Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

I länsstyrelsens regionala vattenförsörj­nings­plan pekas regionalt viktiga grundvattenmagasin ut. Vi uppmuntrar och stöttar kommunerna att revidera och föreslå vattenskyddsområden för sina vattentäkter. Av länets 156 kommunala vattentäkter är 117 större grundvattenvattentäkter. (1)

Hos flera kommuner pågår arbete med att inrätta/revidera vattenskyddsområden. Processen är lång och arbetet är inne i olika faser. Under året har beslut om fem nya vattenskyddsområden fattats. Åtta kommuner reviderar översiktsplaner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att lyfta vattenfrågor i planeringen.

Under 2015-2016 har Miljösamverkan Västerbotten bedrivit ett delprojekt där man tagit fram underlagsmaterial till hjälp för kommunerna i arbetet med att skydda enskilda grundvattentäkter med stöd av lokala hälsoskyddsföreskrifter.

Grundvattnets kvalitet

Alla grundvattenförekomster i länet bedöms ha god kemisk status. De senaste två åren har PFAS undersökts i 22 stationer. Resultaten visar inga mätbara halter.

Enligt Vattentäktsarkivet kontrolleras råvattenkemi i ett 70-tal kommunala vattentäkter. Dock mäts inte alltid så många parametrar. Dricksvattnet är övervägande av god kvalitet. Ibland kan lokala problem med mikrobiell påverkan i dricksvattnet förekomma, ofta orsakat av problem i ledningsnäten. Det finns pågående kommunala åtgärder i ett fall med bekämpningsmedel i grundvattnet.

SGU arbetar med ett pilotprojekt om grundvattenberoende ekosystem vilket kan ge bättre kunskap om var det kan vara risk för ekosystempåverkan.

Grundvattnets kvantitet

Alla grundvattenförekomster i länet bedöms generellt ha god kvantitativ status. Kunskapen om grundvattennivåernas ekosystempåverkan är dock mycket låg. Vid uppföljning i N2000-områden noteras eventuella förändringar i källområdena. Ett interregionalt projekt för att se närmare på problematiken kring sura sulfatjordar och grundvattennivåns betydelse i sammanhanget pågår.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Beslut om täkttillstånd ska främja materialuttag som inte strider mot miljömålen. Vi jobbar även med vägledning och genomför årliga träffar tillsammans med kommunerna och mindre regionala ballastbolag.

I länet finns det i oktober 2016 precis som ifjol tre kommersiella materialtäkter inom skyddsområde för vattentäkt, en klar minskning från de 11 som fanns 2008. Det kördes år 2015 ut 15 000 ton grus från dessa täkter, en minskning jämfört med 2014 och en måttlig mängd. Två av dessa tre täkter ligger i områden med de mest värdefulla grundvattentillgångarna (klass 1 enligt SGU:s sammanställning). I sådana klass 1-områden pågår också kommersiell brytning på tre andra platser. Från dem kördes det också ut 15 000 ton material år 2015, nära en halvering jämfört med 2014. Det finns ett antal oavslutade husbehovstäkter inom skyddsområde för vattentäkt. Generellt är skogsbrukets totala uttag i husbehovstäkter relativt stort. Restriktioner finns i samrådsärenden om husbehovstäkter i naturgrus.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer delvis att kunna nås. Förutsättningarna att på sikt nå målet kommer delvis att finnas på plats 2020. Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är positiv och beslutade styrmedel finns. Vi har en regional vattenförsörjningsplan. Alltfler vattenskydds­områden inrättas/revideras. Länet har fått sitt första riksintresse för dricksvattenanläggning. Kunskapen om grundvattnets kvalitet har ökat något och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocessen.

Trots de insatser som görs återstår arbete för kommuner och myndigheter innan miljömålet kan nås. Medvetenheten om grundvattnet behöver fortsätta öka i planeringsprocesserna. Vattenskyddsarbetet går långsamt framåt men kommunerna behöver också komma igång med sina vattenförsörjningsplaner. Riskmedvetandet ökar. Att förebygga risker kostar, men problemen som kan uppstå kostar också att avhjälpa. För att nå målet behövs mer kommunala resurser både för inrättande av skyddsområden och säkrad dricksvattendistribution.

Förebyggande åtgärder som skyddar vattenförsörjning och markstabilitet vid extremväder behöver preciseras och genomföras. En regional material­försörjnings­plan behövs.

Problemen med tillämpning av styrmedel och efterlevnad av beslut kvarstår, liksom behovet av koppling mellan styrmedel och åtgärder. Mer resurser kan behövas.

Grundvattnets kvalitet och kvantitet

Kunskapen om vattenkvalitet i grundvatten och grundvattnets påverkan på angränsande ekosystem behöver förbättras.

Råvattenanalyser behöver genomföras regelbundet i alla kommunala vattentäkter och med relevanta parametrar. Subventionerade analyser av enskilt dricksvatten samt information till brunnsägare behövs. Den regionala övervakningen bör förstärkas.

Vi ser ännu inga större problem med grundvattentillgången i länet men i kust- och fjällområden där befolkning och turism ökar kan tillgången stundtals bli för liten.

Ett pågående interregionalt projekt om sura sulfatjordar i kustområdet ökar kunskapen om risken för försurning och förhöjda halter av tungmetaller i grundvattnet. Ett utvecklingsprojekt för regional övervakning av grundvattennivåer pågår, med bäring både mot vattenförsörjning och ekosystempåverkan.

Bevarande av naturgrusavlagringar

Inga tillstånd till nya eller utökade grustäkter ska ges i vattenskydds­områden. Husbehovstäkterna är idag ett större problem än de kommersiella. I både beslut och tillsyn fortsätter vi främja att täkter gör minsta möjliga skada på miljön. En viktig del i skyddsarbetet för grundvattnet är ökad samsyn kring täktverksamhet. Träffar med regionala ballastbolag och kommuner fortsätter.

SGU har tagit fram metodik och vägledning för länens arbete med materialförsörjningsplaner vilket, tillsammans med den regionala vattenförsörjnings­planen, ger goda förutsättningar att komma igång med en regional materialförsörjningsplan. Mer resurser behövs dock.

Referenser

(1)   Västerbottens regionala vattenförsörjningsplan Regional vattenförsörjningsplan - Länsstyrelsen Västerbotten