God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar skogen, vatten och våtmarker negativt. En stor andel av det som avverkas idag i länet är skog som har lång kontinuitet. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. Stora projekt för vattendragsrestaurering pågår i länet men ändå är en mycket stor andel av sjöarna och vattendragen fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet individer fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten är i stora delar av länet god men är lokalt, stundtals dålig.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax visar på en uppåtgående trend de senaste åren medan uppsteget av havsöring fortfarande är mycket svag.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock även regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Bostadsbrist och samhällsplanering

Merparten av kommunerna i Norrbotten uttrycker en fortsatt brist på bostäder (1). Framförallt är det en efterfrågan på små, billiga lägenheter i centrala lägen som efterfrågas, samtidigt som det finns ett visst överskott på bostäder på landsbygden.

Konsekvenserna av bostadsbristen är bland annat ökande priser och svårighet för resurssvaga grupper att ta sig in på bostadsmarknaden.

Bostadsbyggandet i länet har ökat men de komplexa processerna (långa projekttider, finansiering, tillgång till arbetskraft med mera) gör att ökningen inte går i takt med efterfrågan.

Det är svårt att få tag på planerar- och arkitektkompetens. Tillgången till antikvarisk kompetens är låg (2) och det är även brist på kompetent byggarbetskraft.

En positiv utveckling är att kommunerna tar fram aktuella översiktsplaner (ÖP), som också är mer strategiskt utformade. Alltfler kommuner tar även fram riktlinjer för bostadsförsörjning som strategiska styrdokument, i enlighet med lagstiftning.

Transporter

Arbetet med trafikstrategier sker i flera kommuner. En trafikstrategi för Luleåregionen har färdigställts under 2016. Norrbotten och Västerbotten har gemensamt tagit fram en regional systemanalys som pekar ut de högst prioriterade funktionerna i transportsystemet. Under 2016 startar arbetet med att ta fram en länstransportplan som beräknas vara klar under 2017.

Arbete pågår med att etablera persontrafik på Haparandabanan och man ser även på förutsättningar för persontrafik mellan Luleå och Boden.

Arbetet med Norrbotniabanan har påbörjats men järnvägstrafiken för både gods- och persontransport är kraftigt underdimensionerad.

Urbanisering och glesbygdsproblematik

Många tätorter har blivit mer befolkningstäta på bekostnad av landsbygden. Jordbruksanknutna kulturmiljöer försvinner. Högt bebyggelsetryck och delvis bristande planering i gruvorter och större, kustnära städer, leder till att kulturvärden och andra stadsbyggnadsvärden påverkas negativt.

Tillgången till kommersiell och offentlig service är i stora delar av länet låg eller mycket låg och trenden är negativ i glesbygd och tätortsnära landsbygd (3). Bredbandsnätet är väl utbyggt i länet (4).

Energi och avfall

Inom energihushållning är utvecklingen gynnsammare. Det görs många insatser för att minska energianvändningen i byggnader (5) samt ta tillvara avfallet mer resurseffektivt. Viktiga statliga medel finns för bostads- och klimatinvesteringar samt energieffektivisering.

Länets industrier hanterar stora mängder material med behov av att deponera avfall. Som följd av stadsomvandlingarna uppstår dessutom omfattande avfallsmängder i form av bygg- och rivningsavfall som måste deponeras eller om möjligt, återvinnas.

Trenden för bostäder och lokaler är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av fjärrvärme, biobränsle, vindkraft, värmepumpar och biogas ökar.

Analys och bedömning

Målet nås inte till år 2020. Generella trender i samhället som ökad konsumtion och ökad urbanisering bidrar till svårigheter att nå målet.

Utvecklingen är positiv, bostadsbyggandet har ökat och det finns ett större intresse för samhällsplanering och transporter.

Det behövs incitament för att stimulera flyttkedjor, så att fler bostäder för framförallt resurssvaga grupper tillgängliggörs. Det behöver även produceras mindre, billigare lägenheter. Ett ökat byggande måste ske integrerat med kollektivtrafik- och serviceplanering. Byggmarknaden i Sverige är dock problematisk med bland annat höga produktionskostnader vilket leder till höga boendekostnader.

Urbaniseringstrenden är svår att påverka, kraftiga åtgärder på alla politiska nivåer krävs för att komma till rätta med minskande befolkning på landsbygden.

Ny teknik kan tack vare bredbandsuppbyggnad möjliggöra digital service i stora delar av länet. Behovet av fysiska, mänskliga möten får dock inte underskattas.

Styrmedel och kompetens måste nyttjas bättre

Bostadsbyggandet i länet har ökat men trycket att bygga i centrala lägen leder också till förenklade lösningar som kan resultera i försämrade utom- och inomhusmiljöer och förlust av kulturvärden och stadsnära grönområden. Det ställer höga krav på kompetens och planeringsvilja.

Omfattande insatser krävs för att identifiera och skydda kulturella, historiska och arkitektoniska värden i bebyggelsen. Kulturmiljöfrågor liksom gestaltningsfrågor måste prioriteras högre.

Vidare behöver frågor kring hållbart byggande främjas bland annat gällande konstruktions- och byggteknik. Det är dock svårt att rekrytera relevant kompetens.

Aktuella ÖP skapar bättre förutsättningar för bra beslutsunderlag. Det är dock viktigt att målsättningar och strategier för bland annat miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden redovisas i  Översiktlig planering, ÖP.

Det finns ofta ett gap mellan det som föreslås i ÖP och det som sedan genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt. Bättre samverkan krävs inom kommunerna och med andra aktörer.

Behov av nya styrmedel

Kommunerna behöver ytterligare stöd. Det gäller inte minst de små glesbygdskommunerna.

Vägtransporterna måste övergå till mer miljövänliga transportslag som tågtrafik. Det finns en stor potential för ökad tågtrafik. Det kräver statlig medverkan i form av stöd och regleringar.  Länet har en förhållandevis låg kollektivtrafikandel och är också ett av de län i Sverige som satsar minst pengar per capita på kollektivtrafik. Anläggande av gång- och cykelvägar är kostsamt. För att åstadkomma ökad cykling krävs även en attitydförändring.

Målet med trafikstrategin för Luleåregionen är att åstadkomma samverkansformer för ett effektivt och hållbart nyttjande av transportsystemet på regional nivå.

För att den totala mängden avfall inte ska öka krävs styrmedel som gör det mer lönsamt att reparera, återvinna och återanvända varor. Beslut om sådana styrmedel kan fattas på nationell nivå.

Referenser

(1) Boverket. Bostadsmarknadsenkäten 2016 http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/bostadsmarknadsenkaten/

(2) Boverket. Miljömålsenkäten 2015 http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/god-bebyggd-miljo/miljomalsenkaten/resultat-fran-miljomalsenkaten/

(3) Tillväxtanalys 2015 http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/rapportserien/rapportserien/2015-04-22-tillganglighet-till-kommersiell-och-offentlig-service-2014---analys-av-utvecklingen-i-landets-olika-regioner.html

(4) Post- och telestyrelsen. Bredbandskartan 2016 http://bredbandskartan.pts.se/

(5) Länsstyrelsen Norrbotten 2016. Klimat- och energistrategi för Norrbottens län - Med sikte på 2050 http://www.lansstyrelsen.se/Norrbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/miljo%20och%20klimat/Energi%20och%20klimat/Klimat%20och%20ernergistrategi.pdf