Storslagen fjällmiljö. Bild: Tobias Flygar.

Storslagen fjällmiljö

Häckande fåglar i fjällen

Förstoring
Diagram

Populationsutveckling (index) för häckande fåglar i kalfjälls- och fjällskogsmiljö.

Förstoring
  • 0 - 0.5
  • 0.5 - 0.75
  • 0.75 - 1
  • 1 - 1.25
  • 1.25 - 1.5

Populationsstorlek (index) för häckande fåglar i kalfjällsmiljö år 2012 (i förhållande till år 2002).

Antalet fåglar i fjällskogen minskar

Detaljerade inventeringar av häckande fåglar i fjällmiljö som genomförts över många årtionden visar att bestånden i dessa områden har varit mycket stabila i stort, om än med betydande variation mellan olika kortare tidsperioder, vilket innebär att fjällmiljön så här långt är en av de få miljöer som uppvisar mycket liten mänsklig påverkan.

Indexet innehåller två grupper av fåglar:

  • Kalfjäll och fjällhed; fjällripa(-), ljungpipare (+), fjällabb (+),ängspiplärka(-), stenskvätta, lappsparv(-),och snösparv
  • Fjällnära skog; dalripa (-), blåhake, rödstjärt, rödvingetrast (-), lövsångare (-), svartvit flugsnappare, bergfink (-) och gråsiska (-).

Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna i fjällområdet. För arter utan efterföljande tecken finns ingen säkerställd förändring under perioden.

För den analyserade tioårsperioden uppvisas totalt sett ingen statistiskt säkerställd förändring för gruppen med kalfjällsfåglar. Den negativa trenden (- 4,5 procent per år) för gruppen med fjällskogsfåglar är däremot statistiskt säkerställd. Index för 2011 låg 14 procent (kalfjäll) respektive 26 procent (fjällskog) under startårts värde (1). Index för fjällskogens fåglar 2011 var statistiskt skiljt från startårets index.

 Dessa gruppers populationsutveckling har sedan analyserats baserat på data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter för åren 2002–2011 (www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring).

 

Ansvarig myndighet

Följer främst upp

Är även viktig i uppföljningen