Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

 

Spridning och exponering av farliga ämnen

Regionala åtgärder

Länsstyrelsens miljögiftsövervakning i länet bedrivs i liten omfattning då resurserna är mycket begränsade. Mätningar görs oftast bara i form av engångskaraktär genom regionala förtätningar av den nationella screeningen. Screeningen år 2015 av högfluorerade ämnen (PFAS) visade på generellt låga halter i länet men också på punktvis förhöjda halter[1] . En uppföljning av dessa görs under 2016 samt screening av ämnen inom vattenförvaltningen. Ett antal miljögifter har även analyserats i utter från länet och resultaten har sammanställts i en rapport under 2016. Resultaten visar att PFOS och andra perfluorerade ämnen förekommer i förhållandevis höga halter i utter i länet.

Under hösten 2015 bedrevs flera seminarier inom temat Giftfri vardag med Länsstyrelsen som huvudarrangör i samarbete med flera andra aktörer. Fokus var de farliga ämnen som återfinns i kläder, mat och kosmetika/hygienartiklar. Ett av tillfällena som blev särskilt uppskattat var på en gymnasieskola för ca 400 elever. Vid seminarierna har broschyrer med konkreta tips för en mer giftfri vardag spridits med butiksformulär för ”Våga fråga”.

Region Jämtland Härjedalen har tagit ett samordningsansvar och startat upp Giftfritt Jämtland Härjedalen  för att tillsammans med länets aktörer fasa ut farliga ämnen från offentliga miljöer. En hemsida är under uppbyggnad [2]. och råd och stöd förmedlas även genom direktkontakt, bland annat inom upphandling. Region JH har även länge jobbat med att minska antibiotikaförskrivningar, vilket lett till att de är näst bäst i landet bland regioner och landsting på att hålla nere förskrivningen. Länsstyrelsen kontrollerar antibiotikaförskrivning via bland annat tillsyn av hur veterinärer lever upp till kraven i lagstiftningen

Kommunala åtgärder

Flera kommuner jobbar aktivt för en mer giftfri förskola med stöd av regionens ovanstående samordning. Strömsunds kommun har haft tillsyn på skolornas kemiinstitutioner och Ragunda kommun har spridit broschyren ”Kemikalier i barns vardag”  till samtliga föräldrar i kommunen. Där ingår information om ”Våga fråga”. Bräcke kommun har diskuterat kemikaliehantering inom verksamhetsutövarnas egenkontroll.

Övriga åtgärder

Under 2016 har Naturskyddsföreningen drivit en kampanj om farliga ämnen i hygienartiklar, vilken även märkts lokalt i Jämtlands län.

Förorenade områden

Regionala och kommunala åtgärder

Flera miljötekniska och åtgärdsförberedande undersökningar har utförts under 2016 inom både bidrags- och tillsynsspåret på bland annat på två sulfitfabriker som har riskklass 1. Krokoms kommun tagit på sig huvudmannaskap och genomfört sanering med statliga bidragsmedel på kisaska på en skolparkering där känsligheten är stor. Ett flertal saneringar har också gjorts med privata medel under året.

Fortsatta undersökningar av PFAS har skett av försvaret under hösten 2015 på F4/Bynäset där en omfattande användning av brandsläckningsmedel har skett. Tidigare undersökning från hösten 2014 visade bl.a. på höga halter i mark och grundvatten.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer liksom vid föregående bedömning att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och resurser. Utvecklingen bedöms vara neutral eftersom flera åtgärder görs men antalet kemiska ämnen ökar samtidigt. Reach-lagstiftningen är inte tillräckligt långtgående för att nå det ambitiösa miljökvalitetsmålet. Det råder alltjämt en stor kunskapsbrist om ämnen som inte är registerpliktiga inom Reach, ämnen som faller under annan lagstiftning (exempelvis läkemedel), och ämnen som bildas när utvunna ämnen som tillverkas av människan bryts ned. Det råder också stor kunskapsbrist om samverkanseffekter för de kemiska ämnena.

Spridning och exponering av farliga ämnen

Resultaten från mätningar som gjorts visar att vissa av ämnena förekommer i betydande halter även i Jämtlands län, även om det inte finns någon omfattande kemikalieproduktion i länet och bekämpningsmedelsanvändningen är begränsad. Det går däremot inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön eftersom det kräver stora resurser för mätningar och utvärderingar för många ämnen under flera år i flera matriser. Vissa ämnen kan minska men andra nya ämnen kan öka. För länet bedöms utvecklingen som oklar eftersom det råder stor kunskapsbrist och det genomförs få mätningar och analyser. Det finns dock ett mycket stort behov av dessa data för miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Datat utgör även ett bra och pedagogiskt underlag vid kommunicering och information till allmänhet och verksamhetsutövare.

Under kommande år kommer fokus för Länsstyrelsen att vara fortsatta informationsprojekt inom giftfri vardag men även att utföra fler mätningar av miljögifter i länet samt bedriva tillsynsinsatser för att minska utsläpp av miljögifter. Regionen kommer fortsätta ta ett samordningsansvar för utfasning av farliga ämnen i offentliga miljöer, bland annat med kommunerna inom förskolorna.

Både nationella och regionala insatser inom giftfri vardag märks bland allmänhetens medvetenhet och har troligtvis även lett till att färre människor och barn exponeras för farliga ämnen i sin vardag. Även miljön borde därmed ha fått ett mindre tillskott av farliga ämnen från konsumtionsvaror.

Förorenade områden

För att åtgärdstakten inom förorenade områden ska öka bör en förändring av tillsynsansvaret inom flera branscher ske. Idag har kommunerna tillsynsansvaret över majoriteten av de förorenade områdena, men är också de som har minst resurser för arbetet, i synnerhet i Jämtlands län. Länsstyrelserna, vilka utfört huvuddelen av alla inventeringar och riskklassningar, har stor kännedom om objekten och har under åren byggt upp en välbehövlig kompetens på området. Att tillsynsansvaret för förorenade områden med en hög riskklass skulle växla över till länsstyrelserna, skulle troligtvis öka åtgärdstakten.



[1] Naturvårdsverket, 2016. Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel. En sammantagen bild av förekomsten i miljön. Naturvårdsverket rapport 6709.

[2] www.giftfrittjamtland.se