Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, omfattande vägburna transporter och stor arbetspendling. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det skånska landskapet är starkt påverkat genom intensivt jord- och skogsbruk, övergödning av vattendrag och hav, överfiske, samt exploatering. Livsmiljöerna för många arter är fragmenterade och landskapet har ingen fungerande grön infrastruktur. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Tjugo år efter den stora konferensen om biologisk mångfald i Rio är statusen för våra arter och deras livsmiljöer fortfarande inte gynnsam.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Skydd av natur går långsamt och resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte. Jordbruksverket ströp resurserna till Landsbygdsprogrammen 2013. Arealen skyddad terrester natur i Skåne motsvarar 3,6 procent av Skånes landyta. Trots satsning på skydd av skog och våtmarker i myrskyddsplanen nås inte målen (64 respektive 46 procent är skyddat). Skydd av våtmarker, vattendrag och havsmiljöer går extremt långsamt.

I rapporteringen till EU 2007 hade drygt 15 procent av naturtyperna gynnsam bevarandestatus. Arealmålet för ängs- och betesmarker är uppnått, men det är oklart om markernas kvalitéer förbättrats och om rätt marker sköts. Arbetet med att återskapa våtmarker fortsätter inom LBU, LOVA och delvis inom ÅGP. Andelen löv och död ved i skogsmiljöerna har ökat något, men kontinuiteten av gamla grova träd är osäker. Kunskapen om skötseln av marina miljöer otillräcklig, men trålningsförbudet har gett positivt resultat.

För att restaurera sandmarker, vattendrag och våtmarker driver Länsstyrelsen tre större EU-projekt; Sand Life sedan 2012, ”UC4LIFE” sedan 2011 och ”Life to ad(d)mire” sedan 2010.

Påverkan av klimatförändringar

I Skåne pågår energieffektiviseringar och ökad användning av förnybara bränslen, viket regionalt bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser som på sikt minskar påverkan på naturen.

Ekosystemtjänster, resiliens och grön infrastruktur

Flera nationella uppdrag pågår för att öka kunskapen om ekosystemen och dess tjänster, samt hur en grön infrastruktur kan utvecklas.

I Skåne tas en strategi för bevarande av biologisk mångfald fram, som inkluderar en analys över var områden med hög artrikedom finns. Kommunala planeringsunderlag för grönstruktur och vattenområden har inte tagits fram i den takt som krävs och de får sällan genomslag i översiktsplanerna.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter sprids från trädgårdar och plantskolor, utsättningar i vatten och längs vägar. Kunskapen om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald är dåligt känd i länet och oftast bortprioriterat på grund av resursbrist.

Biologiskt kulturarv

Ängs- och betesmarker sköts med miljöersättning och kommuner får LONA-medel för restaurering. Andelen gårdar som har kulturmiljöstöd har ökat med 34 procent från år 2000. Skogsbrukets påverkan på forn- och kulturlämningar är troligen fortsatt stora.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är negativ. Fragmenteringen av arters livsmiljöer och kvalitet fortgår och hotade arter bli sällsyntare. Förändringstakt och återhämtningstid för den biologiska mångfalden är lång och de utmaningar vi står inför idag är resultat av tidigare agerande.

Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer behöver öka, men ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som kan påverka denna trend (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) ta sitt ansvar. En grön infrastruktur diskuteras för att möjliggöra spridning av arter i landskapet, men ska detta få förväntade positiva effekter krävs styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet och att resurser för restaurering och skötsel av biotoper.

Skydd och skötsel av vår natur

Det behövs kraftiga anslagshöjningar till förvaltning av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter, samtidigt som fler områden i framförallt odlings- och skogslandskapets bör få långsiktigt skydd och ett generellt biotopskydd av värdefulla vattenområden bör övervägas. För att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet av våtmarker och vattenmiljöer krävs även en förändring av de lagar som reglerar dikningsföretagen.

Reglerna för miljöersättningarna bör ses över så att den biologiska mångfalden står i fokus och inte produktionen. Strukturer och funktioner som krävs för att naturtyper ska få gynnsam bevarandestatus måste tillåtas. Även restaureringsarbetet i vattendrag försvåras av regelverket.

Restaurering och återskapande av livsmiljöer

Behovet av att restaurera och återskapa livsmiljöer för biologisk mångfald är stort, men befintliga resurser räcker inte till utan behöver växlas upp med till exempel EU-medel. För närvarande pågår restaurering av skyddsvärda naturtyper genom tre EU-finansierade Life-projekt; våtmarker inom Life to ad(d)mire, vattendrag inom UC4Life och sandiga marker inom Sand Life.

För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBU, LONA, LOVA och ÅGP viktiga och bör öka framöver.

Information

Ska målen i ett rikt växt- och djurliv nås krävs en dialog för att öka förståelsen, dels för vad biologisk mångfald är, dels för de behov av åtgärder som krävs i naturvårdsarbetet.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Samtidigt kan en ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna behövas som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar av Ett rikt växt- och djurliv

Indikatorer som följer upp målet