Säker strålmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Säker strålmiljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms ett av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas och miljöhänsynen vid avverkning har trots förbättringar fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. För våtmarks- och vattenmiljöer prioriteras tyvärr inte områdesskydd. De övergödningsproblem som finns är främst lokala.

Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Visa regionala miljömål för:

Säker strålmiljö

Resultat

Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Utsläppen från kärnkraftverken ger idag en försumbar stråldos på under 0,01 millisievert per år. Det använda kärnbränslet är radioaktivt under mycket lång tid och på nationell nivå fokuseras det därför på metoder och system för slutförvar av kärnbränsleavfall.

Eventuella framtida utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnreaktorer kan påverka Norrbotten negativt. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland, cirka 40 mil från Norrbotten, finns ett flertal kärnreaktorer. En olycka där skulle kunna medföra ökade stråldoser i Norrbotten.

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och det är oftast vår exponering för solens UV-strålning som är orsaken. Jämfört med andra europeiska länder är antal fall av hudcancer högt i Sverige. I Norrbottens län fick 53 personer diagnosen malignt melanom under år 2012 varav 27 var kvinnor och 26 män.

Strålskyddsprinciper

För strålskydd ställs idag krav på att all verksamhet med strålning ska vara berättigad, det vill säga den måste göra mer nytta än skada. Dessutom ställs krav på att strålskyddet ska optimeras för att hålla stråldoserna så låga som det är rimligt möjligt, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. De fastställda dosgränserna får inte överskridas. Andra tillämpliga principer på området är försiktighetsprincipen och användning av bästa möjliga teknik.

Radioaktiva ämnen

De svenska kärnkraftverken släpper normalt ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen och innebär inga hälsorisker för allmänheten. Strålskyddsarbetet inom andra områden, såsom sjukvård och industri, uppvisar dock vissa brister.

UV-strålning

Målsättningen är att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än de var år 2000. Antalet fall av hudcancer fortsätter dock att öka och målnivån bedöms vara svår att nå till 2020.

På senare år har olika myndigheter arbetat mer aktivt med att informera framför allt barn om att inte utsättas sig för överdriven exponering. Strålsäkerhetsmyndigheten har bland annat föreslagit en åldersgräns på 18 år för att få sola solarium. Informationsinsatser riktade mot barn leder förhoppningsvis till att de lär sig ett bättre solbeteende som de tar med sig genom livet.

Elektromagnetiska fält

Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger under gällande referensvärden. Det kan handla om exponering för magnetfält från exempelvis kraftledningar och elektriska apparater samt radiovågor från mobiltelefoner. Försiktighetsprincipen bör därmed tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas t.ex. genom att använda handsfree när man pratar i mobiltelefonen. När det gäller magnetfält från kraftledningar gäller det i första hand vid samhällsplanering och nybyggande som man bör tillämpa försiktighetsåtgärden.

Analys

Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå.

Det går inte att se någon entydig utveckling när det gäller risker med strålning i Norrbotten. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra går utvecklingen åt fel håll. En stor del av svårigheterna att nå målet ligger i vårt förhållningssätt till olika strålkällor i vår omgivning och att det tar tid att förändra människors attityder och beteenden. För att målet ska kunna nås måste exponeringen av UV-strålning minska till en nivå som leder till att antalet hudcancerfall minskar.

Kraftig solexponering under barnåren har i flera studier visat på ökad risk för hudcancer senare i livet och därför är barn en prioriterad målgrupp. De miljöer som barn vistas i ska utformas så att exponeringen för UV-strålning begränsas, exempelvis bör lekplatser och skolgårdar utformas så att det där finns tillgång till skugga platser.

Strålskyddsprinciper

Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms vara försumbara. Det individuella dostillskottet till allmänheten understiger 0,01 millisievert per person och år, från varje enskild verksamhet. Strålskyddsprincipen handlar om legala styrmedel och internationella konventioner som är utfärdade av exempelvis internationella strålskyddskommissionen. Dessa är svåra att följa upp regionalt.

Radioaktiva ämnen

Uppföljningen av utsläppsreducering inom det icke-kärntekniska området kan förbättras ytterligare bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön från olika verksamheter fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan beräknas att fortsätta minska med tiden.

Flera landsting lever inte upp till Strålsäkerhetsmyndighetens krav på strålsäkerhet visar en rad inspektioner. Inom hälso- och sjukvården finns det brister i strålsäkerheten som kan leda till allvarliga konsekvenser för patienter och personal (1). En strålsäker hälso- och sjukvård innebär att gällande lagar och föreskrifter följs.

UV-strålning

Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka. Denna trend gäller för alla hudcancertyper och allt talar för att samtliga typer av hudcancer kommer att fortsätta öka. Ultraviolett strålning (UV-strålning) är den främsta orsaken till uppkomsten av hudcancer.

Det tar lång tid att förändra attityder och beteende och samtidigt är latenstiden för hudcancer lång, vilket leder till att det tar tid innan man kan avläsa om insatserna ger resultat. Allmänheten har idag god kunskap om att höga doser av ultraviolett strålning kan leda till hudcancer. En kunskap som dock inte automatiskt leder till förändrat beteende.

Elektromagnetiska fält

Eftersom negativa hälsoeffekter efter långvarig exponering från kraftledningar inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera att viss försiktighet tas. Myndigheterna rekommenderarar att (2):

  • Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
  • Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält.
  • Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.

Referenser

1.   Stora brister i strålsäkerhet inom sjukvården. Strålsäkerhetsmyndigheten.

2.   Magnetfält. Strålsäkerhetsmyndigheten.