God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Elva av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2014. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till 2020. Att bedömningen för Grundvatten av god kvalitet är mer positiv än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. En aktiv regional planering spelar också in.

Det nya regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen fastställdes 2013. Programmet bygger på åtaganden från en rad olika sektorer. Åtgärderna innebär tillsammans med annat miljöarbete att Dalarna systematiskt närmar sig miljökvalitetsmålen.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arter ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En på senare år uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällen där trädgränsen har stigit.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i planeringen.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Tillämpning och styrmedel går att förbättra inom flera områden. Medvetenheten om behovet av hållbar transport- och bebyggelsestruktur med mera ökar, men får inte alltid genomslag i planeringen. God samverkan finns inom flera områden.

Resultat

Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Fem kommuner i länet har översiktsplaner framtagna efter 2010. I ytterligare tre kommuner har översiktsplanerna bedömts vara aktuella. I Mora, Orsa och Hedemora pågår aktivt kommuntäckande översiktsplanearbete och i ett flertal kommuner har tillägg till översiktsplanerna tagits fram för landsbygdsutveckling i strandnära lägen och vindkraft.

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner (1). Under 2014 har Länsstyrelsen yttrat sig över översiktsplaner från sex kommuner och hänvisat till riktlinjerna som värdefullt planeringsunderlag.

Infrastruktur

I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar.

Fjärrvärmenäten i Falun och Borlänge har under 2014 byggts ihop via en 18 km lång ledning. I samma schakt lades också en vattenledning som ska förse Falun med grundvatten från ett nytt gemensamt vattenverk i Lennheden utanför Borlänge.

En ny regional transportplan fastställdes i juni 2014 (2).

Fyrstegsprincipen är utgångspunkten i den åtgärdsvalsstudie som numera inleder planeringsprocessen för vägar och järnvägar (3). Projekt som pågår i länet är genomfarter i Mora och Ludvika och resorna till Sälenfjällen.

Dokument för miljöanpassade transporter finns eller tas fram i 12 kommuner (4). Ett exempel på åtgärder är gratis kollektivtrafik i Avesta där resandet med buss ökade med 80 procent (5).

Natur- och kulturvärden

Nio kommuner tar fram eller har dokument för grönstruktur och något fler genomför åtgärder (4).

Länsstyrelsen informerar om och ger bidrag till kulturmiljövård för att bevara och utveckla speciellt utpekade bebyggelsemiljöer.

I kommunerna är det främst i planeringen och bygglovsprövningen som kulturmiljöaspekter beaktas, men ett fåtal kommuner har den kompetens som behövs inom kulturmiljöfrågor.

Under 2014 har Länsstyrelsen fortsatt översynen av riksintressen för kulturmiljövård och en dialog med kommunerna kring riksintressena och kulturmiljöer i övrigt har inletts.

God vardagsmiljö

Sju kommuner har de senaste åren åtgärdat trafikbuller vid bostäder (4).

Tre kommuner uppger att de utarbetar eller har miljöbyggprogram. Erfarenheten visar att även kommunens energi- och klimatstrategi kan påverka byggandet. Nästan hälften av länets kommuner har antagit en strategi för att öka byggandet i trä.

En trend sedan flera år är att det kommer in färre ansökningar om radonbidrag.

Hushållning och avfall

Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar. 14 kommuner utarbetar eller har en aktuell energiplan.

Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen samarbetar kring de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har alla 15 kommuner fastställt mål för 2013-2017, inklusive åtgärdsplan. Avfallsförebyggande är i fokus. Åtgärdsplanen genomförs, följs upp och revideras årligen. Uppföljningen 2014 ledde inte till korrigeringar i planen.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020.

Insatser inom länet har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.

Lägre exploateringstryck jämfört med mer expansiva län innebär att mindre resurser tas i anspråk och att färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt innebär det att förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam för att det över huvud taget finns ett exploateringsintresse. Liten och stagnerande befolkning i många kommuner med små och krympande resurser ger sämre förutsättningar. Detta kan motverkas genom mer kommunal samverkan.

Utvecklingen för målet är svagt positiv då intresset och insatserna för God bebyggd miljö ökar. Flera initiativ har tagits, exempelvis gemensam avfallsplanering och Byggdialog Dalarna.

En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Stora insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas och dialog och redskap utvecklas. Moderna planeringsunderlag och ett mer aktivt förhållningssätt behövs. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas.

Infrastruktur

Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs. Länets järnvägar har dock stora kapacitetsproblem, vilket blir problematiskt när gruvnäringen ska expandera.

Natur- och kulturvärden

Den ökande förståelsen för kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna bland regionala aktörer och allmänheten är mycket positivt. Kompetensen på kommunerna behöver dock öka för att kulturmiljövärden ska kunna tas tillvara och utvecklas.

På uppdrag av Länsstyrelsen kommer Dalarnas museum att göra en inventering och värdering av bebyggelse från perioden 1930-1980.

God vardagsmiljö samt hälsa och säkerhet

Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.

Hushållning och avfallshantering

God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga. Våra konsumtionsmönster behöver förändras och energieffektivisering behöver fokuseras. Det ökade intresset för träbyggande är positivt.

Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt.

Bland Länsstyrelsens insatser i åtgärdsprogrammet för Dalarnas miljömål 2013-2016 finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall.

Referenser

1. Energi- och klimataspekter i översiktsplanering. Riktlinjer för länsstyrelsens granskning av översiktsplaner. Länsstyrelsen i Dalarnas län. PM 2013:18.

2. . Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2014-2025. Fastställd plan 2014-06-18. Region Dalarna.

3. Åtgärdsvalsstudier– nytt steg i planering av transportlösningar. Handledning. Trafikverket. Publikation 2012:206.

4. Resultat från Boverkets och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS miljömålsenkät. www.boverket.se.

5. Utvärdering av avgiftsfri kollektivtrafik i Avesta. Ramböll. Rapport 2013-11-01.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet