God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Radon i småhus

Förstoring
Diagram

Andel av Sveriges radonmätta bostäder i småhus med radonhalt överstigande 200 respektive 400 becquerel per kubikmeter luft, mätningar genomförda till och med 1999.

Förstoring
  • 0–10 %
  • 10–20 %
  • 20–30 %
  • 30–40 %
  • 40– %

Andel radonmätta bostäder i småhus per län med radonhalt överstigande 200 respektive 400 becquerel per kubikmeter luft, mätningar genomförda till och med 1999.

På grund av bristande dataunderlag kan inte indikatorn uppdateras i dagsläget. Utvecklingsarbete av indikatorn pågår.

Takten är för låg för att nå delmålet inom utsatt tid

Att bo i ett hus med förhöjda radonhalter i inomhusluften ökar risken att drabbas av lungcancer. En enkel mätning där man vanligen använder spårfilm avslöjar höga radonhalter varefter åtgärder, till exempel förbättrad ventilation, kan sättas in.

I Sverige finns knappt två miljoner bostäder i småhus. Förhöjda radonhalter har konstaterats i 35 procent av den relativt lilla andel om cirka 280 000 bostäder i småhus som hittills mätts. De genomförda mätningarna är antagligen inte helt representativa för alla landets småhus, troligen har fler mätningar gjorts där man misstänker att halterna är höga.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) uppskattar att det finns närmare 325 000 bostäder med radonhalter som överstiger 200 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). För att hitta och åtgärda alla dessa behövs mätningar i så gott som alla småhus och alla lägenheter med markkontakt eller med blåbetong i konstruktionen. I kommunerna finns ofta översiktliga radonkartor som anger riskområden. I högriskområden samt i hus som misstänks innehålla blåbetong bör mätningar definitivt genomföras.

Det genomsnittliga antalet bostäder i småhus som årligen har radonsanerats mellan 1992 och 1999 är 1 190. Den nuvarande takten på mätningar och åtgärder är alldeles för låg för att delmålet ska kunna nås inom utsatt tid.

Ansvarig myndighet

Följer främst upp

Är även viktig i uppföljningen