Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Växtskyddsmedel

Förstoring
Diagram

Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel under åren 1988–2012, uttryckt som ett index med 1988 som basår (index1988=100).

Riskerna med växtskyddsmedel har minskat

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Riskindikatorerna speglar trender i hälso- och miljöriskerna med växtskyddsmedel på längre sikt.

Försålda mängder till jordbruket ökade 2012 med 57 ton till 1717 ton. Den största ökningen svarade ogräsmedlen för. De ökade med 46 ton. Antalet hektardoser ökade kraftigt från 2011 till 2012. Samtidigt ökade miljö- och hälsoriskindex men inte i motsvarande grad, vilket tyder på att i huvudsak medel med lägre riskpoäng än genomsnittet användes mer under 2012. 

 

Jämfört med basåret 1988 har de beräknade hälso- och miljöriskerna för 2012 minskat till 27 respektive 70 procent. Den huvudsakliga minskningen i riskindex ligger i början av tidsperioden, vilken sammanfaller med de s.k. halveringsprogrammen. Mängden aktiv substans skulle enligt de politiska programmen minskas till hälften en första gång under femårsperioden 1986-1990 och därefter en andra gång till 1996, genom omregistrering, information, rådgivning och utbildning. Omregistreringsarbetet medförde en övergång till medel med mindre risker. Den övergripande nedgången i riskindex kan främst förklaras med attanvändningen av flera svamp- och insektsmedel med höga riskpoäng har minskat. Det teoretiska antalet hektardoser för insektsmedlen har minskat betydande, vilket har slagit igenom i beräkningarna av främst miljöriskindex.

 Fluktuationerna 1994/1995, 1999/2000 och 2003/2004 kan förklaras med att den försålda mängden förskjuts mellan olika år på grund av hamstring och speglar därför inte den faktiska användningen under samma år och därmed inte heller riskerna för varje enskilt år.

Trots de minskade riskerna går utvecklingen i vissa delar åt fel håll. Användningen har inte minskat sett under hela perioden, bland annat beroende på förändrat grödval där växtföljderna ur växtskyddssynpunkt blivit sämre. Man kan inte heller se någon generell minskning i riskindex för hälsa eller miljö över de senaste 10-15 åren.

I ett längre perspektiv (en generation) krävs genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla och införa alternativ till kemisk bekämpning.