God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet har dock en mer positiv bedömning än den nationella. Det beror på Dalarnas förutsättningar och kommunernas aktiva arbete. I övrigt är Dalarnas miljökvalitet i nivå med de nationella bedömningarna.

Genom åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål och annat pågående arbete ökar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen.

Luftkvaliteten har blivit bättre men i tätorterna går arbetet för långsamt. Dalarnas Luftvårdsförbund följer upp luftkvaliteten med ett nytt program.

Förutsättningarna att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ökar genom vattenförvaltningens nya åtgärdsprogram. Ökad kunskap hos miljöfarliga verksamheter bedöms minska spridningen av miljögifter till ytvatten.

Dalarna har ca 4 000 förorenade områden, de flesta är deponier med gruvavfall. Ungefär 300 objekt behöver undersökas vidare.

Dalarna med glesbygd, omfattande export och turistnäring har stora transportbehov. Behovet av hållbar bebyggelse- och transportstruktur ökar, men nya planeringsunderlag och förhållningssätt krävs.

Samverkan i infrastrukturprojekt kan skapa smarta miljölösningar. Sammankopplingen av Faluns och Borlänges fjärrvärmenät, som tillvaratar restvärme från industrin och minskar fossilberoendet, gjordes samtidigt som en ny vattenledning drogs för att förse Falun med dricksvatten från ett vattenverk i Borlänge.

Trots goda insatser inom natur- och kulturmiljövården utvecklas inte biologisk mångfald, naturtyper och kulturmiljöer positivt. Sämre livsmiljöer för växter och djur är största hotet.

Skötsel av ängs- och betesmarker försämras, betesdjuren blir färre och unika byggnader förfaller. Översyn av riksintressen för kulturmiljövård pågår och arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har påbörjats.

Skog med höga naturvärden avverkas. Skogsbrukets frivilliga avsättningar är viktiga men behöver öka och samordnas på landskapsnivå.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Tillämpning och styrmedel går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i planeringen. God samverkan finns inom flera områden.

Resultat

Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Sex kommuner i länet har översiktsplaner framtagna efter 2010. Många kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan, endast en kommuntäckande översiktsplan har varit ute på samråd.(1) I ett flertal kommuner har fördjupningar till översiktsplan tagits fram för exempelvis landsbygdsutveckling i strandnära lägen och vindkraft.

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner.(2)

Infrastruktur

I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar.

Det ihopbyggda fjärrvärmenätet mellan Falun och Borlänge har under 2015 färdigställts via en 18 km lång ledning. I samma schakt lades också en vattenledning som ska förse Falun med grundvatten från ett nytt gemensamt vattenverk i Lennheden utanför Borlänge. Flera åtgärder inom fjärrvärmebolagen har gjorts i de mindre kommunerna för att minska den fossila användningen.

Trafikverkets fyrstegsprincip är utgångspunkten i den åtgärdsvalstudie som numera inleder planeringsprocessen för vägar och järnvägar.(3) Projekt som pågår i länet är genomfarter i Mora och Ludvika, resorna till Sälenfjällen och malmtransporter från Bergslagen.

Ett exempel på åtgärder för miljöanpassade transporter är gratis kollektivtrafik i Avesta där resandet med buss ökade med 172 procent.(4)

Natur- och kulturvärden

Nio kommuner tar fram eller har dokument för grönstruktur.(5)

Skogsstyrelsen har numer möjlighet att göra naturvårdsavtal med privata markägare som har skog med höga sociala och kulturella värden. Fler naturområden kan komma att bli tillgängliga.

Länsstyrelsen utvecklar regionens betydelsefulla kulturmiljöer samt informerar om och ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer.

Under 2015 har Länsstyrelsen fortsatt översynen av riksintressena för kulturmiljövård och en dialog med kommunerna kring riksintressena och kulturmiljöer i övrigt har inletts. Ett regionalt kulturmiljöstrategisarbete har påbörjats.

God vardagsmiljö

Fem kommuner tar fram eller har handlingsprogram för att minska störningar på grund av trafikbuller (6).

Tre kommuner uppger att de utarbetar eller har miljöbyggprogram. 10 kommuner uppger att de har en aktuell energi- och klimatstrategi och tre kommuner har svarat att arbete pågår. Nästan hälften av länets kommuner har antagit en strategi för att öka byggandet i trä.

Hushållning och avfall

Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar.

Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen samarbetar kring de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har alla 15 kommuner fastställt mål för 2013 2017, inklusive åtgärdsplan. Avfallsförebyggande är i fokus.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020. Insatser inom länet har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.

Med undantag för Falun, Borlänge och Sälenfjällen råder ett lägre exploateringstryck jämfört med mer expansiva län. Detta innebär att mindre resurser tas i anspråk och att färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt innebär det att förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam för att det över huvud taget finns ett exploateringsintresse. Liten och stagnerande befolkning i många kommuner med små och krympande resurser ger sämre förutsättningar. Detta kan motverkas genom mer kommunal samverkan.

Utvecklingen för målet är svagt positiv då intresset och insatserna för God bebyggd miljö ökar. Flera initiativ har tagits, exempelvis gemensam avfallsplanering och Byggdialog Dalarna.

En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker. Det finns behov av ytterligare regionala planeringsunderlag.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Stora insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas och dialog och redskap utvecklas. Moderna planeringsunderlag och ett mer aktivt förhållningssätt behövs. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas.

Infrastruktur

Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs. Länets järnvägar har stora kapacitetsproblem, vilket blir problematiskt när gruvnäringen ska expandera.

Natur- och kulturvärden

Den ökade förståelsen för kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna bland regionala aktörer och allmänheten är mycket positivt. Kompetensen på kommunerna behöver dock öka för att kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara och utvecklas.

På uppdrag av Länsstyrelsen kommer Dalarnas museum att göra en inventering och värdering av bebyggelse från perioden 1930-1980.

God vardagsmiljö samt hälsa och säkerhet

Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.  Trots att radonbidraget upphörde 2015 finns behov av åtgärder.

Hushållning och avfallshantering

God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga. Våra konsumtionsmönster behöver förändras och energieffektivisering behöver fokuseras. Det ökade intresset för träbyggande är positivt.

Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt.

Bland Länsstyrelsens insatser i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål 2013-2016 finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall.

Referenser

1. Översiktsplaner framtagana efter 2010: Vansbro, Leksand, Säter, Ludvika, Falun och Borlänge. Påbörjat arbete för ny kommuntäckande översiktsplan sedan 2010: Hedemora (samråd) Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken och Mora

2. Energi- och klimataspekter i översiktsplanering. Riktlinjer för länsstyrelsens granskning av översiktsplaner. Länsstyrelsen i Dalarnas län. PM 2013:18

3. Fyrstegsprincipen baseras på stegen: tänk om, optimera, bygg om och bygg nytt. Hållbart resande lägger tyngdpunkter på de två första stegen, som handlar om att bearbeta attityder och att framhålla och marknadsföra hållbara resval. Åtgärdsvalsstudier– nytt steg i planering av transportlösningar. Handledning. Trafikverket. Publikation 2012:206

4. Reseräkning Avesta kommun. AB Dalatrafik och Västanhede trafik. 2015-08-11

5. Resultat från Boverkets och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS miljömålsenkät. www.boverket.se.

6. Resultat från Boverkets och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS miljömålsenkät. www.boverket.se.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet