Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det ännu fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

Når vi Västerbottens läns miljömål?

Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, kommer inget av de tretton miljökvalitetsmål som bedöms på regional nivå att uppnås till 2020. Det behövs fler effektiva åtgärder för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturen att återhämta sig.

I Västerbotten bor vi få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Trots det har vi allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i för att förbättra våra livsmöjligheter och bevarandet av våra natur- och kulturvärden.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt. Tillsammans med de nationella bedömningarna kommer endast ett av sexton miljömål att uppnås till 2020 i Västerbotten, Skyddande ozonskikt. Fyra av målen bedöms som nära att nå och tolv av målen som inte möjliga att nås. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler vägledande beslut och insatser.

I Västerbotten genomförs en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Länsstyrelsen har i en samverkansprocess för hållbar utveckling tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Ambitionen är att utöka samverkan och engagemang för en hållbar utveckling i länet.  Årligen arrangeras SEE- Västerbottens hållbarhetsvecka (socialt, ekonomiskt och ekologiskt) som är ett framgångsrikt arrangemang då regionalt och lokalt hållbarhetsarbete lyfts fram. Det bjöds på 134 hållbarhetsaktiviteter med spridning över hela länet. Länsstyrelsen har under 2016 besökt länets samtliga kommuner och diskuterat arbetet med miljömål och hållbar utveckling på lokal nivå. För andra året i rad arrangerade Länsstyrelsen Klimatforum Västerbotten där årets fokus låg på transporter.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Ozonskiktet skyddar livet på jorden genom att fungera som ett skyddande lager mot den skadliga UV-strålningen från solen. I och med att ozonskiktet tunnas ut ökar risken hos människor att drabbas av till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och starr. Även miljön påverkas och våra ekosystem på land och i vatten skadas, liksom jordbruksgrödor och skog. Orsaken till att ozonskiktet förstörs är att ämnen som bryter ned ozon har släppts ut i atmosfären. Där finns de kvar länge, vilket betyder att ozonskiktet påverkas av utsläppen under flera decennier.

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen som CFC (klorfluorkarboner) och HCFC (klorerade fluorkolväten) har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. I dag sker utsläppen främst genom läckage från anläggningar och produkter där de används som köldmedier eller isoleringsmaterial. De svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskade med cirka 95 procent från 1986 till 2009 och minskningen fortsätter. Anledningen är att användningen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige till största delen har upphört på grund av skärpt lagstiftning. Användning av haloner, CFC och HCFC är med vissa undantag förbjuden.

Halten av ozonnedbrytande klor i stratosfären nådde sitt maximum 1990 och har sedan dess minskat. Halten av ozonnedbrytande brom i troposfären minskar. Halten av brom i stratosfären ökar inte längre. Halten av HCFC visar en global ökning i atmosfären, men ökningen har avtagit. Halten HCFC ökar med 3,5 procent per år (uppmätt över södra Skandinavien).

Årsrapporter från tillsynspliktiga anläggningar granskas för att se till att ägarna följer de regler som rör hanteringen av material med ozonnedbrytande ämnen.  I det regionala åtgärdsprogrammet för hållbar utveckling finns den föreslagna åtgärden Förbättra hanteringen och omhändertagandet av CFC-haltig isolering från byggavfall.

Analys

Bedömningen på nationell nivå är att miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen av tillståndet i miljön bedöms som positiv. Man kan ana en återhämtning i ozonskiktet redan nu och enligt modellberäkningar kan det komma en tydlig vändpunkt före 2020. Bortsett från Antarktis kan en fullständig återhämtning ha skett mellan 2025 och 2040.

Förutsättningen är att åtgärdsarbetet enligt åtagandena i Montrealprotokollet fortsätter. Det finns även andra osäkerheter i bedömningarna. Lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, omfattas inte av Montrealprotokollet. Halten av lustgas i atmosfären ökar och det är den ozonnedbrytande gas som för närvarande har störst utsläpp mätt i ozonnedbrytande förmåga.

De kvarvarande kyl- och frysskåp samt kyl- och frysanläggningar i Sverige som innehåller ozonnedbrytande ämnen ska omhändertas och saneras när de kasseras. Det finns också större mängder av dessa ämnen kvar i samhället, till exempel i isoleringsmaterial med olika användningsområden som ofta har längre livslängd än vitvaror. Det är viktigt att sådant material omhändertas på ett korrekt sätt vid till exempel rivning. I en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet (Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige, 2012) har man antagit att 90 procent av CFC i isoleringsmaterial från byggnader inte tas om hand på rätt sätt.

En bedömning som görs i en kartläggning av Naturvårdsverket (Utvärdering av återvinning av CFC i byggisoleringsmaterial, 2013) är att en kommunikationssatsning, riktad till främst beställarledet, med relativt små medel skulle kunna ge en ganska stor effekt. En sådan åtgärd är tänkbar i Västerbotten.

Det finns en utvecklad teknik att destruera CFC på ett relativt enkelt sätt. Sverige har anläggningar som är avsedda för detta, och det finns möjligheter för såväl privatpersoner som företag att lämna ifrån sig CFC-innehållande material.

För att kunna få gehör i internationella förhandlingar är det viktigt att Sverige fortsätter det egna arbetet på nationell nivå. Här bör omhändertagandet av CFC i rivningsmaterial samt illegala gränsöverskridande transporter prioriteras. Det är även viktigt att Sverige fortsätter agerar internationellt och inom EU för att minska de globala utsläppen av lustgas och andra kväveföreningar.

Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och den nationella bedömningen är att målet nås till 2020. Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar, ozonuttunningen ha vänt och en stabilisering vara märkbar. De stora kvarvarande problemen är CFC som kan frigöras från isoleringsmaterial vid rivning och utsläppen av lustgas (dikväveoxid).