I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Luftkvaliteten i länets tätorter har blivit successivt bättre sedan 1990-talet. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande betydande skador på människors hälsa liksom på växtlighet och kulturföremål. Den positiva trenden med minskande halter luftföroreningar har under 2000-talet delvis stannat av.
Resultat
Även om halterna av luftföroreningar i halländska tätorter successivt har minskat sedan 1990-talet, så är halterna av luftföroreningar i tätorterna i Halland fortfarande för höga. Det gäller särskilt i trafikerade stråk, men i vissa fall även i urban bakgrund. För marknära ozon är höga halter vanligast på landsbygden.
Partiklar och kvävedioxid
Mätningar av partiklar i gaturum i Halmstad har visat på årsmedelvärden av PM10 som under perioden 2008-2011 överskrider målvärdet (15 µg per m3 som årsmedelvärde) samtliga år. Under samma period var dygnsmedelvärdena större än 35 µg per m3 under 23-38 dygn per år, det vill såga målvärdet (30 µg per m3 som dygnsmedelvärde) har med all sannolikhet överskridits under väsentligt fler dygn.
Även i regional bakgrund (Råö) har halterna av PM10 överskridit årsmedelvärdet 2008 och 2011 och just klarat detsamma år 2009. Halterna har under 2008-2011 även överskridit 35 µg per m3 mellan 5-18 dygn per år, så precis som i tätorter har med all sannolikhet väsentligt fler dygn överskridit målvärdet avseende dygnsmedel-värdet.
När det gäller PM2,5 finns det inte så mycket mätdata regionalt ännu, men uppmätta maximala dygnsmedelvärden på Råö under perioden 2008-2011 överskrider samtliga miljömålet avseende dygnsmedelvärdet.
Mätningar av kvävedioxider i gaturum i Halmstad visar överskridanden av miljömålet, såväl avseende årsmedel som timmedelvärden de senaste fyra åren. I urban bakgrund klarar man dock miljömålet såväl avseende årsmedel- som timmedelvärden. Även i Falkenberg har det i urban bakgrund under vinterhalvåren 2008 och 2009 uppmätts halter som underskrider miljömålet.
Försäljningen av dieselbilar har ökat kraftigt de senaste åren, såväl i Halland som i övriga Sverige. Dessa bidrar med ökade utsläpp av framförallt kväveoxider, men i viss mån även med små partiklar. Även sjöfarten bidrar med en hel del utsläpp av såväl kväveoxider som partiklar.
Det har de senaste åren även varit två kalla vintrar som inneburit dels ökat uppvärmningsbehov, och därigenom bland annat ökad vedeldning, och dels behov av att köra med dubbdäck en längre period på året. Vedeldningen ger bland annat upphov till utsläpp av partiklar och vissa lösningsmedel. Dubbdäcken orsakar höjda halter stora partiklar genom upprivning av asfalt.
Marknära ozon
Mätningar av marknära ozon visar såväl i Halmstad som på Råö under perioden 2008-2011 årligen maximala glidande åttatimmarsmedelvärden som överskrider miljömålet om högst 70 µg per m3 som åttatimmarsmedelvärde.
Marknära ozon kan redan vid relativt låga koncentrationer ge andningsbesvär och irritation i slemhinnor. Ozonet skadar inte bara människor, utan kan även orsaka skador på grödor och träd samt ge upphov till ökad vittring av byggnadsmaterial.
För att minska halterna av marknära ozon behövs samordnade åtgärder på internationell nivå, eftersom bildningen av marknära ozon sker storregionalt och i stor utsträckning ”importeras” från övriga Europa.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen avseende halterna luftföroreningar i miljön är oklar. Det beror dels på vissa brister i mätunderlaget regionalt och dels på att vissa års mätdata antingen kan vara tillfälliga förändringar eller kan tyda på trendbrott.
Den regionala rådigheten över utvecklingen av halterna av föroreningar i luften är, med undantag av partiklar och luftföroreningar orsakade av småskalig vedeldning, ganska liten. För många luftföroreningar är halterna inte heller enbart beroende av de regionala eller nationella utsläppen, utan i många fall transporteras de med luftmassor från kontinenten in över Sverige. Det är således viktigt, att Sverige även verkar för skärpta lagar och regler inom EU och i internationella sammanhang.
Som på många håll i landet finns det endast ett begränsat kunskapsunderlag avseende luftkvaliteten i Halland. Några få kommuner har mätt luftföroreningar kontinuerligt under en längre tid. I övrigt har det dock oftast bara genomförts tillfälliga mätinsatser i länet, ofta med relativt långa uppehåll mellan mättillfällena. För att öka kunskapen om luftföroreningsproblematiken och vilka åtgärder som är viktigast att vidta, är det således önskvärt att miljöövervakningen avseende luftkvaliteten förbättras generellt i länet. Det finns även ett behov av ett förbättrat kunskapsunderlag om statusen på vedpannorna i länet.
Nya eller utökade ekonomiska stöd/styrmedel tillsammans med en skärpt miljöbilsklassning bör införas för att verka för ett mer miljöanpassat och resurssnålt transportsystem som successivt såväl minskar användningen av fossila bränslen som specifikt utsläppen från förbränningsmotorer. Det bör även införas ekonomiska incitament för utbyte av äldre och sämre vedpannor till nya, effektiva pannor med väsentligt lägre utsläpp.
De juridiska och administrativa styrmedlen kan och bör utvecklas för att tydligare och effektivare styra mot miljömålet Frisk luft. Det kan exempelvis ske genom att Boverkets byggregler rörande eldning med ved och pellets skärps. Vidare skulle det kunna övervägas att från centralt håll öka stödet till kommunerna avseende att utveckla regleringen avseende exempelvis vedeldning i de lokala föreskrifterna.
Den fysiska planeringen är även den ett viktigt verktyg för att förbättra luftkvaliteten i tätorterna. Om man vid planering av trafik och köpcentra ytterligare prioriterade upp gång-, cykel- och kollektivresande framför biltrafik, så skulle det kunna bidra till minskade utsläpp från trafiken i allmänhet och minskade utsläpp i de värst utsatta gaturummen i centralorterna i synnerhet. Planering för att förtäta stadsmiljön, vilket generellt är positivt, bör också ske på ett sådant sätt att man försöker undvika att försämra luftomsättningen, eftersom det annars kan bidra till försämrad luftkvalitet. Det finns även ett generellt behov av ökade resurser för att kunna informera mer om dessa frågor för att skapa medvetenhet och i förlängningen konkreta beteendeförändringar.
Frisk luft i Halland
Indikatorer som följer upp målet