Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för tre. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och miljöarbete är positivt för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå. Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Att skogsbruket i dagsläget bedrivs utan hänsyn till försurningsproblemen innebär samtidigt att försurningsmålet inte kan nås i stora delar av länet. Omfattande restaurerings- och nyanläggningsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Utsläppen av växthusgaser minskar i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Men länets konsumtionsbetingade utsläpp i andra länder ökar mer än de regionala minskningarna. Utsläppen från länets befolkning ökar alltså i ett globalt perspektiv. Transporter står för över 40 procent av länets utsläpp. Tillväxt och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Importen till och tillverkningen av varor med särskilt farliga ämnen ökar i länet. Samtidigt ökar också intresset och aktiviteterna för att minska riskerna med farliga ämnen i vardagen. Ett samverkansråd för giftfri vardag har bildats i länet och flera projekt för att minska främst barns belastning av giftiga ämnen har startat. Hälften av länets kommuner har startat arbete med att fasa ut farliga kemikalier från varor som används i förskolorna.

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya och skärpta styrmedel som styr skogsbruket i en mer hållbar riktning är nödvändigt för att flera av miljökvalitetsmålen ska nås. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår, till stor del initierade av skogsbruket själva, som exempelvis framtagande av policys och implementering av målbilder för god miljöhänsyn. Det är ett viktigt steg för att förbättra de brister som finns. Arbetet med skydd av skog går långsamt eftersom anslaget för ersättningar till markägare är otillräckligt. Många nyckelbiotoper är okända av myndigheter och skogsägare och riskerar därför att avverkas. Inom länet har ett åtgärdsprogram för miljömålen tagits fram, där biologisk mångfald är en utpekad del.

Biologisk mångfald, hotade arter och återställda livsmiljöer

En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är formellt skydd av skog. I länet fanns 2015 16 000 hektar naturreservat, 742 hektar biotopskydd och 529 hektar naturvårdsavtal. Arealen avser skyddad produktiv skogsmark. Frivilliga avsättningar är också av stor betydelse. Ett nytt arbetssätt för skydd av skog har initierats under 2015 i form av Nya Komet, där markägaren själv kan ta initiativ till formellt skydd.

Avverkningar i gamla skogar med lång kontinuitet och med stora biologiska värden sker fortfarande. Det missgynnar den biologiska mångfalden. För att förbättra tillståndet för skogens rödlistade arter krävs bland annat åtgärder så som vidare skydd av skog, insatser för att förhindra igenväxning, ökad tillämpning av hyggesfria metoder, restaureringsinsatser till exempel naturvårsbränning.

Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket har tagits fram som ett första steg i tillämpningen av artskyddsreglerna i skogsbruksärenden. Skogsbruksåtgärder ska inte ha negativ påverkan på fridlysta arters bevarandestatus.

Intill Tivedens nationalpark har Sveaskog utsett ett område på cirka 2000 hektar där man inriktar sig på hyggesfritt skogsbruk. Arbetet är påbörjat om än i liten skala.

2016 har Länsstyrelsen genom projektet Life Taiga genomfört naturvårdsbränning av 60 hektar i norra länet (Römyren vid Nittälven). I naturreservatet Venakärret har 15 hektar skogsmark iordningställts för skogsbete i projektet Life Reclaim. Inom ÅGP har punktinsatser för att gynna mosippa gjorts på ett urval växtplatser på tallhedar i södra länet. Responsen har varit positiv genom en kraftig ökning av antalet blommande plantor.     

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Skogsstyrelsen har fortsatt sin dialog med företagsledningar, tjänstemän och entreprenörer för att diskutera vilken hänsyn som bör tas enligt sektorsansvaret. Dialogen bygger på de gemensamt framtagna målbilderna för god miljöhänsyn.

Under 2016 har branschgemensamma riktlinjer tagits fram i syfte att minska skador på forn- och kulturlämningar. Utbildningsinsatser inom området har skett hos ett antal företag i länet.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Den branschgemensamma policyn om körskador har bidragit till förbättrade drivningsmetoder. Skadefrekvensen vid transport över vattendrag är fortsatt hög men de senaste åren har andelen oskadade vattendrag ökat, vilket tyder på att utvecklingen går åt rätt håll.

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Örebro till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder.

Mer resurser för skydd av skog behövs. Värdefulla skogsmiljöer påverkas fortfarande negativt av skogsbruket. En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan ge positiva effekter på miljön. Det är viktigt med fortsatt dialog kring miljöhänsynens betydelse och vikten av att skydda och bevara värdefull skog.

Inom länet har det tagits fram ett åtgärdsprogram för miljömålen där biologisk mångfald är ett av sex fokusområden. En av åtgärderna som ska genomföras är regeringsuppdraget att ta fram en handlingsplan för Grön infrastruktur, denna kan bidra till ökad samverkan mellan aktörer och lyfta landskapsperspektivet.

Åtgärder så som implementering av olika policys och målbilder pågår hos skogsbruket. Andra positiva åtgärder är framtagande av riktlinjer för artskyddsärenden och handlingsplan för grön infrastruktur. Ovan nämnda åtgärder bör vägas mot de negativa händelser som också sker och innebär att trenden ändras från negativ till neutral då det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen av miljömålet.

Ökade resurser för skyddsarbete

En viktig del för att nå måluppfyllelsen i Levande skogar, är arbetet med skydd av skog. Det statliga anslaget för skydd och skötsel är inte tillräcklig och behöver öka för att täcka det behov som finns. Behovet av medel för naturvärdesinventering är fortsatt stort. Genom att identifiera och registrera de nyckelbiotoper som finns minskar risken att de avverkas.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att revidera den nationella strategin för formellt skydd av skog vilket förväntas beslutas till år 2017. På lokal nivå har man hållit sig informerad och på begäran lämnat in synpunkter på ett tidigt förslag om ändringar i strategin och dess inriktning.

Landskapsperspektiv och frivilliga insatser

Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder, i samverkan med formellt skyddade områden och frivilliga avsättningar är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd. För att kunna göra säkrare analyser av frivilligt avsatta områden behövs en ökad transparens. Det behövs en bättre insyn i avverkningen av frivilliga avsättningar och i vilken mån de ersätts av andra, mer ekologiskt värdefulla skogar, för att kunna utvärdera deras naturnytta.

Hänsyn vid avverkningar är en viktig del för att nå måluppfyllelsen. Framförallt finns förbättringspotential till hänsynskrävande biotoper samt till mark och vatten. Skogssektorns ansvar behöver utvecklas och förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka. Skogsbruket bidrar med framtagande av policys och utbildningar vilket framöver behöver implementeras i alla led för att ge effekt på skogen, om så sker har vi kommit en bit på väg för att uppnå miljömålet Levande skogar.