God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Jämtlands läns miljömål?

Inget av de tolv nationella miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås i Jämtlands län till år 2020. Tre av målen - Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet – bedöms som nära att nås. De övriga nio målen bedöms däremot inte kunna nås med de styrmedel och resurser som finns i dag.

Att nio av målen inte nås till år 2020 har flera viktiga orsaker. Den minskande odlings- och betesarealen inom jordbruket påverkar miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning. Arbetet med att skydda värdefulla skogs- och myrmarker är med dagens takt inte tillräckligt för att nå målen om Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. För att nå Levande sjöar och vattendrag skulle kraftigt ökade resurser till åtgärder och tillsyn samt förändrade styrmedel behövas.

Ett annat problem är bristande kunskap som gör att miljötillstånd och trender inte kan bedömas för flera mål. Detta gäller t ex målen Frisk luft, Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet, tre mål som bedöms när att nå, men där resurser behövs för mer mätning och miljöövervakning.

Även om det behövs nationella styrmedel för att  nå miljökvalitetsmålen på regional nivå är det viktigt att åtgärda de delar som är möjliga. Och precis som under tidigare år har det under 2016 genomförts en mängd åtgärder som bidragit positivt i miljömålsarbetet. Dels i form av utveckling av strategier och åtgärdsplaner, som kommunala översiktsplaner och åtgärdsplaner för länets vattensystem. Dels i form av genomförda åtgärder som t ex reservatsbildning för skyddsvärda områden, restaurering av vattendrag, ökad produktion av förnybar energi.

Under 2016 har också ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram i bred samverkan, för att fokusera ännu mer på genomförandet av effektiva åtgärder. Det nya programmet sträcker sig över perioden 2017-2020 och involverar såväl näringslivet och privatpersoner som kommunerna och regionala myndigheter.

Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De nationella bedömningarna gäller även för Jämtlands län. Analys och åtgärder för dessa mål redovisas dock regionalt. Skogsstyrelsen ansvarar för bedömningen av Levande skogar.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

 

Hållbar samhällsplanering

Regionala åtgärder

Länsstyrelsen, de fyra kommunerna runt Storsjön och Region Jämtland  Härjedalen tagit fram  Vattenplan Storsjön. Vattenplanen innehåller gemensamma ställningstaganden med syftet att säkerställa Storsjöns vattenkvalitet med särskilt fokus på dricksvatten. Vattenplanen ska arbetas in i andra kommunala dokument som översiktsplaner, vatten- och avloppsstrategier m.m.

Kommunala åtgärder

De flesta av länets kommuner har en aktuell kommuntäckande översiktsplan[1] eller kommer att aktualisera den inom kort[2]. De nyare översiktsplanerna har en tydligare koppling till preciseringar i God bebyggd miljö angående t.ex. hushållning med energi och resurser, hänsyn till kulturvärden, människors hälsa och säkerhet. Flera kommuner arbetar med fördjupade översiktsplaner i områden där förändringstrycket är stort[3]. Även för sakfrågor som vindkraft och kulturmiljöer pågår arbeten med tillägg till översiktsplaner vilket förbättrar möjligheten att uppnå hållbara bebyggelsemiljöer och landskap.

Näringslivets åtgärder

Det finns även flera exempel i länet på att privata aktörer lyfter miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter vid bostadsbyggande.

Kollektivtrafik, gång och cykel

Regionala och kommunala åtgärder

En fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar sker och flera projekt som berör olika tätorter är aktuella. Pendlarparkeringar har byggts vid stationer längs Mittbanan. I de flesta kommunala planer fortsätter kommunerna att uppmärksamma tillgång till kollektivtrafik och möjlighet till förbindelse via gång- och cykelvägar.

Infrastruktur för vatten och avloppsförsörjning

Kommunala åtgärder

Länsstyrelsen noterar en ökad medvetenhet omkring vatten- och avloppsfrågor i kommunala planer (översiktsplaner och detaljplaner). Alla kommunala detaljplaner tar till exempel ställning i fråga om det finns kapacitet i infrastrukturen för vatten och avlopp och oftare finns det särskilda utredningar omkring dagvattenhantering för att undvika eventuella breddningar.

Kulturvärden i bebyggd miljö

Sedan 2011 har antalet byggnader skyddade som byggnadsminnen ökat med 30 stycken. Antalet ökar långsamt. Flera kategorier saknas eller är underrepresenterade bland den nu skyddade bebyggelsen i länet, såsom samiska byggnader och byggnader som visar på kvinnors och barns historia.

Kommunala åtgärder

Intresset för att arbeta fram ett planeringsunderlag för kulturmiljöfrågor ökar bland länets kommuner. Östersunds[4] och Härjedalens kommun har tagit fram kulturmiljöprogram. Fyra av de sex övriga kommunerna arbetar med eller planerar för att ta fram sådana.

Natur- och grönområden

Tillgång till natur- och grönområden är fortfarande god både inom länets tätorter och i nära anslutning till dessa, även om vissa konflikter mellan nybebyggelse och gröna områden uppstår framför allt i Östersund i samband med pågående förtätning av staden.

Regional åtgärd

Ett projekt för att belysa värden och funktioner vad gäller grön infrastruktur pågår nationellt och regionalt. Resultatet ska bli ett regionalt planeringsunderlag att använda i t.ex. kommunala översiktsplaner.

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö inte kommer att nås till år 2020. Flera åtgärder och beslut som fattas i länet pekar mot en försiktig positiv riktning i förhållande till målets preciseringar, men förändringarna sker för långsamt för att kunna få effekt före år 2020. En positiv fortsatt trend är att länets kommuner arbetar med att aktualisera planeringsunderlaget och sina översiktsplaner. Detta skapar bättre förutsättningar för en strategisk och hållbarhetsinriktad planering. Det saknas dock fortfarande underlag för hantering av flera av de olika preciseringar som finns i miljömålet. Vissa preciseringar är svåra att utgå ifrån utan en regional tolkning av dessa.

Det ökade bostadsbehovet i centralorterna kan medföra risk för att den byggda miljöns alla värden inte kan tas om hand och utvecklas. Samtidigt är den befintliga bebyggelsestrukturen i övriga orter och glesbygd ibland mindre hållbar. Förändringstakten för dessa områden är  långsam och kommunernas möjlighet till aktiv styrning av lokaliseringar är liten.

En positiv fortsatt trend är att flera av länets kommuner arbetar med att ta fram och aktualisera planeringsunderlag för kulturmiljöfrågor. Att få kommuner uppger att de har en ambition att öka antalet skyddade byggnader i detaljplaner och områdesbestämmelser kan delvis bero på att många kommuner till stor del utgörs av glesbygd som inte planläggs. För att miljömålet ska uppnås behöver samtliga kommuner ha ett aktuellt kulturmiljöprogram samt en ökad tillgång till antikvarisk kompetens. Eftersom flera kategorier byggnadsminnen saknas eller är underrepresenterade bland den nu skyddade bebyggelsen i länet, behövs en översyn av byggnadsminnena, så att dessa speglar samhället och den historiska utvecklingens komplexitet och mångfald.Tillgången till antikvarisk kompetens är fortsatt begränsad. De flesta kommuner vänder sig till Länsmuseet för hjälp med antikvariska frågor.  För att kunna uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden behöver tillgången till antikvarisk kompetens öka.

Den ökade medvetenheten kring vatten- och avloppsfrågor i kommunala planer (översiktsplaner och detaljplaner) är positiv och hjälper kommunerna att dimensionera dagvattensystemet på ett bra sätt även med tanke på ökade nederbörd på grund av klimatförändringarna. Planerna är följaktligen utformade på ett mer integrerat sätt med infrastrukturplanering, vilket  bidrar till en mer effektiv och robust samhällsplanering.

Trenden vad gäller utvecklingen i miljön är fortsatt positiv. Detta framför allt eftersom frågorna under de tre första övergripande preciseringarna (bebyggelsestruktur, samhällsplanering, infrastruktur) är mer integrerade i kommunernas planering i och med att kommunerna arbetar med mer aktuella översiktsplaner.



[1] Bräcke, Krokom, Strömsund, Östersund

[2] Härjedalen, Ragunda, Åre

[3] Åsbygden, Bruksvallarna-Ramundberget och ny stadsdel söder om Vallsundsbron i Östersund

[4] Östersunds kommun har delat in arbetet i tre etapper och arbetar nu med att ta fram underlag för etapp 3 – landsbygden