Bedömningen 2012 i Värmlands län visar att mycket arbete återstår för att nå riksdagens beslutade miljökvalitetsmål. Endast ett av miljömålen bedöms att uppnås till 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet.
I Värmland pågår mycket miljöinriktat arbete men trots detta så är det inte tillräckligt då endast ett miljömål bedöms vara uppnått till 2020, Grundvatten av god kvalitet. Men även om tillgången på bra grundvatten är god så krävs det trots allt fler vattenskyddsområden för att säkra tillgången i framtiden.
Den dominerande utvecklingstrenden är neutral för miljömålen (8 av 14) på grund av att vissa tendenser är negativa och andra är positiva. Endast ett miljömål bedöms ha en negativ utveckling, Ett rikt växt- och djur liv, beroende bland annat på att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt. Målen om våtmarker, grundvatten och ozonskikt bedöms ha en positiv utveckling. Bedömningen är oklar för målen om försurning och miljögifter.
Värmland är ett skogs- och glesbygdslän med alla tillgångar och utmaningar som det medför. Skogsindustrin är en mycket viktigt sektor och ett stort uttag av biobränsle gynnar klimatmålet, samtidigt som det bidrar till försurning av vatten, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och begränsat friluftsliv. Här är det viktigt att finna en balans och samförstånd mellan naturvärden och skogsnäringen.
Det återstår mycket arbete om målen ska nås. Utmaningarna i länet är många. En stor del av alla vattendrag är påverkade genom till exempel dammar, reglering och jordbruk. Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för att nå Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en god bebyggd miljö krävs kompetenshöjning på många områden men även kraftfullare styrnedel som till exempel lagstiftning.
Länet har ett regionalt mål om ett klimatneutralt Värmland senast 2030. Förutsättningarna finns men det kräver både nationella som internationella styrmedel. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser varav konsumtionen är stadigt ökande. Dock har utsläppen totalt sett minskat de senaste 20 åren, vilket även är positivt för målet om frisk luft.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Säker strålmiljö
Måluppfyllelse ska inte bedömas regionalt. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Dock är utvecklingen negativ för preciseringen om ultraviolett strålning. Fallen av hudcancer har ökat under många år och människors solvanor är svåra att ändra.
Resultat
Det sker väldigt lite uppföljning av målet regionalt och den nationella uppföljningen kan till stor del appliceras på länen också. Stråldoser från enskilda verksamheter som allmänheten utsätts för är låga. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält bedöms generellt inte innebära något miljö-eller hälsoproblem. Detsamma gäller den strålningsrelaterade risken för andra organismer. Däremot utgör den ultravioletta strålningen en hälsofara då den kan orsaka hudcancer.
Det finns inga aktuella indikatorer att använda för regional uppföljning förutom indikatorn hudcancerfall.
Ultraviolett strålning
Andelen hudcancerfall i Värmland har ökat stadigt under många år. Dock visar senaste data för indikatorn en liten minskning i antal fall 2010 jämfört med 2009 men det är för tidigt att säga om trenden har brutits.
Under det senaste året har inga speciella informationskampanjer om beteende och exponering i solen genomförts i länet. Kommunerna har dock tillsynsansvar för solarier och 2010 uppmanade Strålsäkerhetsmyndigheten kommunerna att inte driva solarier i kommunal regi. Kampanjen fick stort gensvar och även i Värmland har kommuner avvecklat sina solarier.
Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna tog fram broschyren, ”Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn” 2010. Den vänder sig till kommuner och andra som stöd vid planering av utemiljöer för barn. De viktigaste styrmedlen är information, utbildning, allmänna råd och föreskrifter ifrån Strålsäkerhetsmyndigheten.
Elektromagnetiska fält
I samband med planprocesser bevakar länsstyrelsen frågor som till exempel berör kraftledningar och master för mobiltelefoni i översikts- och detaljplaner.
Styrmedel finns i form av försiktighetsprincipen, allmänna råd, Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer och föreskrifter, tillsynsvägledning och information. Strålsäkerhetsmyndigheten har även utbildning för exempelvis kommunala tjänstemän.
Analys och bedömning
Nationellt sett bedöms målet att vara nära att nås, och det är troligt att situationen är liknande för Värmland. För målet som helhet i länet bedöms utvecklingen vara neutral men för preciseringen ultraviolett strålning bedöms utvecklingen vara negativ. För att vända denna negativa utveckling behövs insatser för att minska exponeringen för ultraviolett strålning. Det krävs en grundläggande värderings- och beteendeförändring för att detta ska kunna ske.
Ultraviolett strålning och cancer
Hudcancer är en av de cancerformer som har ökat snabbast i Sverige de senaste årtionden. Solens ultravioletta strålning är den största orsaken till hudcancer men även strålning från solarier kan vara bidragande.
Svårigheterna ligger främst i att det tar tid att förändra attityder och beteenden. Så länge det finns en skönhetsnorm som säger att solbränd hud är något positivt och attraktivt så är det mycket svårt att få människor att förändra sig. Det tar dessutom lång tid innan cancern utvecklas så resultatet av en beteendeförändring kan ta många år att se.
Utbildningsinsatser genetmot barn och personer som arbetar och befinner sig kring barn är mycket önskvärda. De vuxna måste lära barnen att skydda sig och fungera som goda förebilder.
Överlag så krävs det effektivare kommunikationsinsatser om livsstil och det behövs mer upplysning och utbildning.
Exponering för ultraviolett strålning vintertid, då människors naturliga skydd ofta är som sämst, är ett ökande problem. Resor till solen är populärt och antalet solresor ökar även från Karlstads flygplats.
Försiktighetsprincipen
Ett område där osäkerhet råder om riskerna är exponeringen för elektromagnetiska fält. Det finns inga vetenskapliga bevis men dock misstankar att till exempel kraftledningar och mobiltelefoner skulle kunna vara skadliga, så här bör man tillämpa försiktighetsprincipen. Här krävs mer forskning samt information och upplysning. För att minska hälsorisker i enlighet med försiktighetsprincipen rekommenderar Strålskyddsmyndigheten användning av handsfree då man talar i mobiltelefon. Liksom i andra sammanhang bör man iaktta särskild försiktighet då barn är inblandade eftersom de generellt sett är känsligare än vuxna och att det finns få studier gjorda på just barn.