God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Norrbottens läns miljömål?

I Norrbotten bedöms tre av miljökvalitetsmålen vara nära att nås till år 2020. Tio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Storslagen fjällmiljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning anses vara nära att nås.

I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i det fjällnära området bedöms situationen för naturmiljön vara mer positiv.

Det moderna skogsbruket påverkar vatten och våtmarker negativt samt fragmenterar skogslandskapet vilket på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med lång kontinuitet avverkas. En samlad insats för bättre miljöhänsyn vid avverkning pågår men miljöhänsynen har fortfarande brister. En mycket stor andel av sjöarna och vattendragen är fysiskt påverkade av bland annat vägtrummor och gamla flottledsrensningar. De övergödningsproblem som finns är främst lokala. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är viktig för bevarandet av ett stort antal naturtyper och arter. Antalet fåglar har sedan 2002 minskat i Norrbotten.

Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett och pågår fortfarande; något som leder till att kulturmiljöer och hävdgynnade arter försvinner. Minskande befolkning i glesbygden påverkar boendemiljön bland annat genom försämrad tillgång till service. I många av länets tätorter råder å andra sidan bostadsbrist och stort bebyggelsetryck, vilket ofta påverkar kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden negativt. Länet är industritungt och har relativt höga utsläpp till luften. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige.

Längs länets kust finns sulfidjordar som i samband med markanvändning kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Miljögifter är ett stort problem i många vattenmiljöer, som exempelvis kvicksilver i insjöar och dioxin i havet. Uppvandringen av vildlax och havsöring i älvarna är fortsatt höga.

Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen. De pågående klimatförändringarna påverkar naturmiljöerna, inte minst fjällen. Utsläppen av växthusgaser i länet har ökat något sedan 1990.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Samhällsplanering

I Norrbotten råder till stora delar bostadsbrist, främst i centralorterna (1). Planeringen och byggandet har inte hunnit med den förändrade efterfrågan. Uppförande av tillfälliga bostäder, exempelvis moduler, kan leda till försämrade inomhusmiljöer. Bostadsbrist och höga priser bidrar till en inlåsningseffekt där en önskad flyttkedja försvåras. Resurssvaga grupper på bostadsmarknaden (unga, studenter, äldre, nyanlända) konkurrerar om mindre lägenheter i servicenära, centrala lägen.

Gruvindustrin leder till stora omstruktureringar av samhällen, som ger negativa effekter exempelvis då värdefulla kulturmiljöer raderas ut. Ett ökat behov av nya bostäder och förbättrad infrastruktur ställer stora krav på kommunerna och andra myndigheter.

Fler planerare och arkitekter har anställts vid kommunerna och hos konsulter. Det är dock svårt att få tag på kompetens och det är stor omsättning av tjänster. Tillgången till antikvarisk kompetens är låg (2) och det är även brist på kompetent byggarbetskraft.

En positiv utveckling är att kommunerna tar fram aktuella översiktsplaner (ÖP), som i stor utsträckning också är mer strategiskt utformade. Fler kommuner tar fram aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning, för att uppfylla kraven i bostadsförsörjningslagen.

Transporter

Arbete med trafikstrategier sker i flera kommuner i samarbete med Trafikverket. I Norrbotten är en regional trafikstrategi i slutfasen, vilken förväntas leda till ökad kollektivtrafik. Länstransportplanen har hög prioritering av gång- och cykelvägar (3). Cykelvägnätet byggs kontinuerligt ut men det går långsamt.

Arbete pågår med att etablera persontågstrafik på Haparandabanan.

Under 2015 har medel anslagits för att ta fram en järnvägsplan för Norrbotniabanans sträcka Umeå-Skellefteå. Beslut har även tagits om finansiering av dubbelspår mellan Kiruna och Narvik.

Urbanisering och glesbygdsproblematik

Många tätorter har blivit mer befolkningstäta på bekostnad av landsbygden. Jordbruksanknutna kulturmiljöer försvinner. Det höga bebyggelsetrycket och delvis bristande planering i gruvorter och större, kustnära städer, leder till att kulturvärden och andra stadsbyggnadsvärden ofta påverkas negativt.

I länet finns stora skillnader mellan utpräglad glesbygd och medelstora städer, vilket innebär att kommunernas förutsättningar varierar kraftigt.

Tillgången till kommersiell och offentlig service är i stora delar av länet låg eller mycket låg och trenden är negativ i glesbygd och tätortsnära landsbygd (4).

Energi och avfall

Inom energihushållning är utvecklingen gynnsammare. Det görs många insatser för att minska energianvändningen i byggnader (5) samt ta tillvara avfallet mer resurseffektivt. Nya statliga medel har tillkommit för energieffektivisering och klimatinvesteringar.

Länets stora industrier hanterar stora mängder material och har stort behov av att deponera avfall. Som följd av stadsomvandlingarna uppstår dessutom stora avfallsmängder i form av bygg- och rivningsavfall som måste deponeras eller om möjligt, återvinnas.

Trenden för bostäder och lokaler är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Användningen av fjärrvärme, biobränsle, vindkraft, värmepumpar och biogas ökar. I länet pågår flera investeringar för biogasanläggningar.

Analys och bedömning

Målet nås inte till år 2020. Generella trender i samhället som ökad konsumtion och ökad urbanisering leder till svårigheter att nå målet. Även brist på kunskapsunderlag och underutnyttjande av befintliga styrmedel bidrar.

Utvecklingen är sammantaget neutral, det finns både positiva och negativa trender.

Det behövs incitament för att stimulera flyttkedjor, så att fler bostäder för framför allt resurssvaga grupper tillgängliggörs. Det behöver även produceras mindre, billigare lägenheter.

Urbaniseringstrenden är svår att påverka, det krävs kraftiga åtgärder på alla politiska nivåer för att komma till rätta med minskande befolkning på landsbygden.

Styrmedel och kompetens måste nyttjas bättre

För att motverka att goda insatser på ett område leder till negativ inverkan på ett annat (exempelvis förtätning kontra förlust av grönytor och kulturvärden), ställs höga krav på planeringsvilja och planeringskompetens.

Omfattande insatser krävs för att identifiera och skydda kulturella, historiska och arkitektoniska värden i bebyggelsen. Även om en viss intresseökning för kulturmiljövärden kan ses hos kommunerna, måste kulturmiljöfrågor liksom gestaltningsfrågor prioriteras högre. Det finns behov av informationsinsatser riktade till politiska nämnder.

Vidare behöver frågor kring hållbart byggande främjas bland annat gällande konstruktions- och byggteknik. Det är dock svårt att rekrytera relevant kompetens.

Aktuella ÖP skapar bättre förutsättningar för bra beslutsunderlag . Det är dock viktigt att målsättningar och strategier för bland annat miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden redovisas i ÖP.

Det finns ofta ett gap mellan det som föreslås i ÖP och det som sedan genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt.

Behov av nya styrmedel

Kommunerna behöver ytterligare stöd. Det gäller inte minst de små glesbygdskommunerna.

Vägtransporterna måste minska och övergå till mer miljövänliga transportslag som tågtrafik. Det finns en stor potential för ökad tågtrafik. Det kräver dock statligt stöd, som exempelvis finansiering av persontågstrafik på Haparandabanan.  Miljöpåverkan från transporter kan även minska genom ökad effektivitet såsom längre/större fordon. Länet har en förhållandevis låg kollektivtrafikandel och är också ett av de län i Sverige som satsar minst pengar per capita för kollektivtrafik. Anläggande av gång- och cykelvägar är på grund av marknadsläget med få entreprenörer, kostsamt. För att åstadkomma ökad cykling krävs inte bara infrastruktur utan även en attitydförändring.

För att den totala mängden avfall inte ska öka krävs styrmedel som gör det mer lönsamt att reparera, återvinna och återanvända varor. Avfallet måste börja betraktas som en resurs, materialanvändningen optimeras och avfall förebyggas. Beslut om sådana styrmedel kan fattas på nationell nivå.

Referenser

1. Boverket. Bostadsmarknadsenkäten 2015

2. Boverket. Miljömålsenkäten 2015

3. Länsstyrelsen Norrbotten 2014. Länstransportplanen 2014-2025

4. Tillväxtanalys 2015

5. Länsstyrelsen Norrbotten 2013. Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten 2013-2015

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Norrbottens län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas