Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Häckande fåglar i fjällen

Förstoring
Diagram

Populationsutveckling (index) för häckande fåglar i kalfjälls- och fjällskogsmiljö.

Förstoring
  • 0 - 0.5
  • 0.5 - 0.75
  • 0.75 - 1
  • 1 - 1.25
  • 1.25 - 1.5

Populationsstorlek (index) för häckande fåglar i kalfjällsmiljö år 2014 (i förhållande till år 2002).

Antalet fåglar i fjällskogen minskar

Detaljerade inventeringar av häckande fåglar i fjällmiljö som genomförts över många årtionden visar att bestånden i dessa områden har varit mycket stabila i stort, om än med betydande variation mellan olika kortare tidsperioder, vilket innebär att fjällmiljön så här långt är en av de få miljöer som uppvisar mycket liten mänsklig påverkan.

Indexet innehåller två grupper av fåglar typiska för dels kalfjäll och fjällhed; fjällripa (-), ljungpipare, fjällabb, ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv (-),och snösparv (-), och dels för fjällbjörkskog; dalripa (-), blåhake, rödstjärt, rödvingetrast (-), lövsångare (-), svartvit flugsnappare, bergfink (-) och gråsiska (-). 

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna i fjällområdet. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden.

Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2014 (www.fageltaxering.lu.se).

För den analyserade perioden uppvisas totalt sett ingen statistiskt säkerställd förändring för gruppen med kalfjällsfåglar. Den negativa trenden (-2,8 % per år) för gruppen med fjällskogsfåglar är däremot statistiskt säkerställd. Index för 2014 låg 11 % (kalfjäll) resp. 13 % (fjällskog) under startårets värde (1). Inte i något av fallen var index 2014 statistiskt skilda från startårets värde.

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet:

Indikatorn är även viktig för uppföljningen av: