Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Gävleborgs läns miljömål?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Når vi miljömålen i Gävleborg?

Årets bedömning av miljömålen visar att vi är nära att nå två av tolv bedömda mål, Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Utvecklingen i miljön är positiv för ytterligare två mål, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Den regionala bedömningen är mer positiv än den nationella.

Det har inte skett några stora förändringar för miljötillståndet i länet under det senaste året. Trots ett omfattande miljöarbete i offentlig verksamhet regionalt och på kommunal nivå, inom näringsliv och bland privatpersoner nås bara ett fåtal miljökvalitetsmål i Gävleborg.

Läget för Gävleborgs miljö är dock något ljusare än för resten av Sverige. Det beror främst på att vi har god tillgång till naturresurser samt att vi inte är ett så tätbefolkat län. Gävleborg har goda grundvattentillgångar och med några få undantag även en bra kvalitet på grundvattnet. Luftkvaliteten är också generellt sett god.

Positivt är att flera kommuner arbetar med nya översiktsplaner och utvecklingen för målet God bebyggd miljö bedöms som positiv. För målet Levande sjöar och vattendrag går utvecklingen långsamt åt rätt håll. Restaureringsåtgärder i fysiskt påverkade vattendrag görs årligen av kommuner och andra organisationer. Då blir livsmiljön för organismer som är beroende av vatten blir bättre. Det är viktigt att värdefulla kulturmiljöer vid vatten samtidigt kan bevaras.

Trenden är negativ för några av målen. För att nå Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv krävs skötsel och skydd av biologisk mångfald och kulturmiljöer. Betesmarker, fäbodmiljöer och våtmarker hotas av igenväxning då hävden upphör och resurserna till skydd av värdefulla miljöer som gammal skog är inte tillräckliga.

Utsläppen av växthusgaser i länet fortsätter minska, men inte i tillräcklig omfattning. Störst utmaningar på länsnivå står transportsektorn och den energiintensiva industrin inför. Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i länets vatten pågår och förväntas ta fart i och med beslut om ett nytt åtgärdsprogram för vatten.

Det senaste året har Länsstyrelsen fortsatt arbetet med att skriva överenskommelser kring åtgärder för länets miljö och för klimatanpassning. Under 2017 skrevs överenskommelser med stålindustrin genom Sandvik SMT och Ovako AB. Samtliga länets kommuner har skrivit under. Övriga aktörer som skrivit under är Gästrike vatten, Gävle Taxi, Taxi Stor och Liten samt Naturskyddsföreningen.

Dagens insatser räcker trots allt inte till för att vi ska nå miljömålen till 2020. Ett offensivt arbete på alla nivåer i samhället krävs för att lösa flertalet miljöproblem.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Luftkvaliteten i tätorter och trafikintensiva områden behöver förbättras. Utsläpp från småskalig förbränning (ved- och pelletseldning) och från trafik behöver minska.

Resultat

Luftkvaliteten sett över hela länet är generellt god men det finns problem i trafikintensiva miljöer som tätorter och tungt trafikerade påfarter. Småskalig förbränning samt utsläpp från trafik såsom avgaser och via slitagepartiklar till följd av användning av dubbdäck, skapar höga halter av föroreningar lokalt.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Länsstyrelsen har arbetat med att kartlägga lufttillståndet i Gävleborg.

Åtgärder på kommunal nivå

I Gävleborgs kommuner har en rad åtgärder utförts under 2016 för att få bättre luftkvalitet. Här kan bland annat nämnas: minskad användning av fossilt bränsle, minskad damning genom spolning i samband med sandupptagning, arbete för mer hållbart resande, arbete med ökad kunskap om luftkvaliteten, arbete med att förbättra luftkvaliteten i planarbetet, samt olika aktiviteter för att minska otillåten eldning och förbättra utsläppen från vedeldning.

Åtgärder inom näringslivet

Industrierna som länsstyrelsen samverkar med i länet strävar efter att minska utsläppen till luft. Bland annat genomförs förbättringar och konverteringar av förbränningsanläggningar från fossil olja till förmån för olika biooljor såsom t ex beckolja. Detta medför minskning av nettoutsläppen av koldioxid men medför ibland en liten ökning i utsläpp av svavel och partiklar. Utsläpp av PM2,5 från industrisektorn har halverats sedan 2005 i länet enligt indikatoruppskattningarna.

Övriga åtgärder

Relativt få mätningar av halterna av luftföroreningar i länet har gjorts. Åtta av länets tio kommuner är nu med i Östra Sveriges Luftvårdsförbund och ytterligare en har beslutat att gå med (1). Luftvårdsförbundet utför mätningar i Gävle samt modellerar halter i övriga regionen (2). Under 2017 har även mätningar av urbana bakgrundshalter påbörjats i centrala Gävle (taknivå vid Kyrkogatan). Gävle kommun bekostar en mätstation i gatunivå. 

Miljökvalitetsmålet för kvävedioxid (NO2) till skydd för människors hälsa klarades inte vid mätstationerna Södra Kungsgatan i Gävle år 2016. I övriga delar av länet har halterna modellerats, överskridande av miljökvalitetsmålet beräknas ske i tätorter samt vid tungt trafikerade påfarter. I resterande del av länet beräknas inga överskridande av miljökvalitetsmålet ske.

Miljökvalitetsmålet för partiklar (PM10) tangerades eller klarades precis i Gävle under 2016 (2). I övriga länet har halterna modellerats; i tätorter samt trafikintensiva områden är resultaten jämförbara med dem som uppmättes i Gävle.

Mellan 81–90 procent av länets bilar har dubbdäck vintertid (data från år 2016) (3). Länet har också en förhållandevis hög andel småskalig förbränning (pellets- och vedeldning) som bidrar till höga halter av luftföroreningar lokalt.

Under 2012 var halterna av luftföroreningar i Gävle hamn generellt låga (4). Gävle hamn är landets tredje största containerhamn och besöks av en stor mängd fraktfartyg årligen. Hamnen har nyligen byggts ut och ytterligare utbyggningar är planerade vilket kan komma att påverka den framtida luftkvaliteten i Gävle. 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år 2020 då halterna av några preciseringar underskrids i stora delar av länet men överskridanden sker i tätorter och trafikintensiva områden. Den starkt nedåtgående trenden sedan 90-talet för utsläpp av exempelvis svavel, kväve och flyktiga organiska ämnen har klingat av och trenden är inte lika tydlig de senaste åren.

Sotpartiklar (10–50 nm) undersöks inte inom ramen för detta miljökvalitetsmål, men kopplingen till hälsorelaterade effekter är bättre än för PM 10 och PM 2,5 (5). Det saknas därför ett gränsvärde för sot. Sothalter kartlades 2011 i Gävleborgs län (5) och en slutsats var att halterna är jämförbara med Stockholms och Uppsala län vilket inte de andra preciseringarna indikerar.

Åtgärder för att minska utsläppen till luft är nödvändiga för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft. De åtgärder som redan nu pågår behöver fortskrida och utvecklas. Bland annat anses följande åtgärder viktiga: Åtgärder för att minska halten av luftföroreningar och partiklar i tätorter samt trafikintensiva områden, Fortsatt arbete med att minska utsläppen från industrier i länet samt Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig förbränning. Då Gävle hamn expanderar sin verksamhet anses uppföljningar av luftkvaliteten motiverat för att undersöka utvecklingen.

Referenser

1. Östra Sveriges Luftvårdsförbund. [Online] http://www.oslvf.se/.

2. Burman. Luftkvalitet inom Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Mätresultat år 2016. LVF, 2017. 2017:7.

3. Brydolf. Dubbdäcksandelar i kommunerna inom Östra Sveriges luftvårdsförbund. LVF. 2016:3.

4. Norman. Luftkvalitet i hamnområden – sjöfartens bidrag. LVF. 2013:31.

5. EngströmNylén. Kartläggning av sothalter i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs län. LVF. 2015:7.