Trots ett på flera håll gediget arbete ser det ut som om flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kommer att kunna nås till år 2020. Det är tydligt att fler styrmedel krävs och att takten i åtgärdsarbetet behöver öka.
Endast ett miljökvalitetsmål, Skyddande ozonskikt, kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, är nära att nås sett utifrån beslutade och planerade styrmedel, medan övriga tolv miljökvalitetsmål inte bedöms kunna nås. Länsstyrelsen har inte bedömt måluppfyllelse för Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö, utan för dessa tre mål gäller den nationella bedömningen.
Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås. Det medför att uppfyllelsen av andra miljökvalitetsmål, såsom Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet, försämras genom risk för sämre dricksvattenkvalitet, påverkan på allmänna värden för vattennära boende, fiske och badliv samt försämrade möjligheter att nå god status för vattenförekomster. Även Myllrande våtmarker påverkas genom igenväxning samt genom att fler våtmarker måste anläggas för att åstadkomma klimatanpassning.
Mildare klimat leder till längre växtsäsong och gör de allt blötare markerna svårskötta. För miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv förväntas klimatförändringarna minska artrikedomen då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Det finns även risk att det blir större problem med främmande arter framöver med tanke på klimatförändringarna.
Luftkvaliten orsakar fortfarande hälsoproblem i form av förhöjda partikelhalter och kvävedioxidhalter. För God bebyggd miljö består hälsoproblemen främst av problem med inomhusluft och bullernivåer. Avseende Giftfri miljö finns det flera kemikalier i insjöfisk i bl.a. Vänern som inte bör ätas regelbundet.
Det sker en bristande hushållning med mark och vatten i Västra Götalands län. Ett ökat bebyggelsestryck i länets kustzon utmanar en hållbar utveckling av kust och skärgård. Planerad utbyggnad av infrastruktur kan inte kompensera de ökade utsläppen från biltrafiken.
Kan vi komma till rätta med problemen? Ja, men det krävs stora förändringar genom nationella överenskommelser, lagstiftning, styrmedel och åtgärdsprogram med frivilliga överenskommelser. Låt oss arbeta tillsammans! Det är dags att ta upp kampen för miljön!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ingen övergödning
Tillförseln av kväve och fosfor till länets kustvatten är trots insatser på bred front fortfarande hög. Förändrade nederbördsmönster utgör stora utmaningar i framtiden när det gäller genomförande av effektiva åtgärder och planering av lämpliga styrmedel.
Resultat
Tillförseln av kväve och fosfor till länets kustvatten är trots insatser på bred front fortfarande hög. En stor majoritet av kustvattnen når vattenförvaltningsförordningens krav för god status. Insatser inom kommunalt VA, enskilda avlopp och jordbrukssektorn ger i regel ännu inte resultat i större utsträckning eftersom inlandsvattnen ofta har stora mängder näring inlagrad sedan tidigare. Effekter av åtgärder motverkas sannolikt även av klimatförändringarna då ökade flöden innebär ökade sediment- och näringstransporter och högre medeltemperatur ger större risk för ogynnsam algtillväxt i vattenmiljöer. Utsikterna att nå målet är därför dåliga.
Näringsbelastningen på 95 procent av länets kustvatten är för hög för att kraven för god status i vattenförvaltningsförordningen ska nås (VISS). Länsstyrelsens utvärdering av provtagningar i länets kustmynnande vattendrag visade en svag minskning av en annars generellt hög fosforhalt perioden 1988-2008 (Lst VG), för kväve ökade däremot halterna. Nationella indikatorer för kväve- och fosfortransport visar ingen tydlig långsiktig trend för näringsbelastningen till Skagerrak under de senaste 40 åren (Miljomal). Delvis förklaras detta av högre flöden. 45 procent av länets sjöar och vattendrag uppnår inte god status och för 50 procent av dessa vatten beror detta på övergödning. I sjösystemen finns ofta näring inlagrad som motverkar de synbara effekterna av de åtgärder som idag görs på relativt bred front.
Inom jordbruket finns idag en ökad medvetenhet om behovet av kväve- och fosforgivor och ny teknik möjliggör bättre anpassning till grödans behov. En utvärdering av rådgivningsinsatser inom Greppa näringen 2003-2011 visar ett minskat överskott av kväve på lantbruken med 10 procent (Greppa). Användandet av Stöd- och bidragssystem som LOVA (Lst VG) och Landsbygdsprogrammet har gett viktiga insatser för minskade tillskott av näringsämnen till kustvattnen från fritidsbåtar, kustbebyggelse och jordbruk. Utsläppen från länets kommunala reningsverk har minskat och för många verk pågår tillståndsprövningar som innebär skärpta utsläppskrav.
Ökad nederbörd som effekt av klimatförändringarna riskerar motverka effekter av åtgärdsinsatser i framförallt areella näringar. Mer nederbörd vintertid kan innebära ökad erosion och därmed ökat näringsläckage framförallt från länets erosionsbenägna jordar (Lst VG). Högre sommartemperaturer kan gynna algblomning och därmed öka andelen sjöar där syrebrist och frisläppning av fosfor från bottensediment uppstår.
Analys och bedömning
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Bedömningen har förändrats, förra året bedömdes som nära. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Det finns positiva och negativa utvecklingsinriktningar inom målet men det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Orsakerna till att bedömningen ändrats är flera: Inverkan av inlagrade bottensediment från tidigare generationer i sjösystem och kustvatten kommer att finnas under lång tid framöver och tiden tills målet ska vara uppnått är nu kort. Klimatförändringarnas effekt i form av ökade flöden innebär sannolikt ökad erosion och ökat näringsläckage från länets erosionsbenägna jordar. I dagsläget syns också en negativ trend för transporten av kväve i länets kustmynnande vattendrag. De ekonomiska styrmedlen för åtgärder är otillräckliga och det krävs tid för att åtgärder mot diffust näringsläckage ska ge mätbara effekter i miljön.
Ökade nederbördsmängder ställer högre krav på förebyggande åtgärder för att vi ska undvika ökad övergödning och en försämring av kust- och inlandsvattnens status, särskilt i de områden i länet där vi har erosionskänsliga jordar. För förbättrad måluppfyllelse och för att nå målsättningarna om god status inom vattenförvaltningsförordningen är att det viktigt att effektiva styrmedel finns på plats. Minskad regional tilldelning av resurser för insatser i havs- och vattenmiljö 2013 (HaV) verkar här i negativ riktning då åtgärdsbehovet för övergödning är stort. Principen om att ”förorenaren betalar” med avseende på miljöåtgärder i vatten är ännu inte vedertagen i vidare bemärkelse.
Att det nya landsbygdsprogrammet som ska gälla från 2014 ger fortsatt stöd för åtgärder som minskar växtnäringsläckaget är av stor vikt. Viktiga styrmedel för ökad måluppfyllnad är också satsningar för tillsyn mot enskilda avlopp och kommunala ledningsnät samt de fortsatta rådgivningsinsatserna till lantbrukare. Möjligheter för att driva lokala vattenvårdsprojekt och att utveckla kommunalt planarbete där avrinningsområdesperspektivet ingår är också betydelsefullt för att förebygga och åtgärda övergödningsproblematiken på lokal nivå.
Ingen övergödning i Västra Götalands län
Indikatorer som följer upp målet