Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Örebro läns miljömål?

Vi bedömer att fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast ett miljömål, Bara naturlig försurning, neutral för fem och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Frisk luft bedöms vara nära att nås.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Jämfört med 2013 har målbedömningen av Frisk luft ändrats så att miljömålet nu bedöms som nära att nås. Trendbedömningen av Frisk luft har också ändrats från oklar till neutral. Trendbedömningen av Giftfri miljö har ändrats från negativ till oklar. Trendbedömningen av Ett rikt odlingslandskap har ändrats från neutral till negativ.

De luftmiljömätningar som genomförs av Örebro kommun visar att halterna av de viktigaste luftföroreningarna i tätortsluft ligger under eller något över målnivåerna. Vi bedömer därför att miljömålet är nära att nås. Osäkerheten i bedömningen är stor eftersom underlag för flera preciseringar och för en stor del av länet saknas.

Inom miljömålet Giftfri miljö har flera åtgärder för att minska exponeringen för farliga ämnen genomförts eller påbörjats i länet under 2014. Bland annat har Örebro läns landsting slutfört arbetet med att ta fram informationsmaterial till gravida och småbarnsföräldrar med syfte att minska fosters och små barns exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga kemikalier. Att bedöma de sammanlagda effekterna av kemikaliesamhällets utveckling är mycket svårt och vi gör därför samma bedömning som Kemikalieinspektionen gör för målet på nationell nivå.

Den ändrade trendbedömningen för odlingslandskapet beror på att övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär miljö, natur och kulturmiljömässiga försämringar. Även negativa förändringar av Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd bidrar till bedömningen om negativ utveckling för odlingslandskapet. Utformningen av det nya landsbygdsprogrammet blir mycket viktig för utvecklingen. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot i det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande. Detta är huvudanledningen till att utvecklingen inom miljömålet Levande skogar är negativ. Att förbättra hänsynen vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen. Inom projektet ”Dialog för miljöhänsyn” har målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder tagits fram.

Arbetet med det Lifeprojektet RECLAIM har under 2014 varit intensivt. I Venakärret har bland annat nya betesmarker röjts fram och tagits i bruk. Även i Tysslingen har betesmarker röjts och strandängar putsats med fräsaggregat. En gammal transformatorstation har renoverats om till utställningslokal. Mer information finns på projektets hemsida.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då anslaget för ersättningar till markägare är otillräckligt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras och körskador minskas. I länet finns ett stort mörkertal avseende oregistrerade nyckelbiotoper som inte observeras av skogsbruket och som inte fångas upp av Skogsstyrelsen. Sektorsansvaret behöver ytterligare förtydligas.

Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn, kompetensutveckling och en ökad dialog med skogssektorn. Målbilder för god miljöhänsyn i samband med skogliga åtgärder har tagits fram och återkopplas nu till skogsbruket.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Den branschgemensamma policyn om körskador som skogsbruket tagit fram har bland annat bidragit till förbättrade drivningsmetoder där Rätt metod är en. Flera företag har satsat på utbildning för sina entreprenörer i drivningsmetodiken.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen fortsatt skärpt tillsynen enligt SVL § 30. Ur projektet ”Dialog för miljöhänsyn” (www.skogsstyrelsen.se) har det tagits fram målbilder för hänsyn i samband med skogliga åtgärder som nu återkopplas till skogsbruket. Syftet är att nå en samsyn för vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret för att bidra till en måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet.

Andelen avverkningar med påverkade/skadade kända forn – och kulturlämningar var år 2012 inom Region Svea 40 procent (Skogsstyrelsen, Rapport 3 - 2013). Under 2014 har en kvalitetsgranskning skett av lämningar registrerade i Skog och Historia registret. Efter granskning lyfts lämningarna in i FMIS. En viktig faktor för att minska skaderisken i samband med skogliga åtgärder är att lämningen finns registrerad i FMIS och att kulturstubbar ställs i samband med avverkning.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden.

Myndigheterna runt sjön Hjälmaren har föregående år tagit fram en strategi för att bevara Hjälmarelandskapets lövmiljöer. Under 2014 anordnades informationsträffar för fastighetsägarna kring Hjälmaren där produktion- och naturvårdskötsel av lövskog stod på agendan. Markägarnas viljeinriktning är mycket betydelsefull för att nå visionen. För att gynna den akut hotade arten vitryggig hackspett har ett biotopskydd på drygt 10 ha beslutats under 2014.

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal liksom de frivilliga avsättningarna. Storleken på anslagen för ersättning till markägare i samband med formellt skydd är begränsande i arbetet. För att bidra till den biologiska mångfalden är det avgörande att kvaliteten på de frivilliga avsättningarna är hög och att områdena avsätts långsiktigt.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Örebro till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder.  De förslag om utökade anslag för skydd och skötsel som aviserats i budgetpropositionen liksom de åtgärder som vidtas i skogsbruket för förbättrad miljöhänsyn är givetvis positiva men det är ännu för tidigt att säga om det ändrar utvecklingen som bedöms vara negativ. Nya uppgifter från skogsbruket gällande frivilliga avsättningar visar att arealen hänsynsytor i skogen är avsevärt större än vad som bedömts utifrån tidigare tillgänglig information, analyser utifrån detta pågår.

En fortsatt skärpt tillsyn bör ge positiva effekter på miljön i skogen. Skogsbruket bidrar med framtagande av policies och utbildningar vilket framöver behöver implementeras i alla led för att ge effekt i skogen. På samma vis förväntas implementeringen av projektet ”Dialog om miljöhänsyn” bidra till en positiv utveckling av miljöhänsynen. Kompetenshöjning och samverkan inom skogssektorn är en förutsättning för god miljöhänsyn. Sektorsansvaret behöver utvecklas. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka. För att anpassa brukandet av skogen till fler intressen, ofta i tätortsnära områden, har främst kommuner på sitt eget markinnehav i länet börjat nyttja metoden hyggesfritt skogsbruk och ett visst ökat intresse från övriga skogssektorn kan också skönjas.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är otillräckliga och behöver öka för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Örebro län” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). De frivilliga avsättningarna utgör ett nödvändigt komplement till den formellt skyddade skogen. Det är också viktigt att fortsätta kommunicera och informera skogsägare om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar. Behovet av medel för naturvärdesinventering är fortsatt stort.

Ökad kompetens och samverkan

Hänsyn vid avverkningar är en annan viktig del för att nå måluppfyllelsen. Framförallt finns förbättringspotential när det gäller hänsynskrävande biotoper samt skador på mark och vatten. Ett förändrat klimat tydliggör behovet av god planering inför åtgärder för att bidra till god mark- och vattenkvalitet. Körskadepolicyn liksom förfinade drivningsmetoder med väl planerade avverkningar bör framöver ge positiva effekter i skogen.

Samtliga kompetensutvecklingsprojekt inom Landsbygdsprogrammet har avslutats under 2014. Det är i dagsläget osäkert vilka möjligheter till rådgivning som kan erbjudas till markägare och verksamma i skogen de kommande åren.

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet