Skyddande ozonskikt. Bild: Tobias Flygar.

Skyddande ozonskikt

Uppföljning 2017

Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås.

Utvecklingen i miljön är positiv.

 

Sammanfattning av den årliga uppföljningen 2017

Uttunningen av ozonskiktet som skyddar mot skadlig UV-strålning har avstannat. Flertalet av de ämnen som bryter ned ozonskiktet regleras framgångsrikt inom det internationella Montrealprotokollet. Det finns dock ett fortsatt hot mot ozonskiktet på grund av fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter. Utsläppen av lustgas, som både bryter ned ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten, fortsätter att öka. Det är därför viktigt att fortsätta begränsa utsläppen, både i Sverige och internationellt.

Ozonskiktet på väg mot återhämtning

Uttunningen av ozonskiktet upphörde omkring år 2000. Mycket talar också för att ozonskiktet har börjat växa i tjocklek, vilket styrks av de nationella mätningarna av ozonskiktet. Osäkerheter i data och naturliga variationer är stora, och såväl Nord- och Sydpolen drabbas fortfarande årligen av så kallade ozonhål. För att med säkerhet kunna fastställa att en återhämtning sker behövs fler vetenskapliga studier.

Utsläppen minskar – Montrealprotokollet fortsätter

Montrealprotokollet har hittills inneburit en 98-procentig utfasning av ozonnedbrytande ämnen. Naturvårdsverket stöttar regeringen i de fortsatta internationella förhandlingarna. Under 2016 har parterna i Montrealprotokollet beslutat att börja utfasningen av ämnesgruppen HFC (fluorkolväten).

Lustgas ett hot – internationellt fokus på kväveutsläpp

De globala utsläppen av lustgas, liksom halten av lustgas i atmosfären, fortsätter att öka. Eftersom gasen påverkar ozonskiktet riskerar det att fördröja återhämtningen. Förhoppningar finns att Parisavtalet om klimatet, som trädde i kraft under 2016, ska bidra med minskade utsläpp av lustgas. Ytterligare insatser som kan leda till minskade kväveutsläpp, och därmed minskade utsläpp av lustgas:

  • FN har inlett ett projekt för bättre hushållning med kväve, International Nitrogen Management System (INMS).
  • EU har beslutat om ett nytt takdirektiv för luftföroreningar.
  • Den internationella sjöfartsorganisationen IMO har utsett bland annat Östersjön och Nordsjön till kontrollområden för kväveoxider.

Nationella insatser för att minska utsläpp vid rivning

De svenska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består nästan uteslutande av CFC (klorfluorkarboner). Under 2016 var utsläppen av CFC i Sverige cirka 142 ton, en minskning med cirka fem procent jämfört med 2015. Merparten av utsläppen kommer från isoleringsmaterial, men även från gamla kyl- och frysskåp.

Naturvårdsverket och Sveriges Byggindustrier har under 2016 fortsatt sin gemensamma satsning på att informera om hantering av CFC vid rivning och ombyggnation. Boverket och Naturvårdsverket har dessutom tagit fram ett förslag till ny rutin vid handläggning av rivningsärenden enligt plan- och bygglagen. Regionalt har medvetenheten om hanteringen av CFC i rivningsavfall förbättrats.

Fler åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet

I den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet presenteras en rad åtgärder för att nå målet, se länken nedan för en sammanställning: 

Följs upp inom två områden

Miljökvalitetsmålet följs upp genom målets två så kallade preciseringar: Vändpunkt och återväxt av ozonskiktet, Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen.

Mer information

Den fullständiga årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet finns i rapporten "Miljömålen – årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017".

Regeringens uppföljning

Regeringen gör regelbundet en egen uppföljning och bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Den senaste presenteras i regeringens budgetförslag för år 2017 som lämnades till riksdagen den 20 september 2016 (under utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård).