 |
1. Begränsad klimatpåverkan
Bedömning av målet Begränsad klimatpåverkan görs ej på regional nivå, då preciseringarna avser globala variabler. Arbetet för minskade utsläpp i länet visar stundtals goda resultat, men påverkas i hög grad av såväl omvärldsfaktorer som nationella och internationella styrmedel, eller brist därpå. |
 |
2. Frisk luft
Bedömningen grundar sig framför allt på att halten av olika luftföroreningar i de Värmländska tätorterna är höga och att det saknas effektiva legala verktyg för att minska dessa halter. |
|
3. Bara naturlig försurning
Försurningen är fortfarande ett utbrett problem och återhämtningen är mycket långsam. Fortsatt kalkning samt ytterligare reduceringar av utsläpp, i synnerhet från sjöfart och transporter på kontinenten är av största vikt. Åtgärder inom skogsbruket, till exempel askåterföring, är nödvändigt. |
|
4. Giftfri miljö
Den enorma kemikalieanvändningen och kunskapsbristen om kemikaliers hälso- och miljöegenskaper försvårar arbetet med utfasning av farliga ämnen. Utvecklingen av lagstiftningen, samt arbetet med att sanera förorenade områden förbättrar förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. |
|
5. Skyddande ozonskikt
Tack vare Montrealprotokollet som reglerar utsläppen av ozonnedbrytande ämnen, både i Sverige och internationellt kan man se att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar globalt. |
|
6. Säker strålmiljö
Måluppfyllelse ska inte bedömas regionalt. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Dock är utvecklingen negativ för preciseringen om ultraviolett strålning. Fallen av hudcancer har ökat under många år och människors solvanor är svåra att ändra. |
|
7. Ingen övergödning
Tillståndet i vattenmiljön har förbättrats, men påverkan av luftburet kväve från svenska och internationella källor kvarstår. Fler åtgärder krävs för att nå god status i enlighet med havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen. |
|
8. Levande sjöar och vattendrag
En stor del av länets vattendrag är påverkade av dammar, reglering, skogsbruk, försurning och jordbruk. Flera stora ytvattentäkter saknar skyddsområde med föreskrifter. Målinriktat arbete pågår med vattenförvaltning, tillsyn, restaurering/skydd och utvecklingsprojekt. |
 |
9. Grundvatten av god kvalitet
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god, med vissa lokala undantag. Kunskapen om var de lokala undantagen finns måste öka. Två nya vattenskyddsområden för grundvattentäkter inrättades år 2012. Fler vattenskyddsområden behöver inrättas eller revideras. Utvecklingen i miljön är positiv. |
|
11. Myllrande våtmarker
Tillståndet för våtmarkerna i Värmlands län förändras i positiv riktning om än med viss osäkerhet. Skärpt hänsyn inom skogsbruk och vägbyggnation behövs dock för att upprätthålla den positiva trenden. Skydd, återskapande och restaurering av våtmarker går sakta framåt. |
|
12. Levande skogar
Motsatta trender i miljötillståndet märks. Skador sker fortfarande på skogens natur- och kulturvärden. Flera åtgärder har påbörjats för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Skydd av områden med höga befintliga värden i norra och sydvästra Värmland bör prioriteras. |
|
13. Ett rikt odlingslandskap
Nedläggningen av små jordbruk fortsätter och lokalt minskad djurhållning försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Uppsökande arbete för att få till stånd fler restaureringar av betesmarker och slåtterängar har inletts under 2012. |
|
15. God bebyggd miljö
God bebyggd miljö spänner över ett brett spektrum av frågeställningar. Tittar man på de olika preciseringarna så kan man konstatera att det i många fall gäller mycket långa processer där förändringar år från år knappast är mätbara. Utvecklingstrenden är positiv för vissa av preciseringarna. |
|
16. Ett rikt växt- och djurliv
Möjligheterna att skydda områden genom att lösa in mark är begränsade och det sker idag avverkning av nyckelbiotoper i länet. Inventeringar visar dessutom att flera arter minskat i länet under senare år. Utvecklingen i länet är negativ. |