Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Södermanlands läns miljömål?

Södermanlands län och miljö kan beskrivas som ett Sverige i miniatyr. Här finns skog, jordbruk, sjöar, hav, några stora städer och många små orter. De stora miljöutmaningarna finns också här såsom övergödning och förlust av biologisk mångfald. När det gäller luftkvalitet och försurning är däremot situationen något bättre.

Det görs många åtgärder för att få en bättre miljö och många aktörer arbetar med det regionala åtgärdsprogrammet kopplat till miljömålen. Det är ett länsomfattande program där olika aktörer gemensamt drar sitt strå till stacken. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av länets kommuner, organisationer, näringsliv och myndigheter. Du kan läsa mer om arbetet i Södermanlands län på Länsstyrelsens hemsida. Uppföljningen av åtgärdsarbetet visar att arbete pågår i över åttio procent av åtgärderna.

Åtgärderna räcker dock i de flesta fall inte för att nå målen. För några mål, t.ex. Ett rikt växt- och djurliv, finns negativa trender som inte vägs upp av de åtgärder som görs. För de flesta mål är det svårt att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inom God bebyggd miljö finns däremot en positiv trend.

Ekosystemen i Södermanland är påverkade, och trots att många åtgärder görs minskar arealen av flera naturtyper, och förutsättningar för arter försämras. Övergödningen är ett allvarligt miljöproblem i länet och starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor. Endast en fjärdedel av länets sjöar och vattendrag har god ekologisk status. Orsakerna är dels övergödning, men också fysisk påverkan av vattenmiljöer. Positivt är däremot att mark och vatten i Södermanland inte är särskilt påverkat av försurning.

Planeringen behöver inriktas på att skapa transportsnåla samhällen. Avfallsmängderna behöver minska och kunskapsunderlag om kulturmiljöer behöver uppdateras. Luftkvaliteten är generellt god, men ytterligare åtgärder krävs. Giftiga ämnen som tidigare spridits i miljön finns kvar i omlopp och kunskapen om nya ämnen är otillräcklig.

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Södermanlands län till 2020. Övriga mål bedöms inte kunna nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

De stora vattentäkterna i länet har god dricksvattenkvalitet, samtidigt finns förhöjda halter av föroreningar inom ett antal grundvattenförekomster. Under 2017 påbörjas en utökad grundvattenprovtagning. Under sommaren 2017 var grundvattennivåerna i små och stora reservoarer mycket under de normala. Framförallt enskilda brunnar drabbades av de låga nivåerna.

Grundvattnets kvalitet

I länet finns drygt 140 grundvattenförekomster som ingår i vattenförvaltningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten [1]. Av dessa har tre förekomster otillfredsställande kemisk status och för 35 förekomster bedöms risken hög att god kemisk status inte uppnås 2021 [2].

Vid en förekomst med otillfredsställande status överskreds riktvärdet för det klorerade lösningsmedlet Trikloreten, och Diklormetan spårades [3]. Dricksvattnet i själva täkten är dock av god kvalitet [3] [4]. I flera ­förekomster finns bekämpningsmedel. Vanligast är nedbrytningsprodukten 2,6-diklorbensamid [3] [4]. Förhöjda halter av salt och sulfat finns i flera av förekomsterna [3].

Statusklassning av poly- och perflourerade alkylsulfonater (PFAS) i grundvatten har genomförts under året [2]. Ingen grundvattenförekomst har sänkt status på grund av PFAS. Flera förorenade områden med förorenat grundvatten är dock konstaterade och vid ett av dem finns enskilda brunnar som inte kan användas till dricksvatten. Däremot har PFAS i grundvatten påträffats i flera områden utanför vattenförekomster (se även Giftfri miljö)

På många platser i länet ligger grundvattenreservoarer och vattentäkter under vägar där det finns föroreningsrisk från transporter av farligt gods och från vägsalt [4]. Ungefär 20 procent av länets kommunala vattentäkter saknar fastställt vattenskydd [5]. Av de befintliga vattenskydden behöver flertalet ses över. Högåsen och Larslundsmalmen (Nyköpings kommun) har under 2016 blivit klassade som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Larslundsmalmen har också fått ett uppdaterat skyddsområde och föreskrifter. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan har påbörjats, och första steget är att tillsammans med kommunerna samla in underlagsmaterial.

Många grundvattentillgångar i länet saknar tillräcklig information om kemisk status. Under 2017 påbörjas en utökad grundvattenprovtagning i samarbete med LIFE IP Rich Waters där källor och råvatten från vattenverk provtas [6]. Den provtagningen kan komma att utökas under kommande år.

Grundvattnets kvantitet

Tillgången på grundvatten i länet bedöms generellt sett vara god. Under sommaren 2017 var dock grundvattennivåerna i små och stora reservoarer mycket under de normala. Framförallt enskilda brunnar drabbades av de låga nivåerna. Vissa kommuner införde bevattningsförbud men trots de mycket låga nivåerna drabbades inte den kommunala vattenförsörjningen och det saknas rapporteringar om akut brist på dricksvatten [7]. Låga grundvattennivåer kan bland annat leda till saltvatteninträngning vid kusten, ansamling av föroreningar och negativ påverkan på grundvattenberoende ekosystem.

Uttag av naturgrus minskar

Grundvattentillgångarna i länet är i hög grad knutna till naturgrusformationer. Naturgrusets viktiga ekosystemtjänster gör att uttag av naturgrus fortsatt ska minska och ersättas av återanvänt material, krossberg eller morän. Under 2015 bröts cirka 564 000 ton naturgrus ur de tillståndsgivna täkterna [8]. Det utgjorde 24 procent av den totala ballastproduktionen. Brytmängden för husbehov är okänd.

Analys och bedömning

Grundvattenarbetet har länge haft låg resurstilldelning. Kartläggning och övervakning är kraftigt eftersatt jämfört med övriga vattenslag. De ökade insatserna utförs från en mycket låg nivå. Länsstyrelsen bedömer att målet inte nås till 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. För att kunna bedöma utvecklingen av miljön återstår att se om nuvarande insatser blir kontinuerliga, i dagsläget går det därför inte att säga att utvecklingen i miljön har en tydlig riktning.

Vattenskydd

För att nå miljömålet behöver grundvattenskyddet förstärkas. Samtliga vattentäkter ska ha vattenskyddsområden enligt miljöbalken. En regional vattenförsörjningsplan bör upprättas. I dricksvattenutredningens remissförslag [9] föreslås nödvändiga skärpningar för grundvatten­skyddet. Under 2018 förstärker Länsstyrelsen resurserna för att öka grundvattenskyddet i länet för att tillsammans med kommunerna säkra att befintliga vattentäkter i länet är skyddade. Det innebär resurser för att öka tillsynen av befintliga men även en förstärkning av arbetet med inrättandet av vattenskyddsområden. Länsstyrelsen påbörjar även arbetet med en regional vattenförsörjningsplan.

Övervakning

Utökad provtagning och analys för att övervaka grundvattenkvaliteten bedöms komma igång när SGU:s nya grundvattenövervakning beslutas. I och med projektet LIFE IP Rich Waters genomförs en utökad övervakning av grundvatten i länet under åren 2017 – 2020, med extra tyngdpunkt på miljögifter

Förorenade områden

Grundvattenperspektivet behöver fortsatt lyftas i arbetet med förorenade områden och tillsynsärenden. Man kommer ofta till rätta med klorerade lösningsmedel i grundvatten genom att sanera förorenad mark. Därför behöver identifieringen av förorenade områden och sanering av dem öka. Föroreningar av bekämpningsmedel i grundvatten kan dröja sig kvar under lång tid och det är svårt att hitta tidigare källor.

Klimatperspektiv

Storskaliga klimatförändringar med påverkad nederbörd som följd kan ge ändrade perioder för grundvattenbildning. Förändrade grundvattennivåer påverkar vattenförsörjningen, vattenkvaliteten och markstabiliteten. Regelbunden monitoring av grundvattennivåer blir ett viktigt redskap inom vattenresurshushållning och planering av markanvändning. Ska miljömålet nås behöver klimatperspektivet integreras i kommunal och regional vattenplanering.

Uttag av naturgrus minskar

Brytningen av naturgrus minskar i länet. Insikten hos användare om alternativen har ökat. Många av naturgrustäkterna har tillstånd som går ut inom en femårsperiod. Nya tillstånd ges bara om alternativ saknas samt om dricksvattenförsörjning, natur- och kulturvärden inte påverkas negativt. Det är viktigt att SGU löpande meddelar nya prioriteringar om användningsområden för naturgrus. Det finns alternativ betong baserad på bergkross istället för grus. Användarna behöver fortsatt ställa krav på valmöjligheter vid upphandling till byggnationer och halkbekämpning.

Efterbehandling av naturgrustäkter

Vid efterbehandling av naturgrustäkter ska stor hänsyn tas till naturvärden och grundvattenskydd. Det är viktigt att minska risken för kontaminering av grundvattnet.

Grundvattenberoende ekosystem

Vid användning av grundvatten och resurser som påverkar grundvatten och dess ekosystem bör stor hänsyn tas, då grundvattenberoende ekosystem är värdefulla ur ett biologiskt och artbevarande perspektiv.

Referenser

[1] 6 kap 5 § Vattenförvaltningsförordningen

[2] Vatteninformation Sverige VISS

[3] Länsstyrelsen Södermanland (2009). Regional miljöövervakning 2009-2014. Rapport 2009:12

[4] Trafikverkets kart och GIS tjänster via blått + i Arc Map.

[5] Vattentäktsarkivet – SGU. Samlar data om vattenkvaliteten i främst kommunala vattentäkter

[6] LIFE Rich Waters http://extra.lansstyrelsen.se/lifeiprichwaters/sv/Pages/default.aspx

[7] www.sgu.se

[8] Indikator Grustäkt i grundvattenområden

[9] SOU 2016:32