God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljömål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot som onåbara med de styrmedel som idag står till buds.

Tidigare år har även målet Storslagen fjällmiljö bedömts vara nära att nås, när hänsyn tagits till planerade framtida styrmedel. Eftersom målbedömningen nu endast ska utgå från gällande styrmedel har bedömningen ändrats från nära till onåbart. Bedömningen kan omprövas nästa år om de styrmedel som föreslagits i den nationella strategin för Storslagen fjällmiljö införs.

Att så många som nio av miljömålen bedöms som onåbara beror framförallt på att det saknas befogenheter för att genomdriva tillräckliga åtgärder på regional nivå. Det finns ett tydligt behov av mer verkningsfulla nationella styrmedel för i stort sett samtliga miljömål. Särskilt stort är behovet för de miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, där kraftigt ökade insatser behövs. 

Utöver bristen på styrmedel föreligger också brist på relevanta data, för att på ett korrekt sätt kunna bedöma utvecklingen av miljötillståndet över tid. Utökade resurser för kontinuerlig miljöövervakning skulle medföra en höjd kvalitet på miljömålsbedömningarna. 

Även om samtliga miljökvalitetsmål inte kan nås enbart med regionala och lokala åtgärder är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. På så sätt kan goda exempel skapas och uppmärksamhet väckas kring de utmaningar som finns. 

Precis som under tidigare år har det under 2014 bedrivits ett aktivt miljömålsarbete i länet. Dels genom utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som den regionala klimatstrategin, åtgärdsplaner för länets vattensystem och en vattenanvändningsplan för Storsjön. Dels i form av genomförda åtgärder som till exempel kunskapsspridning om kemikalier, inventeringar av skyddsvärda områden, restaureringar av vattendrag och ökad produktion av förnybar energi. Allt detta arbete är fortsatt viktigt. 

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets olika delar. Länet består av en ganska utspridd bebyggelsestruktur med generellt goda livsmiljöer som närhet till natur och värdefulla kulturmiljöer.

Hållbar bebyggelsestruktur

Utbyggnad av första etappen för en ny stadsdel, Storsjö strand i Östersund, kommer snart att påbörjas. Området är utformat utifrån ett hållbarhetsprogram med flera fokusområden (hållbar mobilitet, klimatsmart byggande och kretslopp). Intresset att bygga hållbara byggnader med energieffektiva prestanda, bland annat passivhus, ökar generellt. 

Hållbar samhällsplanering

Östersund och Strömsunds kommuner har aktualiserad sina kommuntäckande översiktsplaner, där många frågor som kan påverka förutsättningar att nå miljömålet hanteras, såsom bebyggelse, transporter och hushållning med mark och vatten.

Krokoms kommun har ställt ut översiktsplanen för granskning och Åre har inlett arbetet. Härjedalen och Ragunda kommer att revidera sina kommuntäckande översiktsplaner till viss del. 

De antagna planerna har en tydligare inriktning mot hållbar utveckling i deras sätt att hantera frågor såsom förtätning av tätorter, klimatanpassning, landsbygdsutveckling med mera. Översiktsplanerna beaktar nationella miljömålen i högre grad. 

Regionförbundet driver tillsammans med tre kommuner projektet ”Samhällsplanering för näringslivsutveckling i Åre-Krokom-Östersund”, som syftar till att finna nya samarbetsformer för att utreda förutsättningar för näringslivsutveckling och tillväxt via samhällsplaneringen. Avstånd till service, arbetsplats, tillgång till kollektivtrafik är centrala frågor i projektet. 

Kollektivtrafik, gång och cykel

Flera kommuner arbetar för att förbättra sina gång- och cykelvägar. Generellt finns en ökad uppmärksamhet i planeringen (översiktsplaner och detaljplaner) vad gäller tillgång till kollektivtrafik, möjlighet till förbindelse via gång- och cykelvägar samt effektivt nyttjande av kollektivtrafiknära läge. Större insatser behövs kring attityd- och beteendepåverkan då Jämtlands län genom sin glesa bebyggelsestruktur är ett ganska biltätt län.

Kulturvärden i den byggda miljön

Östersunds kommun har tagit fram ett kulturmiljöprogram för Östersunds stad och arbetar med ett program för kulturmiljöer i resterande del av kommunen. Flera kommuner har visat intresse för att påbörja sitt arbete att ta fram kulturmiljöprogram, bland annat Bräcke och Intresset att arbeta fram ett planeringsunderlag för kulturmiljöfrågor ökar.

Hushållning med energi och naturresurser

Länsstyrelsen driver tillsammans med de fyra kommunerna runt Storsjön ett projekt för att ta fram en Vattenanvändningsplan för Storsjöns vattensystem. Resultatet blir ett mellankommunalt planeringsunderlag som hanterar alla vattenrelaterade frågor med syftet till att säkerställa Storsjöns vattenkvalité. Planen blir ett strategiskt dokument där kommunerna tar gemensamt ställning om en hållbar hushållning med mark och vatten runt sjön.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Flera åtgärder och beslut som fattas i länet pekar mot en försiktig positiv riktning i förhållande till målets preciseringar, men förändringarna sker för långsamt för att kunna få effekt före 2020. En positiv trend är att länets kommuner arbetar med att aktualisera planeringsunderlaget och sina översiktsplaner. Trots aktivt arbete inom översiktsplanering saknas dock bra underlag för hantering av flera av miljömålets preciseringar. 

Trenden vad gäller utvecklingen i miljön är försiktigt positiv. Detta framför allt eftersom frågorna under de tre första översgripande preciseringarna är mer integrerade i kommunernas planering.

Miljökvalitetsmålet innehåller dock även presumtiva motsättningar som ska sammanvägas i den fysiska planeringen, och särskilt i kommunernas översiktsplaner. Förtätning av bebyggelse medför positiva effekter såsom minskat transportbehov men även negativa effekter som till exempel förlust av grönytor och kulturvärden samt ökad exponering till buller.

Hållbar samhällsplanering

För en långsiktigt hållbar samhällsplanering krävs att hänsyn tas till framtida klimatförändringar. Länsstyrelsen har ett regionalt samordningsuppdrag för samhällets anpassning till ett förändrat klimat, och de sista åren har olika underlagsrapporter tagits fram, bland annat en regional klimatanalys för länet till år 2100.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Jämtland

Indikatorer som följer upp målet