Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Antalet hotade arter minskar inte, även om betingelserna för några förbättrats. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet mot biologisk mångfald.

Resultat

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

De rödlistade arterna i Dalarna ökade från 810 till 857 mellan åren 2010 och 2015 (1, 5).

För arterna järv, utter och havsörn har dock betingelserna förbättrats. Länsstyrelsen Dalarna deltar i projekt LIFE Taiga med naturvårdsbränningar samt skapande av sandblottor för att gynna till exempel mosippa och sandlevande insekter.

Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens samarbete med ärenden knutna till Artsskyddsförordningens tillämpning vid skogsbruksåtgärder gör att hänsyn till utvalda arter har ökat.

Länsstyrelsen har arbetat med totalt 26 olika åtgärdsprogram för hotade arter under 2016.

I ett WWF-finansierat projekt har Länsstyrelsen drivit ett praktikantprojekt för att lära ut bland annat slåtter, naturvård och hamling och bidra till nya entreprenörer inom denna bransch samtidigt som värdefulla gräsmarker sköts.

Grön infrastruktur

Jordbrukets rationalisering och nedläggning påverkar artmångfalden i landskapet.

Många arter kräver större områden med gammal skog för att överleva. Länsstyrelsen arbetar med utvecklade GIS-analysmetoder för grön infrastruktur och har också bjudit in Dalarnas naturvårdsråd till diskussioner.

I skogslandskapet jobbar Länsstyrelsen tillsammans med de stora markägarna för att bevara större naturskogsområden i Vildmarksriket (4) och Ore skogsrike (3). Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen har drivit ett liknande projekt i Gröveldalen där privata markägare dominerar.

Främmande arter och genotyper

Flodkräftan förvinner från flera vatten varje år på grund av kräftpest från olagligt utplanterade signalkräftor. Främmande arter som ökar kraftigt är lupin, kanadensiskt gullris och jättebalsamin. Leksands kommun bedriver med hjälp av LONA-bidrag (2) ett informationsprojekt för att kartlägga och bekämpa lupiner. Trafikverket är medvetet om lupinens invasiva egenskaper (7). I Dalarna är lupiner ett särskilt stort problem och ett hot mot flera sällsynta och hotade gräsmarksarter.

Biologiskt kulturarv

Fäbodbruket har haft stor betydelse i Dalarna och har efterlämnat unika kulturmiljöer och ett värdefullt biologiskt kulturarv i form av till exempel gräsmarker, medicinalväxter, hamlade träd, fäbodlandskap, slåttermyrar och skogsbeten. Länsstyrelsen i Dalarna har slutredovisat ett pilotprojekt kring arbetet med biologiskt kulturarv i skogen till Riksantikvarieämbetet. Arbetsmetoden har redan kommit till användning i andra delar av Sverige.

Tätortsnära natur

LONA-projektet Högberget i Ludvika är ett bra exempel där man vävt ihop skötsel av biologisk mångfald i tätorsnära miljö med information och tillgänglighet i samverkan med boende och föreningar. Flera kommuner i länet förvaltar sin skog genom hyggesfritt skogsbruk med fokus på rekreations-, natur- och kulturvärden.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med de styrmedel som idag är beslutade eller planerade. Utvecklingen i miljön är negativ även om positiva inslag finns.

Idag är ungefär 60 procent av skogen i Dalarna yngre än 50 år. 18 procent av skogen är äldre än 120 år och därmed tillräckligt gammal för att fungera som livsrum för flertalet av de hotade skogsarterna (6).

Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter bör fortsätta. En fortsatt och utökad satsning på områdesskydd är nödvändig. Frivilliga insatser i form av avsättningar, miljöhänsyn, naturvårdsåtgärder och riktat artskydd inom skogs- och jordbruk behöver öka avsevärt. Med extra insatser såväl från statens och markägarnas sida har man inom tre utpekade värdetrakter inom Vildmarksriket lyckats skydda mellan 22-33 procent av den produktiva skogen. Markbytesaffärer är en viktig del i att nå fram. Förstärkt hänsyn och samplanering inom all markanvändning behövs för att åstadkomma ett hållbart nyttjande av ekosystemen och en grön infrastruktur med variationsrika miljöer. Skogsstyrelsens medel för att bilda biotopskydd har ökat och det finns behov av ytterligare medel.

Det är nödvändigt att använda den kunskap som finns om ekosystemens stabilitet och återhämtningsförmåga. Det behövs bättre kunskaper om hur biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska värderas ekonomiskt i samhällsplaneringen.

Satsningar på att sprida kunskap till alla aktörer är mycket viktiga liksom de ekonomiska stöden till miljöhänsyn.

Skogsstyrelsen i Dalarna har varit aktiv i att tillämpa Artskyddsförorningen i och med att 30 § ändrades. Det finns också ett förhållandevis bra kunskapsunderlag om fåglar och fridlysta arter i länet.

Klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden i Dalarna behöver följas och utvärderas mer systematiskt. Data saknas idag. Kunskapen om dessa effekter behöver spridas, vilket kan öka förståelsen för behovet av åtgärder.

Allmänheten behöver få bättre upplysning om riskerna med att ta in främmande arter till landet och konsekvenserna av att olagligt plantera in arter såsom till exempel kräftor.

Det biologiska kulturarv som fäbodbruket skapade i skogslandskapet kring fäbodarna är till stora delar försvunnet. Det är viktigt att kvarvarande värden uppmärksammas. Informations- och dialoginsatser i samband med omarronderingar kommer att fortsätta. Betydelsen av variationsrika miljöer för möjligheterna att nå målsättningen ett rikt växt- och djurliv kommer att betonas. Det är viktigt att en rationell markanvändning sker med god kunskap och med hänsyn som syftar till att upprätthålla ekosystemens funktioner såväl naturliga som kulturellt betingade.

Stöd till lokala naturvårdsprojekt (LONA-bidrag) är betydelsefullt för att göra naturområden mer tillgängliga.

Referenser

1. ArtDatabanken 2015. Rödlistade Arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

2. Anonym. Förordning (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

3. Kirppu, S., Oldhammer, B. 2013 Ore Skogsrike – ett levande skogslandskap i Rättviks kommun. Naturskyddsföreningen i Rättvik.

4. Kirppu, S., Oldhammer, B. 2010. Vildmarksriket – Skyddsvärda skogar i gränstrakterna av Mora – Vansbro – Leksand. Falun

5. Sandström, J., Bjelke, U., Carlberg, T. & Sundberg, S. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. Artdatabanken Rapporterar 17. Artdatabanken, SLU. Uppsala

6. SLU 2016, Skogsdata 2016 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna
från Riksskogstaxeringen. SLU, Institutionen för skoglig
resurshushållning, Umeå.

7. Wissman, Jörgen. m.fl. 2015. Invasiva arter i infrastruktur. CBM:s skriftserie 98. Centrum för biologisk mångfald.