Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Kalmar läns miljömål?

För flera mål saknas information som visar på faktiska förhållanden för tillståndet i miljön. Det är en brist men det är ändå tydligt att de styrmedel som finns idag är otillräckliga för att nå miljömålen till 2020 för samtliga utan Frisk luft. Vi behöver öka takten och samverkan i åtgärdsarbetet

Trots att Begränsad klimatpåverkan är akut och mer skyndsamma åtgärder krävs, finns det klimatrelaterade miljömål som har positiv utveckling. Frisk luft anses nås till år 2020 i Kalmar län, prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och sammanvägt finns en ganska positiv bild för Säker strålmiljö.

Kalmar län har höga natur- och kulturvärden och den gröna näringen är viktig för länet. Men Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap visar båda negativ utvecklingstrend och den biologiska mångfalden är stressad. Länets höga djurtäthet bidrar till odlingslandskapet och biologisk mångfald, men är i konflikt med målet Ingen övergödning

Övergödningen, överfiske och exploatering påverkar målet Hav i balans samt levande kust och skärgård negativt. Övergödning drabbar även Levande sjöar och vattendrag, men problem finns även i den utbredda fysiska påverkan. De kan utgöra vandringshinder, försämra landskapets vattenhållande funktioner med mera, men vissa av dessa fysiska hinder har dock värdefulla kulturmiljövärden. Myllrande våtmarker har viktiga funktioner för länets vatten i form av vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden. I ett förändrat klimat där en torrare framtid förutspås är Grundvatten av god kvalitet i fara. Vattenuppehållande åtgärder är nödvändiga för framtidens vattenförsörjning, klimat, näringsretention och biologiska mångfald.

I vårt skogslän skulle det vara av betydelse att ha Levande skogar i balans, men dessvärre är våra skogar allt för fragmenterade och för fattiga på bevarande av biologisk mångfald. I kontrast till detta så har uttaget av skogsbiobränsle ökat för att ställa om till fossilfritt bränsle, vilket är en del av God bebyggd miljö. Dock har det negativ påverkan på Bara naturlig försurning då buffrande näringsämnen försvinner vid uttag av skogsbränsle. Skogsproduktion i form av virke för byggande i trä är en möjlighet när många nya bostäder ska byggas och efterfrågan på mer klimatsmarta byggmaterial efterfrågas. Att bygga med så naturliga och rena material som möjligt gynnar en Giftfri miljö, där vi undviker hälso- och miljöstörande ämnen.

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet är arbetet med skydd, skötsel och restaurering av naturmiljöer. Liksom åtgärder för förbättrad vattenkvalitet, hållbar samhällsplanering, jord- och skogsbrukets miljöhänsyn.

Arbetet med bevarande och skydd av biologisk mångfald får ett tydligare landskapsperspektiv genom arbetet med grön infrastruktur, vilket innebär att befintliga värdekärnor måste kopplas till förstärkning av de biologiska kvaliteterna i vardagslandskapet. Länsstyrelsen har inlett arbetet att i samverkan ta fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Detta långsiktiga arbete kommer att lyfta avgörande insatser för bevarande av biologisk mångfald.

Flera kommuner har planer för tätortsnära grönstruktur, vilket är betydelsefullt också för fungerande ekosystemtjänster, friluftslivet och det biologiska kulturarvet. Nybro kommun driver flera framgångsrika naturvårdsprojekt med LONA-medel.[1] Behov finns dock av att komplettera de strategiska planeringsunderlagen för tätortsnära natur inklusive vattenområden och att tillse att de får ett genomslag i översiktsplanerna. Det finns ett behov av en ökad samverkan mellan kommuner och Länsstyrelsen.

Anslagen för skydd av natur, arbete med hotade arter, skötsel och restaurering ökade under 2017. Trots detta behöver takten öka ytterligare för att nå målen. Endast 2,9 procent av den totala landytan och 2,8 procent av den totala vattenytan i Kalmar län har 2017 ett skydd[2].

Restaureringar av miljöer sker men i allt för begränsad omfattning, exempelvis som omställning till betesmark, ideellt vattenvårdsarbete, inom åtgärdsprogram för hotade arter och genom EU-finansierade Life-projekt.[3] Stora behov finns av hydrologisk restaurering i prioriterade landskapsavsnitt.

Skötsel av skyddade områden bör ske genom en adaptiv förvaltning där resultat av tidigare åtgärder får styra fortsatta insatser. Under 2017 har områdesvisa uppföljningsplaner tagits fram för områden som berörs av uppföljning 2018.

Landsbygdsprogrammet och andra styrmedel bör utformas med ett uttalat syfte att nå miljökvalitetsmålen. Förändringar i regelverken (2015) har försämrat förutsättningar för bevarande av flera hävdgynnade naturtyper i länet. Fragmenteringen och förlusten av livsmiljöer är stor både i skogs- och odlingslandskapet och därmed finns en stor utdöendeskuld.

Av länets vattenförekomster bedöms samtliga kustvatten, 50 procent av sjöarna och 85 procent av vattendragen ha sämre än god ekologisk status[4]. Nästan tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv saknar nationellt gynnsam bevarandestatus.

Kunskapen om främmande arter och deras påverkan på biologisk mångfald i länet är i många fall dåligt känd. Arter som är beroende av våra tre arter almar kommer sannolikt att försvinna p.g.a.  almsjukan. Svartmunnad smörbult har etablerat sig i länets kustvatten.

Analys och bedömning

Trots att mycket görs för att bevara och återfå rika miljöer för länets växter och djur bedöms inga av de andra gröna miljökvalitetsmålen kunna nås till 2020. Därmed bedöms det inte heller möjligt att nå Ett rikt växt- och djurliv till 2020 med i dag beslutade styrmedel. Arbetssättet som kopplar till grön infrastruktur (GI) har dock förutsättningar att förbättra utvecklingen.

Trots omfattande insatser har utvecklingen för den biologiska mångfalden inte förbättrats och naturresurserna används inte hållbart i den utsträckning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Det saknas metoder och underlag för bedömning av flertalet preciseringar. Analyser av miljöer och grön infrastruktur bör framöver fokuseras på regionalt särskilt viktiga områden och aspekter.

Många livsmiljöer har minskat kraftigt i antal och utbredning. Den negativa trenden fortsätter och ibland har tillbakagången i areal och/eller kvalitet gått för långt. Det finns till exempel för liten andel naturskog och för få gamla träd i landskapet. Gräsmarker hotas av nedläggning av lantbruk i skogs- och mellanbygden och en allt intensivare markanvändning. Ekonomin inom näringarna är helt avgörande och styr utvecklingen.

Behovet av att restaurera och återskapa livsmiljöer är stort. Länets resurstilldelning för arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter uppgår till en bråkdel av vad som skulle krävas för att genomföra de åtgärder som länet berörs av. För restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från landsbygdsprogrammet, LONA och LOVA viktiga.

Kalmar län har en mycket stor andel, runt hälften, av Sveriges rödlistade arter[5] och berörs av flest åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) i landet. Det finns inget som talar för att antalet rödlistade och hotade arter i länet minskar. De processer som är orsaken till att så många arter är rödlistade och hotade fortgår. Enligt ArtDatabanken har situationen för rödlistade arter i stort inte förbättrats mellan åren 2005 och 2015.[6] Länsstyrelsens trädinventering visar stora behov av skötselåtgärder av gamla träd som nu riskerar att dö i förtid (60 procent av drygt 15 000 ekar har bedömts ha åtgärdsbehov). Flera fågelarter minskar i Kalmar läns ytterskärgård[7] och på Ölands strandängar.[8] Flera vanliga arter är fortfarande på tillbakagång, till exempel olika fåglar i jordbrukslandskapet. Situationen är kritisk för de akut hotade fjärilarna kronärtsblåvinge och veronikanätfjäril samt för den starkt hotade ängshöken.

Styrmedel saknas eller tillämpas inte.

Referenser


[2] Skyddad natur på naturvardsverket.se (nytt fönster)

[3] sandlife.se (nytt fönster), lifecoastbenefit.se (nytt fönster), http://www.lifetaiga.se (nytt fönster)

[4] Viss på lansstyrelsen.se (nytt fönster)

[5] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

[6] ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala.

[7] Häckfågelfaunan i östra Smålands ytterskärgård 1990-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2008: 1

[8] Fågelfaunan på Ölands sjömarker– inventeringar 1988-2008. Länsstyrelsen Kalmar län meddelande 2009: 08