltiga jorden i länet minskar effekterna i naturen. Därmed bedöms målet möjligt att nå till 2020 i länet. Åtgärder för Frisk luft är vidtagna som bedöms påverka målet i positiv riktning, dock inte tillräckligt för att nå målet till 2020. Vad gäller ozonskiktet visar vetenskapliga rön att uttunningen har börjat avta.

Uppsala län är en expansiv region där befolkningen och transportsektorn förväntas öka. Effektiva transportlösningar, miljöhänsyn och krav på energieffektivitet i upphandling är viktiga åtgärdsområden för att nå målet Begränsad klimatpåverkan.

Exploatering av mark- och vattenresurser ökar i regionen. En sammanhållen fysisk planering är därför en förutsättning för hållbar förvaltning av resurserna. Detta påverkar måluppfyllelsen av flera miljökvalitetsmål, däribland God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Myllrande våtmarker, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv bedöms som svåra att nå trots de restaurerings- och skyddsinsatser som görs. Länet förlorar biologiskt mångfald varför utvecklingen bedöms som negativ för såväl Ett rikt växt och djurliv och Levande skogar. Måluppfyllelsen påverkas också av att naturens återhämtning i många fall är långsam.

Arbete med att förbättra vattenkvaliteten i länets vattenmiljöer pågår i samarbete med länets kommuner och markägare. Ett nytt åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten har tagits fram. Åtgärdsprogrammet kommer på sikt verka positivt för många miljökvalitetsmål däribland Levande sjöar och vattendrag, Hav i Balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning och Giftfri miljö. De vattenråd som finns i länet ger också markägare möjlighet att arbeta för en bättre vattenkvalitet.

Sanering av förorenade områden, förebyggande tillsyn och information till företag och invånare är viktiga förutsättningar för att minska utsläppen av kemikalier till miljön, och för att uppnå Giftfri miljö såväl som Grundvatten av god kvalitet.

Länsstyrelsen har följt upp men inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö. För dessa mål gäller den nationella bedömningen.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Kunskapsunderlaget med ansvarsnaturtyper och ansvarsarter som Länsstyrelsen tog fram under 2015 har spridits till olika aktörer i länet, bland annat till kommunerna. Underlaget används av Länsstyrelsen vid prioriteringar av naturvårdsinsatser. 

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter har Länsstyrelsen anordnat nationella seminarier för svagsimmande fisk, kalkbarrskog och fjärilar beroende av extensiv hävd. Vidare har inventeringar genomförts för flodkräfta, snäckor och gölgroda. Ett projekt för frihuggning av grova träd har påbörjats. Skötselåtgärder för fältgentiana och väddnätfjäril har genomförts. 

Under året har Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen samarbetat inom Projekt artskydd i skogen. Detta innebär särskilda samråd när en fridlyst art påträffas i en avverkningsanmälan. 

Grön infrastruktur

Länsstyrelsen har under året startat upp arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Ett möte har hållits för kommunerna för att deras behov ska inkluderas i planen. 

Skydd och skötsel av naturreservat och Natura 2000-områden är viktiga insatser för att skapa en grön infrastruktur. Förvaltning av skyddad natur har tilldelats extra resurser under 2016 och har satsat på frihuggning av grova träd, restaurering av svämskogar, asprika skogar och triviallövskog. Resurser har även lagts på stängsling och restaurering av betesmark. 

Under 2016 har ett omfattande arbete genomförts med att uppdatera samtliga länets bevarandeplaner för Natura 2000-områden. Syftet med uppdateringen är att områdenas åtgärder, hot och bevarandestatus ska beskrivas bättre. 

Arbetet med Landsbygdsprogrammet pågår. Länsstyrelsen har bland annat upphandlat kompetensutveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Vidare arbetar länsstyrelsen med miljöersättningar och miljöinvesteringar för betes-, slåtter och våtmarker. 

Tätortsnära natur

Länets kommuner, ideella organisationer och myndigheter arbetar med att tillgängliggöra natur och naturupplevelser. Detta sker genom guidningar, utveckling av appar till smarta telefoner och hemsidor samt framtagande av informationsmaterial.

Under 2016 har sex LONA-projekt [1] (lokala naturvårdssatsningar) fått medel. Av dessa omfattar fem av projekten åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen för Ett rikt växt- och djurliv. Projekten omfattar framtagande av grönstrukturplaner, inventering av kommunägd skog samt utveckling av Upplandsleden.  

Biologiskt kulturarv

Länsstyrelsen har under 2016 anordnat en kurs för skötsel av kalkbarrskog. På kursen lades mycket fokus på historisk markanvändning. Kartmaterial visar att kalkbarrskogarna har betats historiskt vilket ger värdefull kunskap då man planerar skötselinsatser.  

I kulturreservaten Lingnåre och Hammarby görs insatser kontinuerligt för att bevara det biologiska kulturarvet. 

Analys och bedömning 

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade och planerade styrmedel och åtgärder. Trots omfattande insatser av brukare, markägare, ideella föreningar och myndigheter är utvecklingen för miljömålet negativ. Länsstyrelsens bedömning är att ArtDatabankens slutsatser i Rödlistan och rapporteringen av Art- och habitatdirektivet [2] på nationell nivå även gäller för länet. 

Jordbrukslandskapet och skogen har störst andel både vanliga och rödlistade arter. Det krävs omfattande insatser för att vända trenden för dessa miljöer. Inom skogsmarken krävs större hänsyn vid avverkningar samt störningar i form av brand, översvämningar och hävd. Inom jordbrukslandskapet behövs bland annat åtgärder för att hålla marker öppna, bibehållna småbiotoper samt minskad påverkan av växtskyddsmedel. 

Styrmedel

Förändrade och ytterligare styrmedel behövs för att markägare och verksamhetsutövare ska ta mer hänsyn till biologisk mångfald vid exploatering och markanvändning. Hänsyn innebär i de flesta fall små kostnader och i ett långsiktigt perspektiv är detta en samhällsinvestering i och med de ekosystemtjänster som naturen ger.

Det finns stora behov av skydd och skötsel för flera naturtyper, bland annat för sötvattens- och havsmiljöer. 

Prioriteringar i länet 2017

Arbetet med uppdraget om grön infrastruktur har fortsatt hög prioritet under 2017. 

Länsstyrelsen kommer under 2017 att anordna ett seminarium om hur man bättre kan inkludera ekosystemtjänster i ärendehandläggningen. Seminariet riktar sig till handläggare på kommuner, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. 

Länsstyrelsen kommer tillsammans med andra aktörer att satsa på att genomföra den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. Det som särskilt är kopplat till miljömålet är kompetensutveckling till lantbrukare för att fler betes- och slåttermarker ska hävdas och fler våtmarker ska anläggas och skötas. 

Skydd av skog är av hög prioritet för Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Under 2017 kommer resurser att läggas på att färdigställa reservatsbeslut för mark som har köpts in eller betalats intrång för. Länsstyrelsen kommer vidare att prioritera arbete med marint områdesskydd inom det blivande naturreservatet Gårdskärskusten. 

Arbetet med att fastställa nya bevarandeplaner för samtliga Natura 2000-områden fortsätter. Vidare kommer Länsstyrelsen att arbeta med att se till att områdena har en ändamålsenlig skötsel. 

Inom skötsel av naturreservat kommer ansvarsnaturtypen rikkärr särskilt att prioriteras. Skötsel av rikkärr innebär hydrologisk återställning samt röjning och slåtter.

Inom arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter kommer resurser att fokuseras på åtgärder inom naturtyperna åsbarrskog, ädellövmiljöer, översvämningsmarker, torrängar, extensivt hävdade betesbackar, ängar i infrastruktur, öppna sandmiljöer, kransalgssjöar, rikkärr. Åtgärderna innebär skötsel, restaurering, nyskapande eller populationsförstärkning.

Referenser

1. Sammanställning LONA-beslut. Camilla Wessberg

2. Eide, W. (red.) 2014. Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken SLU, Uppsala.