Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Hallands läns miljömål?

År 2016 bedöms inget miljökvalitetsmål som möjligt att nå i Halland med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För ett mål är utvecklingen i miljön positiv. För övriga bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. För tre av målen bedöms måluppfyllelse och trend enbart på nationell nivå.

Den regionala uppföljningen av miljömålen 2016 uppvisar små förändringar. Liksom föregående år bedöms inget av målen som möjligt att nå i sin helhet i Halland. Ett miljömål bedöms ha en mer positiv trend än tidigare, för de övriga är trenderna oförändrade.

För Hallands del är utmaningarna fortfarande stora vad gäller försurningstillstånd, antal hudcancerfall, exploatering av jordbruksmark, fysisk påverkan i vatten samt de miljömål och preciseringar som påverkas av ett intensivt brukande. Till viss del gäller emellertid det omvända i inlandet, där brist på brukare leder till att marker växer igen.

De tre mål som ännu uppvisar en negativ trend är Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv. En glädjande förbättring kan däremot ses för miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, som inte längre bedöms ha en negativ trend. Ändringen baseras främst på att en liten återhämtning nu kan ses för Kattegatts torskbestånd.

För Ingen övergödning ses en fortsatt positiv utveckling i länet där arbetet med minskat näringsläckage gett resultat. Liksom tidigare uppvisar även miljömålet Bara naturlig försurning en positiv trend vad gäller preciseringen om försurande nedfall. Här bedöms dock den sammantagna trenden för målet som helhet vara neutral, mycket baserat på osäkerheter kring återhämtningen i mark och vatten. Neutral trend bedöms också för Frisk luft, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Levande skogar (Skogsstyrelsens bedömning).

För det stora och komplexa målet God bebyggd miljö bedöms tillräckliga underlag saknas för att möjliggöra en korrekt bedömning av trenden. Denna anges därför som oklar.

För Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs ingen regional bedömning av måluppfyllelsen, utan här gäller de nationella bedömningarna.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Även om halterna av luftföroreningar i halländska tätorter successivt har minskat sedan 1990-talet, så är halterna av vissa luftföroreningar  fortfarande för höga. Det gäller framförallt i trafikerade stråk. För marknära ozon är höga halter vanligast på landsbygden.

Miljökvalitetsmålet Frisk luft förtydligas i tio preciseringar med målvärden för vissa ämnen som inte får överskridas. Nedan redogörs för några av de viktigaste preciseringarna.

Partiklar (PM10 och PM2,5)

I urban bakgrund i södra Sverige visar en trendanalys av kommunvisa årsmedelvärden av PM10 på en minskning med ca 35 procent, sedan man började mäta PM10 inom Urbanmätnätet vintern 2000/01 (1).

Mätningar i gaturum i Halmstad visar när det gäller större partiklar (PM10) på återkommande överskridanden av såväl årsmedelvärden som dygnsmedelvärden (2). Även i regional bakgrundsmiljö (Råö, Onsala) har överskridanden av såväl års- som dygnsmedelvärden förekommit de senaste åren (3).

När det  gäller mindre partiklar (PM2,5) finns det än så länge inte så mycket mätdata, varken i Halland eller i övriga landet. Vid mätning i gaturum i Halmstad de senaste två åren har årsmedelvärdet underskridits (om än med liten marginal 2015), medan dygnsmedelvärdet överskridits ett antal gånger båda åren (4).

Generellt domineras de mindre partiklarna (PM2,5) av sotpartiklar från förbränning (där en stor del utgörs av intransport från andra länder), medan slitagepartiklar från vägen på grund av dubbdäcksanvändning utgör merparten av de större partiklarna (PM10).

Kvävedioxid

Mätningar inom Urbanmätnätet visar att halterna i urban bakgrund i Sverige nu är relativt låga (generellt under 15 µg per m3) och att miljömålets årsmedelvärde inte överskridits de senaste åren, inte ens i de största städerna (5). Tidigare mätningar under 2000-talet (t o m 2012) i Falkenberg tyder på samma sak, det vill säga att miljömålets årsmedelvärde underskrids i bakgrundsmiljö i tätort.

Mätningar i gaturum i Halmstad (Viktoriagatan) visar dock att miljömålets riktvärden numera överskrids där varje år, både med avseende på årsmedelvärde och högsta tim­medelvärde. Det kan inte heller urskiljas någon tendens till bestående förändring (6).

Just nu pågår byggandet av det nya resecentrumet i Halmstad. Halmstads kommun har fått stöd från Klimatklivet (7) för att i samband med byggprocessen vidta s k mobility management-åtgärder (8) i form av exempelvis informationsinsatser till skolor och arbetsplatser, testresenärer med buss, lån av elcyklar med mera. Sammantaget kommer detta troligtvis att bidra till ökad måluppfyllelse avseende såväl kväveoxider som andra luftföroreningar.

Marknära ozon

Mätningar i Halmstad har visat att miljömålets båda preciseringar avseende marknära ozon ofta överskrids under somrarna i urban bakgrund. När det gäller marknära ozon är halterna ofta högre på landsbygden än i tätorter. Mätningar i regional bakgrund (Råö) bekräftar det genom att uppvisa överskridanden av båda målvärdena (9).

 

Analys och bedömning

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade styrmedel. Sammantaget går det inte att se någon tydlig riktning avseende utvecklingen av halterna av luftföroreningar i miljön.

För många luftföroreningar beror halterna inte enbart på de regionala eller nationella utsläppen, utan i många fall transporteras de med luftmassor från kontinenten in över Sverige. Till skillnad från exempelvis kvävedioxid och större partiklar (PM10) är möjligheten att påverka ozonhalten eller halten mindre partiklar (PM2,5) med lokala initiativ mindre. Ansvaret för åtgärder ligger därför i dessa fall huvudsakligen på nationell nivå och EU-nivå.

Ett antal viktiga styrmedelsförslag har lagts fram eller processas för närvarande i såväl EU som i Sverige, men har ännu inte trätt i kraft i alla led. Miljömålsberedningen har så sent som i somras lagt fram ett betänkande med förslag till en samlad klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (10). Det konstateras bland annat att det är viktigt att Sverige fortsätter verka såväl nationellt som inom EU och internationellt för beslut om skärpta krav liksom ett faktiskt genomförande av beslutade regelverk.

Inom vissa områden finns det trots allt en nationell eller regional rådighet, till exempel när det gäller att begränsa utsläpp från småskalig vedeldning och trafik. Viktiga insatser inom trafiksektorn är åtgärder för att dels begränsa de höga halterna av kvävedioxid vid trafikerade platser och dels minska förekomsten av slitagepartiklar till följd av användning av dubbdäck. För att minska utsläppen från vedeldning är det angeläget att skynda på ekodesignkraven för pannor och kaminer samt införa styrmedel som ökar utbytestakten av dessa.

Som på många håll i landet finns det endast ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Halland som helhet. Två kommuner (Halmstad och Falkenberg) har mätt luftföroreningar kontinuerligt under en längre tid. Sedan hösten 2012 är det bara Halmstads kommun som fortfarande mäter kontinuerligt i länet. Det är således önskvärt att miljöövervakningen avseende luftkvaliteten utvecklas generellt i länet.

Det behövs fortsatta och utvecklade styrmedel, såväl ekonomiska som administrativa för att verka för ett mer miljöanpassat och resurssnålt transportsystem som bland annat minskar utsläppen från förbränningsmotorer. När det gäller luftkvalitetsaspekter bör noteras den snabba ökningen av antalet dieselbilar de senaste åren, på grund av dessa fordons större utsläpp av kväveoxider och partiklar.

Den fysiska planeringen är även den ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Vid planering bör gång-, cykel- och kollektivresande prioriteras upp framför biltrafik. Det skulle tillsammans med andra mobility management-åtgärder bidra till minskade utsläpp från trafiken i allmänhet och minskade utsläpp i de värst utsatta gaturummen i centralorterna i synnerhet.

 

Referenser

  1. Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet, M. Fredriksson m fl, IVL Svenska Miljöinstitutet (2016), sida 18, http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2016-10-24-30-ars-matning-av-stadsluft-visar-bade-framsteg-och-bakslag.html

  2. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2016-05-18, sida 7-9, https://www.halmstad.se/download/18.698315f9155bb1580d2baf/1467795728766/luften2015.pdf

  3. IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljödata avs halter i luft, PM10 i Halland, http://www3.ivl.se/db/plsql/dvst_pm10_st$b1.actionquery

  4. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2016-05-18, sidan 9-10, https://www.halmstad.se/download/18.698315f9155bb1580d2baf/1467795728766/luften2015.pdf

  5. Urbanmätnätet – 30 års mätningar av luftkvalitet, M. Fredriksson m fl, IVL Svenska Miljöinstitutet (2016), sida 16, http://www.ivl.se/toppmeny/pressrum/nyheter/nyheter---arkiv/2016-10-24-30-ars-matning-av-stadsluft-visar-bade-framsteg-och-bakslag.html

  6. Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015, Miljökontoret, Halmstads kommun, 2016-05-18, sida 2-7, https://www.halmstad.se/download/18.698315f9155bb1580d2baf/1467795728766/luften2015.pdf

  7. Naturvårdsverkets informationssida om KlimatKlivet, vilket är statens stöd till lokala investeringar/åtgärder för ökad klimatnytta, http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet

  8. Beskrivning av Mobility management via Trivectors hemsida:  http://www.mobilitymanagement.se/teori

  9. IVL Svenska Miljöinstitutet, Miljödata avs halter i luft, Marknära ozon i Halland, http://www3.ivl.se/db/plsql/dvst_ozon_st$b1.actionquery

  10. Miljömålsberedningens förslag till en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, 22 juni 2016, http://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/miljomalsberedningen-foreslar-atgarder-for-battre-luftkvalitet/