Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Regionala miljömål

13. Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Blekinge län

Den viktigaste faktorn för ett rikt odlingslandskap är aktiva lantbrukare och betande djur. I dag växer betesmarker igen och hävden upphör på åkrar vilket minskar småbiotoperna, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Dalarnas län

Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020. Positiva insatser görs men utvecklingen är negativ. De skötta ängs- och betesmarker minskar, betesdjuren har blivit färre och unika timmerbyggander förfaller. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk avgör utvecklingen.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Gotlands län

Lönsamheten i lantbruket är avgörande för hur åkrar, betesmarker och slåtterängar används. Arealen betesmark och slåtteräng minskar, medan åkermarksarealen är tämligen intakt över de senaste åren. Gotland sticker ut i den nationella statistiken genom omläggning av skog till åker.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Gävleborgs län

Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen. Möjligheten finns dock att vända trenden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Hallands län

Slättbygden brukas intensivt på allt större gårdar, åkrar runt tätorterna exploateras medan lantbruk läggs ner i skogsbygden på grund av dålig lönsamhet. Positiva insatser görs för att hejda förlust av värden i odlingslandskapet men det är ännu inte tillräckligt för att vända utvecklingen.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Jämtlands län

Att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap i Jämtlands län bedöms vara en svår utmaning. Ett minskande antal lantbrukare, som dessutom har en hög medelålder, gör tillsammans med dålig lönsamhet inom lantbruket att utvecklingen går åt fel håll.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Jönköpings län

Jordbruksmarkens tillstånd är överlag bra men fler insatser behövs för att bevara den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska värdena. För att vi även framöver ska ha ett aktivt jordbruk behöver lönsamheten förbättras.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Kalmar län

Attityden till odlingslandskapet måste förändras. Kunskapen om sambanden mellan jordbruk och livsmiljö, livsmedel och konsumtion måste öka för att skapa betalningsvilja dels för lokala och ekologiska produkter, dels för odlingslandskapets värden som är nära förknippade med vår nationella identitet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Kronobergs län

Länets åkermark, betesmarker och slåtterängar minskar. Andelen certifierad ekologisk produktion ökar, både djur och areal, men från en låg nivå. Även antalet betesdjur och antalet lantbruksföretag minskar vilket påverkar hur stora arealer som sköts och därmed den biologiska mångfalden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Norrbottens län

Det blir allt färre jordbruksföretag i länet och åldern bland brukarna är hög. Allt färre mjölkbönder leder till en minskande areal åker- och betesmark. Däremot ökar arealen slåttermark främst i form av slåttermyrar. Norrbotten är nu det län som har näst störst areal slåttermark i landet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Skåne län

Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Stockholms län

Den totala arealen brukad mark minskar långsamt i Stockholms län. För att nå målet behöver igenväxningen av öppna marker hejdas och förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas. Exploatering av vägar och bostäder måste ske på ett sådant sätt att länets jordbruksmark bevaras.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Södermanlands län

I Södermanlands län fanns det 141 000 ha jordbruksmark 2013. 16,5 procent av marken var ekologiskt certifierad [1]. Den framtida lönsamheten för jordbruket är helt avgörande för utvecklingen inom odlingslandskapet. Höga biologiska värden försämras av otillräcklig skötsel.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Uppsala län

En grundläggande förutsättning för miljömålet är att det finns aktiva lantbrukare. I Uppsala län är nedläggningen av jordbruksmark måttlig. Länet har stor spannmålsodling i slättbygden. Det finns kustområden som präglas av ett mosaikartat lantbruk.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Värmlands län

Nedläggningen av jordbruksmark fortsätter och lokalt minskad djurhållning försvårar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Arbete pågår för att få fler värdefulla marker skötta och restaurerade och för att minska jordbrukets miljöpåverkan, bland annat genom förbättrad markstruktur.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västerbottens län

Arealen jordbruksmark minskar i länet. I stora områden av länet finns det för få eller inga betesdjur som håller gräsmarker öppna samt få eller inga jordbrukare som brukar åkrarna aktivt.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västernorrlands län

Ett rikt odlingslandskap är beroende av en lönsam primärproduktion. Idag är trenden för jordbruksverksamheten i länet vikande och arealanvändningen minskande. För att vända trenden måste lönsamheten för att bruka marken aktivt öka.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västmanlands län

Betesmarksarealen fortsätter att minska sedan toppåret 2005. Slåtterängsarealen har stabiliserats på en biologiskt och historiskt alldeles för blygsam nivå. Underhållet av landsbygdens kulturhistoriebärande byggnadsbestånd bedöms inte uppväga förfallet. Utvecklingen i miljön är negativ. Utvecklingen är negativ.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Västra Götalands län

Odlingslandskapets värden minskar. Arealen åker och antal nötdjur minskar i länet. Variationen i landskapet minskar när gårdarna blir färre och större. Hänsyn till åkermarkens värden för livsmedelsproduktion måste tas vid exploatering. Höga biologiska värden försämras av otillräcklig skötsel.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Örebro län

I Örebro län fanns runt 113 tusen hektar jordbruksmark år 2014. Cirka 18 procent av jordbruksmarken används för ekologisk produktion. En utmaning under kommande år blir att upprätthålla en bärkraftig jordbrukssektor som klarar att hantera de miljöinvesteringar som behövs för att nå miljömålet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

Östergötlands län

Jordbruksmarken har idag ingen skyddsstatus och det finns i dagsläget inga styrmedel för att kunna skydda den. Den biologiska mångfalden i betesmarker och andra marker påverkas bland annat negativt av att stödsystemen inte är anpassade efter regionala förutsättningar.

Når vi målet i ditt län?

4