God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms ett av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas och miljöhänsynen vid avverkning har trots förbättringar fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. För våtmarks- och vattenmiljöer prioriteras tyvärr inte områdesskydd. De övergödningsproblem som finns är främst lokala.

Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer. Bestånden av havsöring och vildlax är svaga men förbättras. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen.

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Samhällsplanering

I Norrbotten råder till stora delar bostadsbrist, särskilt i centralorterna (1). Samhällsplaneringen hinner inte med vilket leder till sämre boendemiljöer med bland annat tillfälliga boenden såsom baracker.

Gruvindustrin leder till stora omstruktureringar av samhällen. Detta orsakar negativa effekter till exempel då värdefulla kulturmiljöer raderas ut. Ett ökat behov av nya bostäder och förbättrad infrastruktur ställer stora krav på kommunerna och andra myndigheter.

Fler planerare och arkitekter har anställts vid kommunerna och även hos konsulter. Tillgången till antikvarisk kompetens är dock alltjämt låg (2) och det råder även brist på kompetent byggarbetskraft.

En positiv utveckling är att länets kommuner tar fram aktuella översiktsplaner (ÖP), som i stor grad också är mer strategiskt utformade.

Transporter

Arbete med trafikstrategier sker i flera kommuner i samarbete med Trafikverket. I Norrbotten är en regional trafikstrategi omfattande 5 kommuner i uppstartsfasen. Länstransportplanen för 2014-2025 har hög prioritering av gång- och cykelvägar (3).

Urbanisering och glesbygdsproblematik

Många tätorter har blivit mer befolkningstäta på bekostnad av landsbygden. Jordbruksanknutna kulturmiljöer försvinner. Det höga bebyggelsetrycket i länets gruvorter och större, kustnära städer leder till att kulturvärden och andra stadsbyggnadsvärden ofta påverkas negativt.

I länet finns stora skillnader från utpräglad glesbygd till medelstora städer. Den demografiska omvandlingen framförallt i mindre kommuner i inlandet, medför att kommunernas förutsättningar att genomföra åtgärder varierar kraftigt. Trenden är att tillgänglighet till kommersiell och offentlig service försämras i glesbygd och tätortsnära landsbygd (4).

Energi, avfall och hälsa

Inom energihushållning och avfallshantering är utvecklingen gynnsammare. Det görs många insatser till exempel för att minska energianvändningen i byggnader (5) samt ta tillvara avfallet mer resurseffektivt.

Länets stora industrier hanterar stora mängder material och har stort behov av att deponera avfall. Som följd av stadsomvandlingarna i länet, uppstår dessutom stora avfallsmängder i form av bygg- och rivningsavfall som måste tas om hand på deponi eller, där det är möjligt, återvinnas i nya konstruktioner.

Trenden för bostäder och lokaler är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av fjärrvärme, biobränsle, vindkraft, värmepumpar och biogas ökar. I länet pågår flera investeringar för biogasanläggningar.

Bostadsbristen leder till fler tillfälliga boenden vilket ökar risken för sämre inomhusmiljöer. Ett ökat bebyggelsetryck i tätorterna, framför allt i kusten, leder till att fler människor utsätts för bullerstörningar. Barnen vid kusten i Norrland rapporteras ha en högre grad av bullerstörning och sömnstörning än barnen i inlandet (6). För barnen i Norrland verkar skolmiljön vara den främsta källan för bullerexponering (6).

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Generella trender i samhället som ökad konsumtion och ökad urbanisering leder till svårigheter att nå målet. Även brist på kunskapsunderlag samt att befintliga styrmedel inte används bidrar.

Utvecklingen är sammantaget neutral, det finns både positiva och negativa trender.

Urbaniseringstrenden är svår att påverka, det krävs kraftiga åtgärder på alla politiska nivåer för att komma till rätta med minskande befolkning på landsbygden.

Förtätning av bebyggelse medför positiva effekter såsom minskat transportbehov men även negativa effekter som till exempel förlust av grönytor och kulturvärden. Ett förändrat klimat kan leda till ökad nederbörd och översvämningsrisk varför grönytor är viktiga att bevara då de effektivt tar hand om dagvatten.

Styrmedel och kompetens måste nyttjas bättre

Omfattande insatser krävs för att identifiera och skydda kulturella, historiska och arkitektoniska värden i bebyggelsen. Även om en viss intresseökning att ta fram underlag för kulturmiljövärden kan ses hos kommunerna, måste kulturmiljöfrågor liksom gestaltningsfrågor prioriteras högre. Vidare behöver frågor kring hållbart byggande främjas bland annat gällande konstruktions- och byggteknik. Det är dock svårt att rekrytera relevant kompetens och kortsiktiga exploateringsintressen innebär ofta en risk att man tappar sociala sammanhang i planerandet.

Aktuella ÖP skapar bättre förutsättningar för bra beslutsunderlag . Det är dock viktigt att målsättningar och strategier för bland annat miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden redovisas i ÖP.

Det finns ofta ett gap mellan det som föreslås i ÖP och det som sedan genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt.

Behov av nya styrmedel

Kommunerna behöver ytterligare stöd. Det gäller inte minst de små glesbygdskommunerna.

Vägtransporterna måste minska och övergå till mer miljövänliga transportslag som tågtrafik. För att åstadkomma det krävs beslut på nationell nivå. Länet har en förhållandevis låg kollektivtrafikandel och är också ett av de län i Sverige som satsar minst pengar per capita för kollektivtrafik. Cykelvägnätet byggs kontinuerligt ut men det går förhållandevis långsamt. För att åstadkomma ökad cykling krävs inte bara infrastruktur utan även en attitydförändring för att få bort framförallt de korta resorna med bil.

För att den totala mängden avfall inte ska öka krävs styrmedel som gör det mer lönsamt att reparera, återvinna och återanvända varor. Avfallet måste börja betraktas som en resurs. Beslut om sådana styrmedel kan fattas på nationell nivå.

Det finns både beslutade och planerade styrmedel som leder till lättnader vid byggande. Detta kan motverka måluppfyllelsen inte minst gällande inomhusmiljön.

Åtgärder behövs för att minska bullerutsattheten i bostäder och skolor framför allt i de kustnära städerna.

Referenser

1. Boverket. Bostadsmarknadsenkäten 2014

2. Boverket. Miljömålsenkäten 2014

3. Länsstyrelsen Norrbotten 2014. Länstransportplanen 2014-2025

4. Tillväxtanalys 2013

5. Länsstyrelsen Norrbotten 2013. Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

6. Barns hälsa och miljö i Norrland 2014