Bara naturlig försurning. Bild: Tobias Flygar.

Bara naturlig försurning

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Bara naturlig försurning

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Dalarna är inte lika drabbat av försurande nedfall som sydvästra Sverige och nedfallet har avtagit. Flera vatten som tidigare har varit försurade har återhämtat sig och kalkningen minskar. Men den positiva utvecklingen med återhämtning från försurning har avtagit och den framtida påverkan från transporter och skogsbruket är osäker.

Resultat

Flera sjöar och vattendrag i Dalarna har återhämtat sig från försurningen och antalet vatten som kalkas minskar. Men många vatten kommer sannolikt inte att nå god status utan kalkning på flera decennier. Prognosen är att kalkningen behöver fortsätta under överskådlig tid.

Idag behandlas cirka fyra procent av länets 6 000 sjöar med kalk. Nio procent eller 750 km av de lite större vattendragen kalkas. Det statliga bidraget till kalkning gör detta möjligt.

Mätningar av försurning i markvatten genomförs inte i Dalarnas län. Bilden av försurningssituationen vid mätstationer norr och söder om Dalarna är inte entydig (1, 2, 3). På vissa platser minskar försurningen av markvattnet på 50 cm djup. I några fall går återhämtningen mycket långsamt eller har avstannat trots kraftigt minskat svavelnedfall och i något fall är situationen oförändrad. Den viktigaste faktorn för markens återhämtning är vittringen som är en långsam process och vi har den största försurningspåverkan i de delar av länet där vi har tunna jordar och våra mest svårvittrade markförhållanden. Samtidigt uppvisar kvävenedfallet inte någon tydligt avtagande trend (4) och trafiken på land och till sjöss ökar.

På uppdrag av länsstyrelser och luftvårdsförbund genomför IVL Svenska Miljöinstitutet mätningar av nedfallet av svavel och kväve i landet. I Dalarnas län mäts nedfallet vid Fulufjället i norra Dalarna som är en höghöjdsstation och därmed inte representativ för situationen i hela länet. Från och med 2015 finns  också en mätstation i Borlänge och de resultaten kan användas kommande år. Beräkningar för svavel som IVL rapporterade 2012 (4) visade betydligt högre värden än vad som uppmätts vid Fulufjället. Dessutom gjordes en prognos för 2020 utifrån ett scenario baserat på dagens beslut om minskade utsläpp i Europa. I fem kommuner i den sydvästra delen av länet beräknades nedfallet av svavel i barrskog 2010 ligga på eller strax över 3 kg per hektar och år, en nivå som vid förenklade beskrivningar har angivits som en kritisk gräns för svavel. Enligt prognosen för 2020 kommer ingen kommun att ha ett nedfall över 2 kg per hektar och år.

Skogsbruk bidrar till försurning av mark och vatten. Mätningar i skogsmark har visat att markförrådet av kalcium har minskat med upp till 50 procent på 20 år. Hur stor påverkan vattenkemin i marken har på vattenkemin i ytvatten är fortfarande inte klarlagt. Men minskad mängd kalcium i marken kan inte vara positivt för ytvattnens försurningsstatus.

Skogsbruk bidrar till försurning av mark och vatten. Mätningar i skogsmark har visat att markförrådet av kalcium har minskat med upp till 50 procent på 20 år. Vattenkemin i marken påverkar vattenkemin i ytvatten och minskad mängd kalcium i marken påverkar ytvattnens försurningsstatus.

I Dalarna finns mest tallskog. Beräkningar visar att upp till 30–40 procent av försurningen i tallskog kan bero på skogsbruk. Granskog växer på knappt en femtedel av skogsmarken i Dalarna. Där kan 40–60 procent av försurningen bero på skogsbruk enligt samma beräkningar. Om toppar och grenar tas ut, så kallat GROT-uttag, kan bidraget uppgå till 70 procent (4, 5). Samtidigt har forskning har visat att försurningspåverkan av GROT-uttag kan vara mindre än dessa beräkningar visar (6). Skogsbrukets påverkan är därmed fortsatt osäker.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet kommer inte att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Utvecklingen i miljön är neutral.

Det finns starka kopplingar till miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är beroende av att målet för Bara naturlig försurning uppnås.

Nedfallet av försurande ämnen måste fortsätta att minska för att målet ska kunna nås. Att svavelnedfallet minskat kraftigt är väl belagt, men minskningen planar nu ut. Även kvävenedfallet har avtagit, men planar också ut. De ökade transporterna på land och till havs är sannolikt en bidragande orsak till detta.

Det kan finnas en målkonflikt mellan miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen klimatpåverkan. För att klara energiomställningen och miljömålet Begränsad klimatpåverkan behöver uttagen av biomassa från skogen öka. Framtida uttag av biomassa behöver ske på ett sådant sätt att skogsmarkens förmåga att motstå försurning inte försämras. Idag finns tydliga brister i hänsynen vilket behöver förändras. Skogsstyrelsen behöver stärka sin vägledning och tillsyn av föreskrifter och allmänna råd för skogsbränsleuttag och näringskompensation genom återföring av aska från skogsbränsle.

Energi- och klimatarbetet i länet påverkar också målet i positiv riktning genom att det bidrar till minskade utsläpp av försurande ämnen. I Länsstyrelsens eget arbete uppmärksammas energihushållning vid tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen förmedlar även näringslivsstöd till aktiviteter och projekt som bidrar till länets energiomställning.

Försurningens påverkan på markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål har hittills inte undersökts i Dalarnas län. Därför saknas vetenskapligt underlag för att bedöma miljökvalitetsmålet i det avseendet. Arkeologer som gjort utgrävningar i länet gör dock bedömningen att föremål som hittas idag har bevarats sämre än föremål som hittades i början av 1900-talet.

Referenser

1. IVL 2015. Krondroppsnätet 1985 – 2015 – tre decennier med övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmark. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport C 127.

2. IVL 2015. Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014. Rapport C 111.

3. IVL 2015. Tillståndet i skogsmiljön i Örebro län. Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport C 109.

4. IVL 2012. Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige - Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2011. IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapport B 2046.

5. Akselsson C. Hellsten S., Belyazid S. 2012. Underlag till FU Bara naturlig försurning 2012 - Kritisk belastning för skogsmark, trender i markvatten och skogsbrukets påverkan.

6. Zetterberg T. 2015. Measured and Modelled Long-Term Effects of Whole-Tree Harvest – Impact on Soil and Surface Water Acid-Base Status in Boreal Forests, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet. Doktorsavhandling