Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Blekinge läns miljömål?

I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, effektiva styrmedel och fler åtgärder. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.

De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter.

För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.

Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.

Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.

Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning


Resultat

Arbetet med att långsiktigt skydda skogsmark har förbättrats genom ökade anslag till områdesskydd. Under 2016 har anslaget ökat med 75 procent. En stor andel värdefulla natur- och kulturmiljöer skadas fortfarande i samband med skogsbruksåtgärder och samhällsbyggande.

Skogsmarkens egenskaper och processer

Biobränsleuttag har ökat och askåterföring minskat i Götaland de senaste sex åren. Negativ påverkan förekommer vid 19 procent av transporter över vattendrag, vilket är en förbättring jämfört med föregående år.  

Ekosystemtjänster

Årets älgbetesinventering visar att skadorna på ung tall är mycket stora. Tallandelen minskar eftersom nästan bara gran planteras.

Grön infrastruktur

En tredjedel av alla avverkningar berör skyddszoner mot sjö, vattendrag eller impediment. 37 procent av dessa påverkas negativt av skogliga åtgärder. 

Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Arealen gammal skog [1] och äldre lövrik skog [2] ökar inte längre. Mängden hård död ved [3] planar ut. Antalet häckande fåglar i skogen [4] är i stort sett oförändrat 2015.  

Hotade arter och återställda livsmiljöer 

Rödlistan 2015 visar att andelen rödlistade arter fortfarande utgör 20 procent av bedömda arter. Efter jordbrukslandskapet finns de flesta i skogslandskapet och där framför allt i ädellövskog. En majoritet av de rödlistade skogsarterna bedöms ha populationer som minskar. [5]

Främmande arter och genotyper 

Askskottsjuka och almsjuka utgör fortfarande stora hot.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Föryngringsavverkningar utan påverkan/skador på naturvärden har legat runt 65 procent av avverkningarna de senaste tio åren, men andelen med stor negativ påverkan har ökat under samma period.

Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2014 [6] visade att drygt 35 procent av fornlämningarna och drygt 40 procent av kulturlämningarna påverkas/skadas vid skogliga åtgärder. Detta innebär en förbättring jämfört med 2013.

Åtgärder på regional nivå

För att öka miljö- och kulturhänsyn i skogsbruket har Skogsstyrelsen fortsatt med att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning. Återkoppling har skett genom så kallad objektsvis dialog. Ett trettiotal personer har deltagit i dessa. Dialog med näringen kring målbilderna har också genomförts.

Kurs i nyckelbiotopsinventering har genomförts med 10 tjänstemän i skogsnäringen.

Inom ramen för ”Skogen-i-Skolan” har 182 lärare under en dag fortbildats i naturpedagogik.

Cirka 50 markägare har deltagit vid kurser i miljövänlig dikesrensning och skötsel av ädellövskog.

Inom ramen för Åtgärdsprogram för hotade arter [7] har skorpdagglav inventerats, samverkan och rådgivning skett rörande skötsel av skyddsvärda träd samt två lokaler för lundtaggsvamp övervakats.

Under 2015 ökade det formella skyddet av skogsmark med 286 hektar.

Länsstyrelsen har beviljat bidrag till två lokala naturvårdsprojekt (LONA) med koppling till friluftsliv och skog.

Under året har Skogsstyrelsen inlett arbetet med systemtillsyn genom att granska verksamhetsutövarens egenkontroll. Krav på detta finns i miljöbalken och virkesmätningslagen.

Under 2016 inleddes arbetet med regional handlingsplan för att säkerställa den gröna infrastrukturens betydelse för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Arbetet leds av Länsstyrelsen.

Åtgärder på kommunal nivå

Ett arbetsmarknadsprojekt, inventering av skyddsvärda träd, pågår i Karlskrona kommun.

Tre av länets fem kommuner är 2015 bland de 50 bästa i Naturvårdsverkets undersökning [8] av hur landets kommuner arbetar med det lokala friluftslivet.

Åtgärder inom näringslivet

Hos bland annat Sydved och Södra pågår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilderna.

Tillgången på värdefulla skogsmiljöer är inte säkrad i länet. Ökat långsiktigt skydd av skogsmark krävs. Priserna på skogsmark har ökat medan myndigheternas anslag för intrångsersättning har minskat fram till 2015. En stor andel värdefulla natur- och kulturmiljöer skadas fortfarande i samband med skogsbruksåtgärder och samhällsbyggande. Flera åtgärder för att öka miljö- och kulturhänsyn har initierats.

 

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till 2020. Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Befintliga styrmedel och resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.

Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer

Skogsstyrelsen jobbar 2016 med fyra fokusområden: ökad lokal skogspolitisk dialog och återkoppling till yrkesverksamma inom skogsbruket, ökad uppdragsverksamhet, ökad användning av e-tjänster samt ökad extern kommunikation. Allt i syfte att öka skogsbrukets ansvarstagande för de skogspolitiska målen.

Åtgärderna behöver öka

Skogar med höga naturvärden och nyckelbiotoper avverkas fortfarande i länet. Gamla och rötskadade ädellövträd avverkas ofta i närheten av tätorter av säkerhets- eller estetiska skäl, detta trots rådgivning och information från både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

För att motverka det ökade uttaget av biobränsle behöver askåterföring öka.

Ett bekymmer är de GROT-högar med ädellövsrester som kan bli liggande länge i väntan på flisning. I dessa högar frodas många insekter och dessas livsmiljö spolieras vid flisningen. GROT-högen har då mer eller mindre fungerat som en insektsfälla.

Befintliga styrmedel och medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Ett steg på vägen är det cirka 75 procent högre anslag länet fått för formellt skydd 2016. I nya landsbygdsprogrammet ges stöd till skogliga åtgärder 2016 och framåt, men det totala beloppet är lägre än tidigare. Från och med 2015 kan skogsägare i länet ta initiativ till ett formellt områdesskydd, där staten erbjuder intrångsersättning. De skyddsvärda biotoperna behöver ökad skötsel.

Prioriteringar i länet

Av de skogstyper som Blekinge har ett nationellt ansvar för och som är utpekade i Strategi för formellt skydd av skog i Blekinge, kommer skydd av gamla ek- och bokskogar samt avenbokskog och högbonitetskog att prioriteras under kommande år. Speciellt viktigt är att utöka det formella skyddet av värdekärnor i östra Blekinge.

 

Referenser

1. Indikator Gammal skog, Miljömålsportalen.
2. Indikator Äldre lövrik skog, Miljömålsportalen.
3. Indikator Hård död ved, Miljömålsportalen.
4. Indikator Häckande fåglar i skogen, Miljömålsportalen.
5. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken Rapporterar 17,  Artdatabanken 2015
6. Hänsynen till forn- och kulturlämningar – Resultat från Hänsynsuppföljning Kulturmiljöer 2014. Rapport 7 – 2015, Skogsstyrelsen 2015.
7. Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, Naturvårdsverkets webbplats.
8. Sveriges friluftskommun 2015, Naturvårdsverkets webbplats.