God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av tolv regionalt bedömda miljökvalitetsmål nås inte till 2020. Grundvatten av god kvalitet bedöms för Dalarna mer positivt än nationellt. I övrigt är Dalarnas bedömningar i nivå med de nationella.

Klimat- och utsläppsmålen: Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. I Dalarna behöver främst transporternas och industrins utsläpp minska. Luftkvaliteten i länet är generellt god, men i en del tätorter överskrids riktvärden. Åtgärder för giftfri miljö sker inom bland annat miljötillsynen, men större insatser krävs i och utanför Dalarna. Övergödningen är störst i jordbruksområden.
 
Naturtypsmålen och God bebyggd miljö: Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp. Insatser för återställning sker inom vattenförvaltningen. Länet är gynnat när det gäller grundvatten av god kvalitet. Större hänsyn till våtmarker tas, men samtidigt har myrar börjat växa igen. Många insatser görs för att öka hänsyn och skydd av skog. Samtidigt avverkas skogar med höga naturvärden. Antalet skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggnader förfaller. Stora delar av fjällen är skyddade, men påverkan är ändå stor i flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur ökar, men får inte alltid genomslag i samhällsplaneringen. Antalet hotade arter minskar inte. Förstörelse av växters och djurs livsmiljöer är det största hotet.

Miljöarbetet i Dalarna: Under 2016 har arbete för miljömålen skett inom ramen för olika uppdrag och frivilliga initiativ hos många olika aktörer. Den samverkan och samhandling som blivit ett signum för dalarnas miljöarbete har fortsatt och nya samverkansformer har utvecklats. Ett arbete för att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen har påbörjats under året.

Några exempel på åtgärder som pågått under året är:
• Projektet Hållbar vattenkraft i Dalälven.
• Byggdialog Dalarna, samverkan som driver miljöarbetet.
• Regionalt nätverk för hållbar konsumtion.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Tillämpning och styrmedel går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i planeringen. God samverkan finns inom flera områden.

Resultat

Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar.

Bebyggelsestruktur och transporter

Sju kommuner i länet har översiktsplaner framtagna efter 2010. Fyra kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan.(1)

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner.(2)

I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar. Trafikverkets fyrstegsprincip är utgångspunkten i den åtgärdsvalsstudie som numera inleder planeringsprocessen för vägar och järnvägar.(3)

Ett exempel på åtgärder för miljöanpassade transporter är gratis kollektivtrafik i Avesta där 39 procent av bilresorna ersatts med buss. (4)

God livsmiljö

Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. (5)

Länsstyrelsen har utarbetat ett fördjupat planeringsunderlag avseende klimatfrågor. (6)

Skogsstyrelsen och skogsbruket har tillsammans tagit fram nya målbilder för hänsyn till skogens sociala värden (friluftsliv och rekreation), vilka är tänkta som en vägledning i det praktiska skogsbruket. (7)

Skogsstyrelsen har tecknat naturvårdsavtal med en privat markägare i Avesta som har skog med höga sociala värden. Skötseln inriktas mot att bevara och utveckla rekreationsvärdena.

Länsstyrelsen arbetar brett för regionens karaktäristiska och unika kulturmiljöer samt ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer.

Under 2016 har Länsstyrelsen fortsatt översynen av riksintressena för kulturmiljövård i dialog med kommunernas fysiska planering.

Arbetet med en regional kulturmiljöstrategi har inletts 2016 i bred samverkan med andra länsaktörer.

På uppdrag av Länsstyrelsen utförs en översiktlig inventering och värdering av bebyggelse från perioden 1930-1980 och en registrering av 170 daterade medeltida timmerhus i landskapet. Arbetena ska vara slutförda 2017.

Dalarnas arkitekturråd fungerar som ett nätverk för utveckling av arkitektur och gestaltningsfrågor i länet, i såväl bebyggda miljöer som i nybyggnation och samhällsplanering.

Länsstyrelserna granskar under 2016 bland annat kommunernas tillsynsarbete gällande obligatorisk ventilationskontroll.

Resurshushållning

Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst frågor som rör energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar.

Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen samarbetar kring de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har alla 15 kommuner fastställt mål för 2013 2017, inklusive åtgärdsplan. Avfallsplanerna kommer att revideras under 2017. Avfallsförebyggande är i fokus.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020.

Utvecklingen för målet är svagt positiv då intresset och insatserna för God bebyggd miljö ökar. Insatser inom länet har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.

Många kommuner har för få resurser vilket riskerar att ge sämre förutsättningar. Detta kan sannolikt motverkas genom mer kommunal samverkan.

En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker.

Bebyggelsestruktur och transporter

Sverige står inför en kraftig utbyggnad av bostadsbeståndet. Utgångspunkten för en hållbar samhällsplanering är en långsiktigt hållbar användning av mark, vatten, energi och råvaror. Fortsatta insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas, dialog och redskap utvecklas. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas.

Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs.

God livsmiljö

Den ökade förståelsen för natur- och kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna bland regionala aktörer och allmänheten är mycket positivt. Kulturmiljökompetensen hos kommunerna behöver dock öka för att kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara och utvecklas.

Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.  Trots att radonbidraget upphörde 2015 kvarstår behov av åtgärder.

Resurshushållning

God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga. Våra konsumtionsmönster behöver förändras och energieffektivisering behöver fokuseras. Det ökade intresset för träbyggande är positivt.

Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt.

Bland Länsstyrelsens insatser i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål 2013-2016 finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall.

Referenser

1. Översiktsplaner framtagna efter 2010: Borlänge och Falun, Hedemora, Leksand, Ludvika, Säter och Vansbro.
Påbörjat arbete sedan 2010: Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken och Mora.

2. Energi- och klimataspekter i översiktsplanering. Riktlinjer för länsstyrelsens granskning av översiktsplaner. Länsstyrelsen i Dalarnas län. PM 2013:18.

3. Åtgärdsvalsstudier– nytt steg i planering av transportlösningar. Handledning. Trafikverket. Publikation 2012:206.

4. Resandet har ökat kraftigt sedan den avgiftsfria trafiken infördes. (http://www.avesta.se)

5. Fram till hösten 2017 ska landets länsstyrelser ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. (http://www.naturvardsverket.se)

6. Regleringsbrev för 2016 avseende länsstyrelserna. (http://www.esv.se)

7. Målbilder för god miljöhänsyn Skogsstyrelsens rapport 5-2013.