Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Växtskyddsmedel

Förstoring
Diagram

Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel under åren 1988–2013, uttryckt som ett index med 1988 som basår (index1988=100).

Riskerna med växtskyddsmedel har minskat

Växtskyddsmedel används i huvudsak för att skydda växter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Riskindikatorerna speglar trender i hälso- och miljöriskerna med växtskyddsmedel på längre sikt.

Försålda mängder till jordbruket, inklusive frukt- och trädgårdsodling, minskade 2013 med 182 ton till 1614 ton.  Ogräsmedlen minskade kraftigt med 282 ton samtidigt som svampmedlen ökade mest, från 200 ton till 302 ton. Antal hektardoser har minskat något (minskad intensitet i användningen). Trots minskningen kan en tydlig ökning i miljöriskindex noteras medan hälsoriskindex följer minskningen i antal hektardoser nedåt. Ökningen för miljöriskindex beror på att flera ämnen med höga miljöriskpoäng har ökat i användning. Sett i ett längre perspektiv har hälso- och miljöriskerna, uttryckt som ett index, minskat. Detta gäller särskilt hälsoriskindex. 

Jämfört med basåret 1988 har de beräknade hälso- och miljöriskerna för 2013 minskat till 27 respektive 79 procent. Den huvudsakliga minskningen i riskindex ligger i början av tidsperioden, vilken sammanfaller med de s.k. halveringsprogrammen. Mängden aktiv substans skulle enligt de politiska programmen minskas till hälften en första gång under femårsperioden 1986-1990 och därefter en andra gång till 1996, genom omregistrering, information, rådgivning och utbildning. Omregistreringsarbetet medförde en övergång till medel med mindre risker. Den övergripande nedgången i riskindex kan främst förklaras med att användningen av flera svamp- och insektsmedel med höga riskpoäng har minskat. Det teoretiska antalet hektardoser för insektsmedlen har minskat betydande, vilket har påverkat främst miljöriskindex.

Fluktuationerna 1994/1995, 1999/2000, 2003/2004 och 2008/2009 kan förklaras med att den försålda mängden förskjutits mellan åren på grund av hamstring och speglar därför inte den faktiska användningen under samma år och därmed inte heller riskerna för varje enskilt år.

Trots de minskade riskerna går utvecklingen i vissa delar åt fel håll. Användningen har inte minskat sett under hela perioden, bland annat beroende på förändrat grödval där växtföljderna ur växtskyddssynpunkt blivit sämre. Man kan inte heller se någon generell minskning i riskindex för hälsa eller miljö över de senaste 15 åren.

I ett längre perspektiv (en generation) krävs genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på, vilket förutsätter insatser för att utveckla och införa alternativ till kemisk bekämpning.

Ansvarig myndighet

Miljökvalitetsmål

Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet: