Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade styrmedel och åtgärder. Utvecklingen av tillståndet i miljön är oförändrad för samtliga mål, utom för Ingen övergödning där tillståndet förbättrats något.

Skåne är ett tätbefolkat län med omfattande transporter av varor och människor. Merparten av transporterna sker med fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser från transporter har enbart minskat med nio procent sedan 1990. Befolkningsökning, regionförstoring och integration med Själland och omgivande län, ekonomisk tillväxt och transittrafik bidrar till att transporterna ökar mer i Skåne än i landet som helhet.

Utvecklingen i Skåne medför ett ökat tryck på länets naturresurser som ska leverera nödvändiga ekosystemtjänster som livsmedel, rent vatten, råvaror och möjlighet till rekreation. I de mer expansiva delarna av länet kan intressekonflikter uppstå om hur marken ska nyttjas för ny bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden, eller för produktion av till exempel livsmedel och skydd av naturmiljön.

Skåne är omgivet av hav i tre väderstreck. Havet och våra sjöar och vattendrag och dess stränder är viktiga resurser som bidrar till stora kulturella och ekonomiska värden i vårt län. Samhällsplaneringen måste ta hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag utifrån framtida klimatförändringar. Stigande vattennivåer hotar inte enbart bebyggelse utan även andra kust- och strandnära värden som kan vara oersättliga.

Knappt fyra procent av Skånes landyta är naturskyddad i form av naturreservat och nationalparker. Skåne är den region i Sverige som hyser flest växt- och djurarter. Här har också artantalet gått starkast tillbaka och flest arter dött ut. Ett mindre variationsrikt landskap medför problem för allt fler arter att röra sig i landskapet, då värdefulla spridningskorridorer försvinner. Arbete med att ta fram en handlingsplan grön infrastruktur är därför extra viktig i Skåne.

15 av länets 33 kommuner anger att de rutinmässigt ställer miljömässiga och sociala krav vid upphandling och granskar utfallet så att kraven efterlevs. Arbete med cirkulär ekonomi har påbörjas i Skåne genom ett kunskapshöjande projekt där seminarium, utbildning och studieresa genomförts.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det finns ett stort exploateringstryck i det skånska landskapet med hård konkurrens om marken. Många arters livsmiljöer är fragmenterade och spridningsmöjligheterna begränsade. Negativ påverkan från markanvändning tillsammans med klimatförändringar och främmande invasiva arter minskar naturens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Naturen påverkas ständigt av intensivt brukande, näringsläckage och övergödning, upphörd hävd, exploatering och miljögifter. Knappt 14 procent av naturtyperna i kontinental region uppnådde gynnsam bevarandestatus under 2013[1]. Skåne har flest rödlistade arter enligt den nationella rödlistan från 2015[2]. Kartering eller övervakning av genetisk variation är obefintlig.

Ekosystemtjänster, resiliens och grön infrastruktur

Anslagen för skydd av natur, arbete med hotade arter, skötsel och restaurering ökade under 2016. Sandmarker, vattendrag, buskrika betesmarker och våtmarker restaureras inom EU-projekten Sand Life[3], UC4LIFE[4], Bush Life[5] och Semiaquatic Life[6]. Lokala Naturvårdssatsningar (LONA[7]) arbetar med ansvarsarter och restaurering av habitat i landskapet. Trots detta behöver takten öka ytterligare för att nå målen. Endast 3,96 procent av den totala landytan och 11,40 procent av den totala vattenytan i Skåne hade ett skydd (mars 2016).

Trots skötsel av habitat försämras markernas kvalitéer genom kvävenedfall och mark- och sjöförsurningar. Landsbygdsprogrammet från 2015[8] visar försämringar i bidragen för miljöersättning. Arealerna hävdade ängs- och betesmarker minskar, andelen lövträd och död ved är fortfarande liten och kontinuiteten av gamla grova träd dålig. Den biologiska mångfalden värdesätts sällan som ekosystemtjänst och fokus ligger på de tjänster som producerar varor.

Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för att nå en fungerade grön infrastruktur i länet har påbörjats och under 2015 redovisades ett pilotprojekt om hur man kan arbeta med grön infrastruktur. Utpekade värdekärnor[9] för biologisk mångfald i Skånes Naturvårdsstrategi[10] utgör viktiga centra i arbetet. Till exempel har en korridor skapats under 2016 för att knyta samman värdetrakter[11] med öppen sandmark.

Främmande arter och genotyper

Skåne är inkörsport för många främmande arter. Resurser saknas för att hantera främmande invasiva arter och deras effekter på biologisk mångfald. Två skrifter har tagits fram inom ämnet, vresros har bekämpats, men i övrigt har inte arbetet med främmande arter prioriterats i länet och hoten kvarstår.

Biologiskt kulturarv

Jordbruk läggs ner och hagmarker försvinner. Stöd för skötsel av kulturmiljöer upphörde 2013, skogsbruket påverkar forn- och kulturlämningar och antalet kulturreservat är få. Under 2016 vårdas 250 fornlämningsmiljöer och cirka 100 trädvårdsplaner för kyrkogårdar upprättas. Drygt 10 procent av pågående LONA-projekt omfattar kulturmiljöer.

Tätortsnära natur

Nästan 80 procent av de områden som pekats ut med tätortsnära natur i länet är skyddade som naturreservat. Hälften av de pågående LONA-projekten rör tätortsnära natur och en tredjedel friluftslivet.

Analys och bedömning

Årets analys påverkas inte av de nya resultaten och målet är inte möjligt att nå till 2020. Utvecklingen i miljön är negativ. Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte. Landskapet erbjuder inte tillräckligt med livsmiljöer för arters fortlevnad. Det råder brist på grönblå infrastruktur (sammanhängande land- och vattenmiljöer) som möjliggör för arter att röra sig i landskapet. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer samt hantering av främmande invasiva arter behöver öka och alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald negativt (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) måste ta sitt ansvar. Styrmedel krävs som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet.

Skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer

Eftersom viktiga livsmiljöer är fragmenterade i landskapet och den grönblå infrastrukturen inte fungerar tillfredsställande behöver naturvårdsarbetet riktas till värdetrakter för att få störst effekt på den biologiska mångfalden. I odlingslandskapet är skyddet eftersatt på grund av brist på statliga intrångsmedel, vilka i första hand går till kostsamt skydd av skånsk ädellövskog. Lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer. Styrmedel behövs för att kunna avsätta funktionella och långsiktiga skyddszoner, såsom svämområden, längs vattendrag och sjöar. Fiskets påverkan ska analyseras och vid behov minimeras. Villkor om kompensationsåtgärder behöver öka i beslutsprocesser.

Skötsel och restaurering av habitat behöver öka. Reglerna i det nya Miljö- och Landsbygdsprogrammet (LBU) behöver justeras ytterligare för att gynna naturtyper och arter, samt riktas till eller öka. Jordbruksstöden till de finaste naturbetesmarkerna behöver höjas kraftigt för ett långsiktigt bevarande. För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBU, Lokala Naturvårdssatsningar (LONA), Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP)[12] viktiga och bör öka.

Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande behöver verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden öka sin generella hänsyn.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Länsstyrelsen har en ambition att lyfta ekosystemtjänsterna i regionala beslut. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med eftertanke.

Länsstyrelsens prioriteringar

Under det kommande året kommer Länsstyrelsen att prioritera arbetet med grön infrastruktur, skydd av rika ädellövskogar, revidering av bevarandeplaner, restaureringar inom Life-projekten och av sjöar och vattendrag, ÅGP, LONA, LOVA, krav på miljöanpassning av småskalig vattenkraft, riktat stöd för betesbaserad djurhållning, och, om resurser tillkommer, bekämpning av invasiva arter.


Referenser

[1] Arter och naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken, SLU.

[2] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

[3] http://www.sandlife.se/

[4] http://www.ucforlife.se/

[5] http://www.bushlife.se

[6] http://www.semiaquaticlife.se

[7] Information om Lokala naturvårdssatsningen (LONA) http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/naringsliv-och-foreningar/projektstod/stod-till-naturvard/lona/Pages/default.aspx

[8] Information om Landsbygdsprogrammet 2014-2020 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdfiske/programochvisioner/landsbygdsprogrammet20142020.4.7c4ce2e813deda4d30780004608.html

[9] En värdekärna är ett område med en extremt hög biologisk mångfald i landskapet.

[10] Niss m fl. 2015. Vägen till ett biologiskt rikare Skåne – Naturvårdsstrategi för Skåne. Rapportnummer: 2015:23 Länsstyrelsen Skåne

[11] En värdetrakt är ett område med flera värdekärnor med en hög biologisk mångfald.

[12] Information om Åtgärdsprogram för hotade arter http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/hotade-vaxter-och-djur/vart-arbete-med-hotade-vaxter-och-djur/atgardsprogram-for-hotade-arter/Pages/default.aspx

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar av Ett rikt växt- och djurliv