Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det skånska landskapet utsätts för ett stort exploateringstryck med hård konkurrens om marken. Den negativa påverkan är stor från jord- och skogsbruk samt fisket. Många arters livsmiljöer är fragmenterade och deras spridningsmöjligheter begränsade. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som människan är beroende av för hälsa, livskvalitet och ekonomi.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Naturen påverkas ständigt av intensivt brukande, näringsläckage och övergödning, upphörd hävd, exploatering och miljögifter. Knappt 14 procent av naturtyperna i kontinental region uppnådde gynnsam bevarandestatus under 2013. Skåne är det län som har flest rödlistade arter (1 878).

Skydd av natur går långsamt, och resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte. Arealen skyddad natur på land i Skåne motsvarar endast 3,7 procent av Skånes landyta trots en något ökad takt i skyddsarbetet. Skydd av våtmarker, vattendrag och havsmiljöer går extremt långsamt.

Arealerna hävdade ängs- och betesmarker minskar sakta, samtidigt som det är oklart om markernas kvalitéer förbättrats. Resurserna till Landsbygdsprogrammet ströps 2013, och det nya programmet är inte fastställt. Andelen löv och död ved i skogsmiljöerna är fortfarande liten, och kontinuiteten av gamla grova träd osäker. Våtmarker återskapas inom LBU, LOVA och delvis inom ÅGP. För att restaurera sandmarker, vattendrag, buskrika betesmarker och våtmarker pågår EU-projekten Sand Life, UC4LIFE, Bush Life och ”Life to ad(d)mire”.

Klimatförändringar, ekosystemtjänster, resiliens och grön infrastruktur

Det skånska landskapet blir allt homogenare, med brist på lämpliga livsmiljöer och gröna infrastrukturer för arter. Risken för inavel och utdöende ökar och ekosystemen påverkas. Förändringar i klimatet ökar risken för utdöende och påverkar ekosystemen. Hänsyn till ekosystemen är minimal i kommuners översiktsplaner och kopplingen till naturvårds/grönstrukturprogram är bristfällig. Dessutom berörs inte landsbygden av PBL.

Nationella uppdrag pågår för att öka kunskapen om ekosystemens tjänster samt hur en grön infrastruktur kan utvecklas. Regionalt är en strategi för bevarande av biologisk mångfald på remiss.

Främmande arter och genotyper

Skåne är inkörsport för många främmande arter, som vid vissa tröskelnivåer kan bli invasiva och påverka både biologisk mångfald och friluftsliv i länet. Resurser saknas för att hantera främmande arter och deras effekter på biologisk mångfald och friluftslivet.

Biologiskt kulturarv

I de skånska mellanbygderna läggs jordbruk ner, betande djur försvinner, hagmarker växer igen eller planteras med gran och landskapet blir mer homogent. Stödet för skötsel av kulturmiljöer upphörde 2013. Skogsbrukets påverkar fortfarande forn- och kulturlämningar.

Tätortsnära natur

Trycket från exploatering på den tätortsnära naturen är högt, samtidigt som städerna förtätas. Skydd av natur nära tätorter pågår och skyddade områden görs tillgängliga för friluftslivet och visas upp inom programmet ”Värna Vårda Visa”. Under 2013 togs det fram en utflyktsguide till Skånes naturreservat.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gott, och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Landskapet erbjuder inte tillräckligt med livsmiljöer för arters fortlevnad, och det saknas gröna infrastrukturer som möjliggör att arter rör sig i landskapet. Många hotade arter fortsätter att bli allt sällsyntare. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer behöver öka, men ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som kan påverka denna trend (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) ta sitt ansvar. Ska människan få en god tillgång till en rik biologisk mångfald i Skåne krävs styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet och att resurser ökar för restaurering och skötsel av biotoper.

Skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer

Skydd av natur behöver intensifieras och till viss del riktas till områden i landskapet där det ger störst effekt på den biologiska mångfalden. Skydd i odlingslandskapet är eftersatt på grund av brist på intrångsmedel, som i första hand går till skydd av skog. De lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet av våtmarker och vattenmiljöer. Anslagshöjningar till förvaltning av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) behövs för att sköta alla skyddade marker och för att arbeta strategiskt i landskapet. Det är en brist på lämpliga livsmiljöer i landskapet och den gröna infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande.

I Landsbygdsprogrammet (LBU) bör reglerna för miljöersättningarna ses över så att strukturer och funktioner som krävs för att gynna naturtyper och arter tillåts. Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden längs vattendrag. Funktionella och långsiktiga skyddszoner behövs utmed vattendrag och sjöar. För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBU, Lokala Naturvårdssatsningar (LONA), Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och ÅGP viktiga och bör öka.

Utöver anslag och styrmedel till skydd, skötsel och återskapande behövs en generell hänsyn tas i hela landskapet av verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden.

Information och kunskapshöjning om biologisk mångfald behöver få ökad prioritet i ett tätbefolkat län som Skåne, men de anslag som går till information är ytterst begränsade.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Däremot är kopplingen mellan ekosystemtjänster och biologisk mångfald oklar. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med försiktighet.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar av Ett rikt växt- och djurliv

Indikatorer som följer upp målet