Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Nu har alla länets kommuner skrivit under! Övriga aktörer som skrev under i år är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

För många av länets naturtyper och arter är läget allvarligt. Hoten består av igenväxning av odlingslandskap och vissa myrar, hårt nyttjande av skog och vattendrag samt utsläpp av föroreningar till havet. Det finns dock flera exempel på lokala insatser som utförts för att förbättra tillståndet.

Resultat

Åtgärder på regional nivå

Länsstyrelsen har under 2016 genomfört tre naturvårdsbränningar i skyddade områden, bland annat genom Life Taiga-projektet.

Skogsstyrelsens uppföljning 2015 visade att 38 procent av de vattendrag som berörs av överfarter för skogsbruksändamål påverkas negativt.(1) Länsstyrelsens sammanställning av de vattendrag som hyser flodpärlmussla visar att flertalet av dessa påverkas av dammar, vägtrummor eller rensningar/omgrävningar. Detta är sannolikt en betydande orsak till att endast en tredjedel av musselbestånden har en rekrytering. Åtgärder i form av restaurering och kalkning bedrivs, men behovet är fortsatt mycket stort.

Biologiska värden är också knutna till byggnader i odlingslandskapet. Under de senaste åren har några mycket sällsynta lavar hittats i länet.(2,3) Arternas framtid är beroende av att lador och gärdsgårdar underhålls och finns kvar i landskapet. Länets andel av landets totala förekomst av bland annat den akut hotade arten sydlig ladlav är betydande, och Länsstyrelsen har därför genomfört informationsinsatser i form av fältvandringar samt skrivit en artikel i Landsbygdsnytt. Även restaurering av en gärdesgård har genomförts med medel från Länsstyrelsen. 

Arbetet med att ta fram en handlingsplan för Grön Infrastruktur har påbörjats under 2016. Idag pågår flera projekt i mindre landskapsavsnitt, t.ex. vattenlandskapet Voxnan, odlingslandskapet kring  Sässman och utökad skötsel av utvalda kraftledningsgator.

Ett tätortsnära naturreservat (tre km från tätort), tre biotopskydd samt ett skogligt naturvårdsavtal har bildats under 2016. Befolkningen i Gävleborg har enligt SCB i genomsnitt 4,4 km till skyddad natur i form av naturreservat eller nationalpark.

Åtgärder på kommunal nivå

2015 uppgav 40 procent av kommunerna att de har dokument som fyller funktionen av ett grönstrukturprogram, medan resterande inte arbetar med att ta fram något sådant program.

Flera kommuner har, ibland tillsammans med andra aktörer, beviljats LONA-medel för förbättrad naturmiljö, tillgänglighet och information i tätortsnära naturområden. Exempel på sådana projekt är Hälsa på Gästrikeleden, Friluftsområde Åmot, Badtjärn och Utredning av tätortsnära naturområden.

Åtgärder inom näringslivet

Minst två naturvårdsbränningar har genomförts av skogsbolag i områden utan formellt skydd.

Skötselåtgärder såsom t.ex. naturvårdsbränning innebär en risk för inspridning av contorta  i reservaten. Borthuggning av contorta intill minst  ett naturreservat har genomförts av ett skogsbolag under året.

Analys och bedömning

Detta miljökvalitetsmål beror till stor del av andra miljömål där utvecklingen bedöms vara negativ eller neutral.  Länsstyrelsen bedömer att målet om Ett rikt växt- och djurliv inte är möjligt att nå till år 2020. Utvecklingen i miljön är huvudsakligen negativ även om positiva inslag finns.

Orsaker och brister

Analys av andra miljömål visar stora brister om gynnsam bevarandestatus för de flesta naturtyper: gräsmarker, boreala skogstyper, hav, sjöar och vattendrag. Skogsbrukets historiska rensningar av vattendrag för timmerflottning, dagens industriella utsläpp och körskador i terrängen påverkar den biologiska mångfalden i länet.  Sjöar och vattendrag påverkas också kraftigt av vattenkraften. Sett till det stora behovet av åtgärder har mycket lite medel betalats ut av länsstyrelsen under året för att restaurera påverkade vattendrag.

I odlingslandskapet är brist på hävd av värdefulla betes- och ängsmarker ett stort problem. Fäbodbruket bidrar med unika kulturmiljöer med ett värdefullt biologiskt kulturarv. Många fäbodar betas men det saknas resurser för uppföljning av kortsiktiga förändringar.

Gräsmarkernas värden består i arter som växer på de ogödslade, hävdade markerna, men även i exempelvis fåglar som häckar där. Miljöövervakningsdata visar att antalet häckande fåglar i södra Norrland minskar. Det hänger sannolikt ihop med att antalet småbiotoper t.ex. åkerholmar, diken, dikesrenar, stenmurar, buskar och ensamma träd i landskapet minskat kraftigt.

Skogarna behöver undantas från skogsbruk i högre utsträckning än idag och strukturerande faktorer såsom brand och översvämning behöver öka i omfattning. Resurserna för naturvård är starkt begränsade. Lagstiftning/praxis brister i att ställa utökade miljökrav vid skogsavverkningar och vid omprövning av vattendomar som gäller vattenkraften.

Möjligheterna till att ekonomiskt stötta restaurering och underhåll av lador och gärdsgårdar genom landsbygdsprogrammet har begränsats.

Det finns kunskapsluckor t.ex. när det gäller länets marina naturvärden, värdet av de ekosystemtjänster som genereras och hur de påverkas av nyttjande och förändringar i klimatet.

Främmande arter

Vresrosor, almsjuka, askskottsjuka, blomsterlupiner, contortatall, signalkräfta och mink bedöms hota den biologiska mångfalden. Viss bekämpning sker av t.ex. mink och vresrosor i skyddade områden samt riktat fiske av signalkräfta i sjö med både flod- och signalkräfta.  Askskottsjuka hotar även lavarterna elfenbenslav, blylav och blylavsknagg som finns i ett par naturreservat i Gävle. Askarna dör av och därmed även lavarna.

Contorta-tallen anses hota den biologiska mångfalden, både på bestånds- och landskapsnivå. I vissa landskapsavsnitt i länet är arealandelen produktiv skogsmark där andelen Contorta är 50 procent eller mer närmare 20 procent. Åtgärdsarbetet med främmande arter kräver utökad övervakning. Fortsatt arbete i den arbetsgrupp som bildats är därmed viktigt för att komma vidare med frågorna framöver.

Referenser

  1. Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen i Gävleborg 2015

  2. LAVAR PÅ KULTURVED I GÄVLEBORGS LÄN - 2015

  3. LAVAR PÅ KULTURVED I GÄVLEBORGS LÄN - 2013-2014