Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Blekinge läns miljömål?

Inte något miljökvalitetsmål bedöms vara möjligt att nå till år 2020 i Blekinge. På nationell nivå bedöms Skyddande ozonskikt att uppnås och Säker strålmiljö är nära att nås. Dessa mål samt Begränsad klimatpåverkan bedöms enbart nationellt. Den regionala bedömningen är densamma som föregående år.

För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs fler effektiva styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar.

Det pågår åtgärder som förbättrar tillståndet i miljön, men takten är för långsam. Det behövs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö. Färre lantbrukare och brist på betesdjur leder till igenväxande av hagmarker och likåldrig skog, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt. Obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden är en utmaning på flera sätt i länet. Markanvändningskonflikter vid kusten medför behov av bra planeringsunderlag, där miljömålen är integrerade.

Övergödning är ett stort miljöproblem i Blekinges kustvatten. Därför är kontroll av enskilda avlopp och ökad anslutning till kommunala reningsverk mycket viktigt. Miljöstöden i det nya Landsbygdsprogrammet påverkar hur stora de antropogena utsläppen från jordbruket blir framöver. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå flera miljökvalitetsmål.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Lokala och regionala åtgärder såsom beslut om inköp av ekologisk mat och arbete för en Giftfri förskola är steg i rätt riktning. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala miljömål

 

?

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Tillgången på värdefulla skogsmiljöer är inte säkrad i länet. Ökat långsiktigt skydd av skogsmark krävs. Priserna på skogsmark har ökat medan myndigheternas anslag för intrångsersättning har minskat fram till 2015. En stor andel värdefulla natur- och kulturmiljöer skadas fortfarande i samband med skogsbruksåtgärder och samhällsbyggande. Flera åtgärder för att öka miljö- och kulturhänsyn har initierats.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Biobränsleuttag har ökat och askåterföring minskat i Götaland de senaste sex åren. Fortfarande ses negativ påverkan vid 23 procent av transporter över vattendrag [1]. Runt 120 markägare har under 2015 deltagit på kurser i miljöhänsyn, hyggesfritt skogsbruk, miljövänlig dikesrensning, skötsel av ädellövskog samt miljöanpassad röjning.

Ekosystemtjänster

Årets älgbetesinventering visar att skadorna på ung tall är mycket stora. Tallen riskerar att försvinna helt eftersom nästan bara gran planteras.

Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer.

Indikatorn Gammal skog [2] har tidigare utvecklats positivt, men tenderar nu att liksom indikatorn Hård död ved [3] plana ut. Indikatorn Äldre lövrik skog [4] visar en minskning. Antalet häckande fåglar i skogen [5] visar en uppgång 2014 efter en nedgång 2013, men Södra Götaland är den storregion där det gått bäst för skogens fåglar under de senaste 13 åren.

Skyddszoner påverkas negativt vid 36 procent av skogliga åtgärder.

År 2015 uppdaterades rödlistan. Andelen rödlistade arter i länet ligger på samma nivå som 2010. Efter jordbrukslandskapet finns de flesta hotade arterna i skogslandskapet och där framför allt i ädellövskog. En majoritet av de rödlistade skogsarterna bedöms ha populationer som minskar [6]. Inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter har skorpdagglav inventerats och två lokaler för lundtaggsvamp övervakats. Samverkan och rådgivning har skett rörande skötsel av skyddsvärda träd.

En arbetsmetod för att förebygga insektsdöd i flishögar har introducerats som de två största flisanvändarna i länet ställer sig bakom.

Främmande arter och genotyper

Askskottsjuka och almsjuka utgör fortfarande stora hot.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Under 2014 ökade det formella skyddet av skogsmark med 207 hektar.

Föryngringsavverkningar utan påverkan/skador på naturvärden har legat runt 65 procent av avverkningarna de senaste tio åren, men andelen med stor negativ påverkan har ökat under samma period.

Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2014 [7] visade att drygt 35 procent av fornlämningarna och drygt 40 procent av kulturlämningarna påverkas/skadas vid skogliga åtgärder. Detta innebär en förbättring jämfört med 2013.

Ett arbetsmarknadsprojekt har påbörjats 2015 där värdefulla träd i Karlskrona kommun ska inventeras.

Friluftsliv

Tre av länets fem kommuner är bland de 50 bästa i Naturvårdsverkets undersökning år 2015 av hur landets kommuner arbetar med det lokala friluftslivet [8]. Länsstyrelsen har beviljat bidrag till två lokala naturvårdsprojekt med koppling till friluftsliv och skog.

Analys och bedömning 

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020 med idag beslutade styrmedel. Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.

Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
Skogsstyrelsen jobbar under 2015 med fyra fokusområden; ökad lokal skogspolitisk dialog och återkoppling till yrkesverksamma inom skogsbruket, ökad uppdragsverksamhet, ökad användning av e-tjänster samt ökad extern kommunikation. Allt i syfte att öka skogsbrukets ansvarstagande för de skogspolitiska målen. Skogsstyrelsen fortsätter att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning. Det är viktigt att målbilderna som tagits fram i det nationella dialogprojektet implementeras och återkopplas i verksamheten på alla nivåer. Under 2015 har Sydved utbildat tjänstemän och entreprenörer rörande målbilderna. Det ökade intresset för hyggesfritt skogsbruk bör tas till vara genom rådgivnings- och informationsinsatser. Under 2015 har cirka 30 skogsägare gått kurs eller fått enskild rådgivning i ämnet. Entreprenörer kommer att utbildas i Skogsstyrelsens regi.

Från och med år 2016 kommer Skogsstyrelsen att bedriva systemtillsyn, det vill säga granska om verksamhetsutövarens egenkontroll är tillräcklig för att säkerställa att regelverket följs.

Åtgärderna behöver öka


Fortsatt avverkas skogar med höga naturvärden. Nyckelbiotoper avverkas fortfarande i länet. Gamla och rötskadade ädellövträd avverkas ofta i närheten av tätorter av säkerhets- eller estetiska skäl, detta trots rådgivning och information från både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Svarande till det ökade uttaget av biobränsle behöver askåterföringen öka.

Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Ett steg på vägen är det cirka 75 procent högre anslag länet får för formellt skydd 2016. I nya landsbygdsprogrammet kommer stöd till skogliga åtgärder 2016, men är då lägre än tidigare. Från och med 2015 kan skogsägare i länet ta initiativ till ett formellt områdesskydd, där staten erbjuder intrångsersättning. De skyddsvärda biotoperna, såväl formellt skyddade som nyckelbiotoper och frivilligt avsatta, behöver ökad skötsel. Under hösten 2015 påbörjar Skogsstyrelsen arbetet med en regional handlingsplan för att säkerställa den gröna infrastrukturens betydelse för ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Prioriteringar i länet

Av de skogstyper som Blekinge har ett nationellt ansvar för och som är utpekade i Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge, kommer skydd av gamla ek- och bokskogar samt avenbokskog och högbonitetskog att prioriteras under kommande år. Speciellt viktigt är att utöka det formella skyddet av värdekärnor i östra Blekinge.

Referenser

  1. Skogsstyrelsens statistik, Skogsstyrelsens webbplats.
  2. Gammal skog, Miljömålsportalen
  3. Hård död ved, Miljömålsportalen
  4. Äldre lövrik skog, Miljömålsportalen
  5. Häckande fåglar i skogen, Miljömålsportalen
  6. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. Art Databanken Rapporterar 17. Artdatabanken 2015
  7. Hänsynen till forn- och kulturlämningar – Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2014. Rapport 7 – 2015. Skogsstyrelsen 2015.
  8. Sveriges friluftskommun 2015. Naturvårdsverket 2015.

 

Pil uppåt smiley saknas Levande skogar i Blekinge län

Indikatorer som följer upp målet