Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Skåne läns miljömål?

Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.

Det finns ett stort engagemang och ett bra miljöarbete görs av offentliga verksamheter, näringsliv, markägare, ideella organisationer, vattenråd, luftvårdsförbund, kustvattenförbund och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.

Miljöbelastningen är stor, eftersom länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt, stort exploateringstryck, ett stort antal vägburna transporter och ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

Av de mål som bedöms regionalt uppvisar miljökvalitetsmålen beträffande övergödning, sjöar och vattendrag, skog, odlingslandskap samt ett rikt växt- och djurliv en negativ utveckling. Problemen är flera. En stor andel jordbruksmark bidrar till övergödningen. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Antalet småbiotoper försinner i landskapet. Bekämpningsmedel och vattenuttag påverkar sjöar.

För Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust- och skärgård saknas underlag för att kunna bedöma trenden för utvecklingen i miljön. Miljöskulder och ohållbara konsumtions- och produktionsmönster påverkar kemikalieförekomsten i miljön. Bottendöd och svaga fiskbestånd är exempel på problem i havet.

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen för Frisk Luft, Bara naturlig försurning, Säker strålmiljö, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Halter och utsläpp till luft är i stort sett oförändrade. Försurande utsläpp minskar, men naturen återhämtar sig långsamt. Grundvattnet påverkas negativt av flera verksamheter.

För att nå miljökvalitetsmålen krävs en samhällsomställning som behöver omfatta åtgärder på alla nivåer inklusive internationella åtaganden.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det skånska landskapet har ett stort exploateringstryck med hård konkurrens om marken. Den negativa påverkan är stor från jord- och skogsbruk samt fiske. Många arters livsmiljöer är fragmenterade och deras spridningsmöjligheter begränsade. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som människan är beroende av för hälsa, livskvalitet och ekonomi.

Klimatförändringar, ekosystemtjänster, resiliens och grön infrastruktur

Fokus ligger på de ekosystemtjänster som producerar varor och den biologiska mångfalden värdesätts inte. Hänsyn till ekosystemen är låg i kommuners översiktsplaner och dessutom berörs inte landsbygden av Plan- och bygglagen.

En fastställd Naturvårdsstrategi för Skåne pekar ut var i landskapet värdekärnor förekommer, vilket underlättar arbetet med skydd, skötsel och gröna infrastrukturer. Skåne är även ett av fem pilotlän som tar fram arbetssätt inom grön infrastruktur.

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Naturen påverkas ständigt av intensivt brukande, näringsläckage och övergödning, upphörd hävd, exploatering och miljögifter. Knappt 14 procent av naturtyperna i kontinental region uppnådde gynnsam bevarandestatus under 2013[1] och Skåne har flest rödlistade arter (1 989) enligt en ny rödlista från 2015.

Skydd av natur går långsamt, och resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte trots ökade anslag under 2015. Arealen skyddad natur på land var i Skåne endast 3,8 procent av landytan, medan den i sötvatten- och marina miljöer var 11,2 procent (juni 2015).

Ett nytt Landsbygdsprogram började gälla 2015, men visar försämring i miljö- och klimatersättning. Arealerna hävdade ängs- och betesmarker minskar. Andelen löv och död ved i skogsmiljöerna är fortfarande liten och kontinuiteten av gamla grova träd dålig. Inom Lokala Naturvårdssatsningar (LONA) arbetas bland annat med ansvarsarter och habitat i landskapet. Sandmarker, vattendrag, buskrika betesmarker och våtmarker restaureras inom EU-projekten Sand Life, UC4LIFE, Bush Life och Life to ad(d)mire. Trots skötsel av habitat så försämras markernas kvalitéer genom ett konstant kvävenedfall och kraftiga mark- och sjöförsurningar trots minskat svavelnedfall.

Främmande arter och genotyper

Skåne är inkörsport för många främmande arter. Resurser saknas för att hantera främmande arter och deras effekter på biologisk mångfald. Hoten kvarstår och arbetet med främmande arter har inte prioriterats i länet.

Biologiskt kulturarv

I de bygder där Skåne är variations- och artrikast läggs flest jordbruk ner, betande djur och hagmarker försvinner och landskapet blir mer homogent. Stödet för skötsel av kulturmiljöer upphörde 2013, skogsbruket påverkar fortfarande forn- och kulturlämningar och skydd av kulturmiljöer är nästan obefintligt.

Tätortsnära natur

Nästan 80 procent av de områden som pekats ut med tätortsnära natur i länet är skyddade som naturreservat, flera LONA-projekt arbetar tätortsnära och inom Värna Vårda Visa lyfts friluftslivet.

Analys och bedömning

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna. Målet är inte möjligt att nå till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Landskapet erbjuder inte tillräckligt med livsmiljöer för arters fortlevnad. Det råder brist på gröna och blåa infrastrukturer som möjliggör att arter rör sig i landskapet. Arter fortsätter att bli allt sällsyntare. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer behöver öka, men alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald negativt (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) måste ta sitt ansvar. Ska vi ha tillräckligt med biologisk mångfald i Skåne krävs styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet.

Skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer

Livsmiljöer för arter är fragmenterade i det skånska landskapet och den gröna infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande. Skydd av natur behöver intensifieras och till viss del riktas till områden i landskapet där det ger störst effekt på den biologiska mångfalden. I odlingslandskapet är skyddet eftersatt på grund av brist på intrångsmedel, som i första hand går till skydd av skog. Lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer. Anslagshöjningar till förvaltning av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) behövs för att sköta alla skyddade marker och för att arbeta strategiskt i landskapet.

Reglerna i det nya Landsbygdsprogrammet (LBU) behöver justeras ytterligare för att gynna naturtyper och arter. Styrmedel behövs för att kunna avsätta svämområden längs vattendrag. Det finns ett stort behov av funktionella och långsiktiga skyddszoner utmed vattendrag och sjöar. För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LBU, Lokala Naturvårdssatsningar (LONA), Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och ÅGP viktiga och bör öka.

Utöver styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande, behöver verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden ta generell hänsyn. Med kommande åtgärder kopplade till länets naturvårdsstrategi kan naturvårdsarbetet i länet tydliggöras och riktas, så att olika fokus läggs i värdetrakter, på grön infrastruktur och i vardagslandskapet.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Däremot negligeras oftast den biologiska mångfaldens betydelse för hållbara ekosystem. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med eftertanke.

Referenser

[1] Arter & naturtyper i habitatdirektivet – bevarandestatus i Sverige 2013. ArtDatabanken, SLU.

Pil uppåt smiley saknas Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Preciseringar av Ett rikt växt- och djurliv

Indikatorer som följer upp målet