Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Västra Götalands läns miljömål?

Ett gediget åtgärdsarbete bedrivs av länets aktörer, men ändå bedöms flertalet av miljökvalitetsmålen i Västra Götalands län inte kunna nås till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka och fler styrmedel krävs.

Skyddande ozonskikt kommer att nås till år 2020. Två miljökvalitetsmål, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö, har delvis uppnåtts eller kommer delvis att kunna nås. Övriga tolv miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020.

Utsläppen av växthusgaser i länet minskar, men behöver minska ännu mer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen skapar en plattform för Fossiloberoende Västra Götaland, där kommunernas, företagens och de andra aktörernas arbete de närmaste åren kommer att vara avgörande för att kunna nå klimatmålen. 

Fortsatt åtgärdsarbete behövs för att minska påverkan från försurning och övergödning. För att värna den biologiska mångfalden behöver vi ha ett aktivt jordbruk med ökad hänsyn och förbättrad miljöhänsyn inom skogsbruket. Bevarandet av skyddsvärda miljöer på land, i vatten och i våra tätorter är också viktigt.

En än mer hållbar samhällsplanering och hushållning med resurserna är centralt för att nå miljömålen. För att värna vår hälsa behöver luftkvaliteten och ljudmiljön förbättras, och ytterligare dricksvattentäkter skyddas.

Dagens styrmedel är otillräckliga. Det behövs mer riktade medel samt fler effektiva nationella styrmedel. Miljöskadliga subventioner måste ses över och avvecklas.

Fler aktörer behöver involveras i miljöarbetet och människors attityder och beteenden förändras. På regional och lokal nivå behöver vi planera, agera och konsumera hållbart.

Under 2016 utvecklar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och ökad samverkan mellan miljömålsaktörerna i Västra Götalands län.

Det krävs stora förändringar för att Västra Götalands län ska komma tillrätta med problemen, men det är möjligt. Låt oss arbeta tillsammans så att alla i länet blir en del av lösningen.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Biologisk mångfald hotas av en icke hållbar markanvändning både på land och i vatten. Artbevarande väger lätt mot exploatering. Jordbruket koncentreras till större och färre gårdar. Skogsbruket brister i hänsyn vid avverkningar [1]. Limniska miljöer påverkas av bland annat vattenreglering och vandringshinder [2]. För marina arter och dess populationer råder kunskapsbrist. Fiske och övergödning medför förändringar på djur- och växtsamhällen samt ekosystemtjänster i havet. Styrmedel inom havsplanering och fiskeriförvaltning verkar i positiv riktning men är inte tillräckliga.

En gemensam strategi för marint områdesskydd tas fram av Västra Götaland, Halland och Skåne under 2014-2016. Inventering av djupbottenfauna har påvisat flera fina hård- och mjukbottnar [3]. Studier på spridning av sediment vid bottentrålning har genomförts [4] och ska ligga till grund för beslut om skyddszoner runt trålförbudsområden. Stora ytor med biologiskt rika ålgräsängar har försvunnit i delar av länet. En handbok för restaurering av ålgräsängar är framtagen och arbete med åtgärdsprogram för bevarande av ålgräsängar pågår [5]. Ett nytt biotopskydd för blåmusselbankar och ålgräsängar har inrättats i Uddevalla kommun [6].

Nedfallet av försurande ämnen har minskat och kalkningsprogrammet har gett positiva effekter i länets sjöar och vattendrag, bland annat för fisk i rinnande vatten [7]. Ett antal vatten- och fiskevårdsprojekt (VÅGA) har beviljats medel, bland annat gällande rivning av vandringshinder i Tidan [8]. Ålutsättningarna inom nationella ålförvaltningsplanen är viktiga för att stärka ålbeståndet, 2016 sattes 771 000 ålyngel ut.

Många främmande arter med stor spridningsförmåga finns i havet, i sötvatten och på land. En ny rapport gällande spridning av 27 främmande invasiva arter i länet visar på generellt ökad spridning [9]. Två projekt inom den lokala naturvårdssatsningen LONA som syftar till bekämpning av främmande arter har beviljats. Behov finns av åtgärder för att hindra spridning.

För dagfjärilar, fåglar och organismgrupper i havet ser utvecklingen i stort sett negativ ut [10]. Havsstrandängarna riskerar att försvinna då havsnivån höjs [11] vilket kräver långsiktig planering. Dialog med berörda kommuner är påbörjad.

Åtgärdsprogram för hotade arter har varierande framgång i odlingslandskapet. Det berör ofta små ytor i ett fragmenterat landskap. De känsligaste hävdgynnade arterna hotas av felaktig eller otillräcklig hävd. Utsådd av fältgentiana och utplantering av martorn har genomförts [12]. Kunskapsunderlaget för arter och populationers utbredning behöver förbättras. I Ängsvallsprojektet har 50 utmagrande vallar inventerats på kärlväxter och fjärilar. Många vallar med höga kärlväxtvärden har hittats [13].  Flera trädsjukdomar drabbar befintliga och blivande skyddsvärda träd. Ett antal LONA-projekt som gynnar miljömålet har beviljats [14].

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte att nås trots viss ökning av befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen i miljön nu och de närmsta åren är negativ.

De viktigaste åtgärderna är att bevara och sköta livsmiljöer och förutsättningar för mångfalden. Idag prioriteras ofta den biologiska mångfalden bort. Många arter och naturtyper riskerar därmed att försvinna. Flera naturtyper kräver återskapande för att miljömålet ska klaras, däribland skog och ängsmarker. Befintliga styrmedel och verktyg är otillräckliga för att bevara mångfalden i odlingslandskapet och skogen. Jordbrukets rationalisering gör landskapet mindre varierat och mer fragmenterat. Hotade arter i odlingslandskapet visar en negativ trend [15].  
Ändringen i biotopskyddet i odlingslandskapet [16] innebär en risk för att fler småbiotoper ska försvinna. Det är ännu för tidigt att följa upp konsekvenserna av ändringen. Miljöhänsynen vid skogliga åtgärder är bristfällig och behöver förbättras av verksamhetsutövarna. Tillsyn vid avverkning är ett viktigt instrument.   

Många arter och naturtyper är skötselkrävande. Ekonomiska incitament för skötsel samt hållbar markanvändning krävs för att nå miljömålet. Föreskrifterna för miljöersättningar i nya landsbygdsprogrammet ger något ökad valfrihet av skötselmetod men totala ersättningsnivån har inte höjts. Det behövs mer uppföljning i vardagslandskapet. Ofta finns bara data för skyddade områden, vilka utgör en liten del av länets areal.

För att arter ska kunna sprida sig till nya miljöer krävs gröna korridorer. Fragmentering av landskapet genom till exempel vägar är ett stort problem. Tätortsnära natur är viktig för friluftsliv och folkhälsa, men även som spridningskorridorer mellan naturområden. Det är viktigt att kommuner aktivt använder naturvårdsunderlag i sin fysiska planering. Arbetet med en regional plan för grön infrastruktur pågår. Värdetrakter, värdekärnor, spridningskorridorer och barriärer för olika naturtyper analyseras.

I sötvattensmiljöer behövs återskapande av livsmiljöer för att hotade arter ska överleva och återkomma. Arbetet har påbörjats men går för långsamt. Vattenverksamhetsutredningens förslag [17] till förnyade prövningsmöjligheter är viktig för att öka restaureringstakten. De marina ekosystemen påverkas negativt genom övergödning, försurning och ökad vattentemperatur men det är osäkert hur arter och populationer påverkas. Kunskapsunderlaget för den marina miljön behöver förbättras. Länsstyrelsen jobbar aktivt med fisketillsyn, ett viktigt instrument för hållbara fiskpopulationer.

Klimatförändringarna bedöms påverka den biologiska mångfalden negativt. Artrikedomen förväntas minska då specialiserade arter missgynnas och generalister tar över. Problemen med främmande arter ökar sannolikt med mildare vintrar. I dagsläget är det oklart vem som har ansvar och vad som görs. Mildare klimat leder till längre växtsäsong. De blötare markerna blir alltmer svårskötta, förnaansamlingen ökar och igenväxning sker snabbare.

Referenser

[1] Miljömålsbedömning Levande skogar

[2] Miljömålsbedömning Levande sjöar och vattendrag

[3] Undersökning av epibentisk fauna i Västerhavet

[4] Bottentrålning och resuspension av sediment – Länsstyrelserna Västra Götaland, Halland och Skåne län, rapport 2016:36

[5] Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige – Ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8

[6] Beslut om bildande av biotopskyddsområdet Sunninge sund – Sundsvik i Uddevalla kommun. Dnr: 511-20538-2015

[7] Effekter av kalkning på fisk i rinnande vatten – Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:23

[8] Beslut om VÅGA-bidrag Restaurering av Tidans kvillar. Dnr: 537-432-2016

[9] Främmande arter i Västra Götalands län – rapport 2016:19

[10] Miljöövervakning Västra Götalands län http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-i-miljon/Pages/default.aspx

[11] Havsstrandängar och klimatförändringar – Hot och åtgärder. Länsstyrelsen Västra Götalands län Rapport 2014:69

[12] http://news.cision.com/se/goteborgs-botaniska-tradgard/r/nu-tas-forsta-spadtaget-for-kostertisteln-pa-vrango%2cc2075977

[13] Ängsvallsprojektet – http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/projekt/angsvallsprojektet/Pages/default.aspx

[14] LONA-projekt, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/lona/Pages/lona.aspx

[15] Hultengren, S. (red) 2016. Växter och djur i Västra Götalands odlingslandskap. Utvecklingen under de senaste 30 åren. Länsstyrelsen i Västra Götaland

[16] http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/lantbruk-och-landsbygd/Mark-fastighetsfragor/Sidor/biotopskydd-711b.aspx?keyword=biotopskydd

[17] Ny tid ny prövning – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. SOU 2013:69