Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Marknära ozon i luft

Förstoring
Diagram

Trenden för halten marknära ozon på landsbygd mätt som antal dagar i genomsnitt då delmålet överskrids,
1985–2011. Mätningar från Norra Kvill, Råö/Rörvik, Vavihill och Vindeln.

Marknära ozon är en så kallad sekundär förorening då ozonet inte släpps ut direkt från olika källor utan bildas av andra primära föroreningar som släpps ut. Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och kväveoxider (NOx) i närvaro av solljus. Då bildat ozon är långlivat i luften hinner det färdas långa sträckor. Detta gör att en stor mängd ozon, men även ozonbildande ämnen, importeras med vindar över gränserna till Sverige från kontinentens mer tätbefolkade områden. Marknära ozon är därför ett problem som sträcker sig över landsgränserna. Sverige kan bidra till minskningen av marknära ozon genom att minska de svenska utsläppen av ozonbildande ämnen. Trafik- och energisektorn står för stora delar av de svenska utsläppen men utsläpp från små arbetsmaskiner, utombordsmotorer och användning av lösningsmedel bidrar också.
 
När högtrycksområden med svaga vindar stannar över centrala Europa under en längre tid kan det bildas höga halter av marknära ozon. Om dessa luftmassor transporteras upp till Sverige resulterar detta i en så kallad ozonepisod vilket innebär att ozonhalterna blir två-tre gånger högre än normalt under några dygn. Till följd av att ozon snabbt bryts ned av kvävemonoxid (NO) är halterna lägre där halterna av NO är höga, till exempel på trafikbelastade platser. Halterna av marknära ozon är därför i många fall högre på landsbygden än i tätorterna.

I Sverige, liksom i Europa som helhet har halterna av marknära ozon stabiliserats under 1990-talet. Dock får vi under varmare somrar episoder där halterna överskrider delmålets värde både på landsbygden och i urban bakgrund. En oroande faktor är att man har sett en ökning av ozonhalten i opåverkade miljöer på norra halvklotet (global bakgrund).

Under episoder med höga halter av marknära ozon kan människor drabbas av irritation i andningsvägarna. Känsliga personer eller astmatiker kan även få andningsbesvär. Exponeringen kan även bidra till en ökad dödlighet och data tyder även på möjlig påverkan på gravidistesutfall. Det finns ökande bevis för att långsiktig exponering för ozon kan bidra till uppkomst av astma samt bidra till tidigarelagd dödlighet (WHO Europe, Review of evidence on health aspects of air pollution – REVIHAAP, 2013). Marknära ozon kan även ge skador på växtlighet till exempel i form av synliga skador på bladen eller kortare livslängd hos bladen. Skador på jordbruksgrödor och skogsbruk resulterar i stora årliga kostnader. Ozon är även en växthusgas samt påverkar kolupptaget i växtlighet vilket har betydelse för klimatet.

Ansvarig myndighet

Följer främst upp