Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Når vi Västernorrlands läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmålen som bedöms regionalt i höstens uppföljning är möjliga att nå i länet med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Två av miljökvalitetsmålen - Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet – är nära att nås medan övriga tio miljökvalitetsmål inte nås i länet.

Uppföljningen av miljökvalitetsmålen påvisar några genomgående problem: bristande resurser som försvårar möjligheterna att genomföra nödvändiga åtgärder och åstadkomma positiva förändringar i miljön. Det finns vidare ett stort behov av ett mer strategiskt arbete med tillsyn, tillämpning av befintliga styrmedel, och samarbete mellan olika aktörer. Det behövs förbättrade kunskapsunderlag respektive utbildningsinsatser för att öka medvetandet om hur olika förhållanden påverkar miljön. Ökad kunskap och medvetandegrad bidrar till såväl bättre utformade insatser som beteendeförändringar till gagn för både hälsa och miljö. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö påvisar behov av förbättrade kunskapsunderlag och kompetens.

Ökad användning av biobränslen har inneburit att utsläppen av växthusgaser har minskat med nästan 40 procent sedan 1990. Det är en stor utsläppsminskning jämfört med övriga län. Transporter och arbetsmaskiner genererar den största mängden växthusgaser, samtidigt som förutsättningarna är goda att åstadkomma ytterligare utsläppsbegränsningar.  I länet finns flera energiintensiva processindustrier men mycket av energiomsättningen baseras på förnybar energi, samtidigt som förutsättningarna att ytterligare öka andelen förnybar energi är goda.

Västernorrland är ett skogs- och glesbygdslän, där skogsindustrin är en viktig sektor för länets sysselsättning och konkurrenskraft. Ett stort uttag av biobränsle och skogsråvaror är förvisso gynnsamt för Begränsad klimatpåverkan, men kan samtidigt bidra till förlorad biologisk mångfald, försurning av mark och vatten, näringsförluster, skador på våtmarker och ett begränsat friluftsliv. Det är viktigt att hantera olika målkonflikter och verka för att en god balans och samförstånd uppnås mellan naturvärden och berörda näringar.

Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag samtidigt som befintlig vattenskyddslagstiftning i högre grad behöver utnyttjas. Framtagandet av regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga verktyg som det behöver arbetas vidare med.

För miljömålet Giftfri miljö är bristen på tillförlitliga och fullständiga kunskapsunderlag ett centralt bekymmer samtidigt som miljögiftsproblematiken är allvarlig mot bakgrund av länets industrihistoria.  Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där brist på såväl kunskapsunderlag som ekonomiska resurser för åtgärdsarbeten påverkar resultatet negativt. 

Generellt är utvecklingen negativ för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv är till stora delar avhängigt en mer positiv utveckling hos övriga miljömål. Det är bland annat viktigt med ökad hänsyn inom exempelvis skogsbruket. Inom Myllrande våtmarker och Levande skogar behövs skärpt hänsyn och utökade reservats-, skydds- och restaureringsinsatser.

Utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap är negativ med minskande jordbruksverksamhet och arealanvändning, främst beroende på svag lönsamhet för länets jordbruk och en generationsväxling med många äldre lantbrukare. För att vända trenden med minskad markanvändning måste det bli mer lönsamt att bruka jordbruksmarken aktivt.

Trenden för God bebyggd miljö är positiv och ett aktivt arbete pågår inom översiktsplanering vilket skapar bättre förutsättningar för ett intensifierat tvärsektoriellt arbete och en sammanhängande planering. Detta till trots saknas det underlag för hantering av flera av de olika preciseringarna som ingår i miljömålet.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Skyddande ozonskikt

Resultat

Dagens utsläpp av CFC från länet bedöms i första hand komma från avfall som uppkommer vid renovering och rivning. Det finns ingen uppgift på regional nivå om hur stor mängd CFC som omhändertas på ett korrekt vis i samband med renovering och rivning. På nationell nivå bedöms att cirka 10 procent av mängden CFC i avfall från renovering och rivning går till godkänd anläggning för destruktion. I viss utsträckning kan utsläpp ske i samband med felaktig hantering av uttjänta kylvaror.

Länsstyrelsen har genom tillsynen över gränsöverskridande transporter möjligheter att begränsa illegal export av utrustning som innehåller CFC.

Analys

Det internationella samarbetet med att begränsa CFC har haft gott resultat. Med dagens kunskap pekar det mesta på att uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Det internationella arbetet måste dock fortsätta och även beakta utsläppen av lustgas som är en ozonpåverkande gas som ej omfattas av Montrealprotokollet.

För att Sverige ska ha fortsatt hög trovärdighet på internationell nivå bör tillsynen över hanteringen av avfall från renovering och rivning förbättras. Frågan behöver lyftas upp i kommunernas prövning enligt plan- och bygglagen och tillsyn över avfallshanteringen.