I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
God bebyggd miljö
Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Brist på kompetens och kunskapsunderlag samt att styrmedel inte används, försvårar möjligheterna att nå dessa delar i miljökvalitetsmålet. Även gruvexpansionen leder till negativa effekter på boendemiljön.
Resultat
Den expansiva gruvindustrin leder till omfattande omstruktureringar av samhället, främst i norra delen av länet. Detta orsakar negativa effekter till exempel genom att värdefulla kulturmiljöer raderas ut. Den växande gruvindustrin leder även till ett stort behov av kompetens, vilket lett till att fler arkitekter anställts och kompetensen hos konsulter ökat. Tillgången till antikvarisk kompetens är dock alltjämt låg (Boverket 2012, Miljömålsenkäten). Den expanderande gruvverksamheten med dess behov av arbetskraft, har lett till ett kraftigt ökat behov av nya bostäder och förbättrad infrastruktur. Under året har gruvbrytningen vid Kaunisvaara, Pajala kommun påbörjats. För Pajalas del är situationen ny och ställer stora krav på kommunen och andra myndigheter. De kommande malmtransporterna med lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, kommer leda till ökade utsläpp, försämrad luftkvalitet och ökat buller för boende längs vägen.
Ett fåtal kommuner i länet har aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov (Boverket 2012, Miljömålsenkäten). I årets infrastrukturproposition från regeringen (Prop. 2012/13:25), nämns inte byggande av Norrbotniabanan. Norrbotniabanan skulle leda till bland annat minskade utsläpp, bättre luftkvalitet samt goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsuppbyggnad av en stark region i övre Norrland.
Många tätorter har blivit mer befolkningstäta på bekostnad av landsbygden. Tätorterna växer bland annat genom förtätning i centrum. Bedömningen är att fler människor nu är utsatta för bullerstörningar. Det höga bebyggelsetrycket i länets större, kustnära städer leder bland annat till att kulturvärden och även stadsbyggnadsvärden i övrigt ofta påverkas negativt.
Många människor har fått längre avstånd till daglighandel och service. Tillgängligheten till livsmedelsaffär har minskat särskilt för befolkning utanför tätort i glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region (Tillgång till livsmedelsaffär 2011, SCB 2012). Trenden med extern handel fortsätter, med ökade transporter och risk för utdöende av centrumhandeln som följd. Fortfarande finns samhällen på landsbygden som saknar både bredband och mobiltelefontäckning.
Det finns även problem med inomhusmiljön. Radon i byggnader åtgärdas men takten är alltför långsam för småhus.
Inom hushållning med energi och naturresurser och avfallshanteringen är utvecklingen gynnsammare och det görs många insatser till exempel för att minska energianvändningen i byggnader samt ta tillvara avfallet mer resurseffektivt. Trenden för bostäder och lokaler är att energianvändningen för uppvärmning minskar per yta samtidigt som den uppvärmda ytan ökar. Nyttjandet av fjärrvärme, biobränsle, vindkraft, värmepumpar och biogas ökar. Användandet av fossila bränslen för energianvändning i hushåll och offentlig verksamhet har sjunkit avsevärt sedan 1995 (SCB, Regional energistatistik).
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Trender i samhället såsom ökad konsumtion och ökad urbanisering leder till svårigheter att nå målet. Även brist på kompetens och kunskapsunderlag samt att befintliga styrmedel inte används bidrar.
Utvecklingen i miljön är sammantaget neutral. Det finns både positiva och negativa trender.
Stora insatser krävs för att identifiera och skydda kulturella, historiska och arkitektoniska värden i bebyggelsen. Kulturmiljöfrågor måste tillsammans med gestaltningsfrågor prioriteras högre.
Den snabbt expanderande gruvindustrin leder till negativa effekter på boendemiljön men kan även innebära positiva effekter i form av ökad medvetenhet om vikten av god samhällsplanering och ökad kompetens hos bland annat kommunerna. Det är däremot ofta svårt att rekrytera nödvändig kompetens och den snabba industriutvecklingen som drivs av kortsiktiga exploateringsintressen innebär ofta en risk att man tappar sociala sammanhang i planerandet.
En positiv trend är att intresset ökat för att upprätta aktuella kommunala översiktsplaner (ÖP). Det är dock viktigt att målsättningar och strategier för bland annat miljöanpassade transporter och kulturhistoriska värden redovisas i ÖP. Det är angeläget att integrera bostadsförsörjningsplaneringen med de kommunala ÖP.
Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större, kustnära städer. Detta leder även till till exempel försämrad tillgång till service som exempelvis livsmedelsbutiker på landsbygden.
Styrmedel och kompetens måste nyttjas bättre
Politikernas kunskap om god arkitektur och bevarande bör förbättras. Hos kommunerna bör antikvarisk och arkitektonisk kompetens öka och tillgängliga styrmedel nyttjas bättre för att hävda allmänna intressen.
En ÖP är inte bindande och det finns ofta ett gap mellan det som föreslås där och det som sedan genomförs i verkligheten. På detaljplanenivå har exploateringsintressen i praktiken ett stort inflytande över den kommunala planeringen. Hela kedjan av lagstiftning, tillämpning och tillsyn måste fungera på avsett vis för att administrativa styrmedel ska få effekt.
Behov av nya styrmedel
Vägtransporterna måste minska och övergå till mer miljövänliga transportslag som tågtrafik. Det krävs beslut på nationell nivå för att komma till rätta med detta.
Kommunerna behöver ytterligare stöd, både ekonomiskt och kunskapsstöd. Det gäller inte minst kommuner där den expansiva gruvindustrin ställer stora krav på kommunerna.
Det krävs nya styrmedel för att kunna identifiera framför allt småhus med problem i inomhusmiljön och åtgärda dessa. Egenkontroll av inomhusmiljön ställer stora resurs- och kunskapskrav på fastighetsägarna, vilket innebär ett stort behov av stöd.
För att den totala mängden avfall inte ska öka krävs styrmedel som gör det mer lönsamt att reparera, återvinna och återanvända varor. Beslut om sådana styrmedel måste fattas på nationell nivå.
Förändrade beteende- och konsumtionsmönster ger större möjligheter att nå målet. Informationskampanjer riktade till allmänhet är därför en viktig åtgärd.
God bebyggd miljö i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet