Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för tre. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel inom främst skyddade områden är den främsta orsaken till att trenden för Myllrande våtmarker nu bedöms som positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Region Örebro län har arbetat med en kommunikationsplan för att informera om kemikalier till barn och ungdomar och vid Örebro Universitet pågår forskningsprojekt kring emissioner av farliga ämnen i lågenergihus. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

 

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med skydd av skog går långsamt eftersom anslaget för ersättningar till markägare är otillräckligt. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras. Många nyckelbiotoper är okända av myndigheter och skogsägare och riskerar därför att avverkas. Sektorsansvaret behöver ytterligare förtydligas. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår som exempelvis förstärkt tillsyn och en ökad dialog med skogssektorn.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Den branschgemensamma policyn om körskador som skogsbruket tagit fram har bland annat bidragit till förbättrade drivningsmetoder. Andelen avverkningar med transport över vattendrag minskar, men där överfarter sker är skadefrekvensen fortsatt hög.  

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skogsstyrelsen bidrar till skogsbrukets arbete med miljöhänsyn genom att

  • tillämpa skarpare tillsyn
  • öka dialogen med skogssektorn
  • utveckla verktyg som utbildning i de gemensamt framtagna målbilderna för miljöhänsyn och e-tjänster som ska göra det lättare för skogsbruket att göra rätt. 

En ny metod att följa upp miljöhänsynen på, också den gemensam för sektorn, har tagits i bruk i år.

Under 2015 har Skogsstyrelsen gjort en kvalitetsgranskning av lämningar registrerade i Skog och Historia, varpå de lyfts in i FMIS.

Hotade arter och återställda livsmiljöer

Avverkningar i gamla skogar med lång kontinuitet och med stora biologiska värden sker fortfarande. Det missgynnar den biologiska mångfalden. Under 2015 har Skogsstyrelsen genomfört naturvärdesinventering i några av de områden där det funnits ett behov av komplettering till tidigare inventeringar.

Myndigheterna i de län där sjön Hjälmaren ligger, tog 2013 fram en strategi för att bevara Hjälmarelandskapets lövmiljöer. Markägarnas delaktighet är viktig för att visionen ska nås. För att gynna den akut hotade vitryggiga hackspetten har ett biotopskydd på fyra hektar beslutats under 2015.

En viktig del i bevarandet av naturmiljön är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal liksom de frivilliga avsättningarna. Under 2015 bildades fem nya skogliga naturreservat i länet. Totalt skyddades 630 ha produktiv skog. Flera stora, och av Naturvårdsverket, godkända reservatsobjekt, ligger på bolagsmark. Men medlen för markåtkomst går i första hand till enskilda ägare och räcker inte till för ett effektivt arbete med skogsbolagen. Det är därför viktigt att ett nytt bytespaket genomförs för att långsiktigt skydda naturskogarna på bolagsmarken.

Under 2015 bildades sju nya biotopskydd och fem naturvårdsavtal, på 18,8 ha respektive 10,8 ha produktiv skogsmark. Ett nytt arbetssätt för skydd av skog har initierats under 2015 i form av Nya Komet, där markägaren själv kan ta initiativ till formellt skydd.

Länsstyrelsen har under 2015 börjat genomföra naturvårdsbränningar som skötselmetod för att utveckla naturvärdena i skyddade områden. Inom projektet Life Taiga brändes åtta delområden på sammanlagt 60 ha i norra länet.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Örebro till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. De förslag om utökade anslag för skydd och skötsel som finns i budgetpropositionen liksom de åtgärder som vidtas i skogsbruket för förbättrad miljöhänsyn är givetvis positiva, men det är ännu för tidigt att säga om det ändrar utvecklingen som bedöms vara negativ.

Skogsbrukets frivilliga avsättningar utgör ett viktigt bidrag i naturvårdsarbetet. För att kunna göra säkrare analyser av avsatta skogsområden behövs en ökad transparens. Det behövs en bättre insyn i avverkningen av frivilliga avsättningar och i vilken mån de ersätts av andra, mer ekologiskt värdefulla skogar, för att kunna utvärdera de frivilliga avsättningarnas naturnytta.

En skarpare tillsyn bör ge positiva effekter på miljön i skogen. Skogsbruket bidrar med framtagande av policyer och utbildningar vilket framöver behöver implementeras i alla led för att ge effekt på skogen. På samma vis förväntas implementeringen av projektet ”Dialog om miljöhänsyn” kunna bidra till ökad miljöhänsyn. Kompetenshöjning och samverkan inom skogssektorn är en förutsättning för det arbetet. Skogssektorns ansvar behöver utvecklas och förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka. För att anpassa användandet av skogen till fler intressen, ofta i tätortsnära områden, har främst kommuner på sin egen mark börjat använda metoden hyggesfritt skogsbruk.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen i Levande skogar, är arbetet med skydd av skog. Ersättningen till markägare för att inrätta formellt skydd är inte tillräcklig och behöver öka för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Örebro län” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Med nuvarande prioritering har dock det formella skyddet svårt att klara av behovet av ekologisk konnektivitet i landskapet. Landskapsperspektiv är en viktig aspekt och under de kommande åren ska en handlingsplan för Grön infrastruktur tas fram i länet. De frivilliga avsättningarna utgör ett nödvändigt komplement till den formellt skyddade skogen. Det är också viktigt att fortsätta kommunicera och informera skogsägare om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar. Behovet av medel för naturvärdesinventering är fortsatt stort.

Ökad kompetens och samverkan

Hänsyn vid avverkningar är en annan viktig del för att nå måluppfyllelsen. Framförallt finns förbättringspotential när det gäller hänsynskrävande biotoper samt skador på mark och vatten. Ett förändrat klimat tydliggör behovet av god planering inför åtgärder för att bidra till god mark- och vattenkvalitet. Körskadepolicyn liksom förfinade drivningsmetoder med väl planerade avverkningar bör framöver ge positiva effekter på skogen.

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Örebro län

Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas

Indikatorer som följer upp målet