Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Örebro läns miljömål?

Fler åtgärder och styrmedel behövs för att nå ett hållbart samhälle. Trenden i miljön och miljöarbetet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker och negativ för två. För övriga mål är utvecklingen neutral eller oklar.

Samhället behöver tydligare styras i en riktning som styr mot miljömålen och ett hållbart samhälle. Produktion och konsumtion behöver styras om till mer långlivade produkter som i högre grad är ekonomiskt lönsamma att reparera. Transporterna behöver i ökad grad ske utan klimat och hälsoskadliga utsläpp och livsmedlen bör produceras med hållbara metoder som i ökad grad gynnar Sveriges odlingslandskap och miljö.

Trenden i Örebro läns miljö och av det åtgärdsarbete som påverkar miljön i länet är positiv för endast två miljömål, Bara naturlig försurning och Myllrande våtmarker, neutral för fyra och negativ för två. För två mål är trenden oklar. Tre mål bedöms inte på länsnivå.

Utsläppen av försurande ämnen minskar i Europa och Sverige vilket påverkar försurningsmålet i positiv riktning. Omfattande restaureringsprojekt med offentliga medel innebär att trenden för Myllrande våtmarker fortfarande är positiv.

Begränsad klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser minskar kontinuerligt i Örebro län och arbetet med energieffektivisering och förnybar energi utvecklas positivt. Länet tar omhand och omsätter nya bidrag för energi och klimatåtgärder. Utsläppsminskningarna sker i alla sektorer utom transporter och arbetsmaskiner. Transportsektorn står nu för 43 procent av länets utsläpp. Tillväxt- och samhällsplaneringsarbetet behöver utvecklas för att skapa strukturer som bidrar till att klimatmålen uppnås.

Utsläppen från länets befolkning ur ett konsumtionsperspektiv, där även utlandsresor och utsläpp i andra länder från produktion av varor som importeras till länet räknas in, ökar dock.

Giftfri miljö

Ca hälften av länets kommuner arbetar med styrdokument för en giftfri skola och samverkansrådet för kemikaliefrågor har börjat sitt arbete. Region Örebro län är mycket aktiva i kemikaliearbetet och Örebro kommun har tagit fram strategier för giftfri kommun och miljöanpassat byggande. Det senare är viktigt mot bakgrund av att nybyggnadstakten är mycket hög i kommunen för närvarande.

Biologisk mångfald

Avverkningar i skogar med lång kontinuitet, hög ålder och med stora biologiska värden sker fortfarande vilket missgynnar den biologiska mångfalden. Nya styrmedel behövs för att flera av miljömålen ska nås. Länsstyrelsens nya uppdrag om handlingsplan för grön infrastruktur innebär att bättre kunskapsunderlag tas fram för naturvårdsarbetet och utgör en yta för ökat samarbete med de areella näringarna.

Lönsamheten inom jordbrukssektorn behöver öka på ett sätt som stimulerar till ökad användning av naturbetesmarker och ökad anläggning och hävd av våtmarker och småbiotoper. Anslutningen till miljöstöden är för låg. Det är av största vikt att ersättningsnivåerna inom miljöstöden höjs och att övriga stöd till jordbrukssektorn riktas mot ökad miljönytta. Den successiva minskningen av antalet nötdjur och småbrukare i länet är ett hot mot det viktiga arbetet att beta fler naturbetesmarker.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.  

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Oklar utveckling

Resultat

Kvantitativ status och vattenförsörjning

Hösten 2016 och vintern 2017 var mindre nederbördsrika än normalt vilket resulterade i vattenbrist på vissa håll i länet. Det var framförallt kommunala ytvattentäkter som används för konstgjord infiltration som påverkades, men även grundvattennivåerna i enskilda och jordbruksvattentäkter har varit problematiska. Nivåerna har eller har börjat återhämta sig nu under hösten 2017. Vattenbristen fick mycket medial uppmärksamhet regionalt vilket tillsammans med lokala ”spara vatten” kampanjer har ökat allmänhetens kännedom om problemet.

Regionalt har Länsstyrelsen ordnat flera träffar där vattenförsörjning har stått i fokus, bland annat en konferens för länen i Mälardalen (plus Gotland) och ett strategiskt samtal tillsammans med Mattias Klum på Örebro slott.

Länsstyrelsen har upphandlat en kort vägledning om grundvattenbortledning vid byggnation som tillsammans med SGU:s sårbarhetskartor för grundvatten kan användas som stöd för bygg-och schaktföretag i Örebro län. Länsstyrelsen anser att starta upp ett regionalt dricksvattennätverk där det är tänkte att en regional vattenförsörjningsplan kan diskuteras.

Fyra av länets tolv kommuner (Örebro, Lekeberg, Laxå och Askersund) har antagit vattenförsörjningsplaner. För de fyra Bergslagskommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) fortsätter arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner.

Det finns i dagsläget ingen regional övervakning av grundvattennivåer.

Kvalitativ status

Under 2015 till 2017 har Länsstyrelsen och SGU genomfört grundvattenundersökningar från källor, rör och privata brunnar i 57 grundvattenförekomster. Två brunnar hade nitrithalter, tre brunnar kloridhalter och en brunn sulfathalt som översteg riktvärdet för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Enligt Livsmedelsverkets riktvärden för dricksvatten (SLVFS 2015:3) bedömdes två brunnars dricksvatten vara otjänligt p.g.a. förhöjd nitrathalt. Övriga undersökta brunnar bedöms inte innebära någon hälsorisk vid normal vattenkonsumtion.

Den statusklassificering av PFAS i grundvatten som gjordes i år visar att PFAS förekommer i några grundvattenförekomster men inte i halter som överskrider riktvärdet eller nivån för att åtgärder ska vidtas.

Vattenskydd

Arbete med att revidera föreskrifter för Gällersåsen (tillsammans med ett nytt VSO för råvattnet – Timsälven) pågår. Det finns fortfarande tolv grundvattentäkter som saknar skydd i länet. Av befintliga skyddsområden skulle flera behöva ses över då de är bildade enligt äldre lagstiftning.

Naturgrus

Länsstyrelsen i Örebro län har under en längre tid haft en restriktiv hållning vid prövning av täkter i naturgrusavlagringar. Uttaget av naturgrus från tillståndsgivna täkter har minskat kraftigt under en följd av år och utgör idag cirka sju procent av den totala ballastleveransen vilket är lägre än för landet som helhet. Det finns dock fortfarande ett antal grustäkter där det uttagna materialet kan ersättas med andra alternativ.

Analys och bedömning

Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Även om intresset börjar öka är det största hindret för att uppnå målet den generellt låga kunskapen om grundvatten. Vi bedömer att utvecklingen av målet är oklar på grund av den regionalt bristfälliga kunskapen om miljöstatusen. För att trygga den framtida vattenförsörjningen krävs mer resurser, både ekonomiska och kunskapsmässiga, så att grundvattenfrågorna kan lyftas mer.

Kvantitativ status och vattenförsörjning

Även om grundvattenfrågor har lyfts under senaste tidens torka behöver risker för grundvatten i högre grad beaktas i samhällsplanering samt tillsyns- och tillståndsärenden. För att underlätta arbetet bör en regional, men även flera kommunala, vattenförsörjningsplaner tas fram. Arbetet skulle även kunna påskyndas om fler formella skyddsformer, till exempel möjligheten att peka ut geologiska formationer som riksintressen, inrättades.

Kvalitativ status

Enligt tillgängliga data är grundvattnet i länet generellt av god kvalitet. Några grundvattentäkter ligger dock i områden där föroreningsrisken är stor och ett fåtal kommunala vattentäkter har haft problem med bland annat bekämpningsmedel. Eftersom det inte finns något lagkrav på att mäta råvattenkvalitet och det regionala övervakningsprogrammet för grundvatten bara pågått i några år är dataunderlaget emellertid ofta bristfälligt.

Vattenskyddsområden

Den viktigaste åtgärden för att säkerställa dricksvatten av god kvalitet är att inrätta vattenskyddsområden, vilket kommunerna kontinuerligt arbetar med. Detta är dock en tidskrävande process som innebär stora arbetsinsatser och kostnader. Arbetet går därför långsamt och ett antal mindre kommunala vattentäkter saknar fortfarande skydd.

Naturgrus

Naturgrusuttaget i länet är lågt i jämförelse med andra län och minskar i takt med att tillstånden för brytning endast i undantagsfall förlängs av Länsstyrelsen. Nya regler infördes i miljöbalken för ett antal år sedan som säger att en täkt av naturgrus som kräver tillstånd eller anmälan inte får komma till stånd om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ett annat material. Naturgrusförekomsten får inte heller vara betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten medföra en försämrad vattenförsörjning. Slutligen får inte naturgrusförekomsten utgöra en värdefull natur- eller kulturmiljö. I många fall är naturgrustäkterna lokaliserade så att de står i konflikt med dessa intressen i vårt län.

Örebro län hade den näst högsta leveransen av ballast i hela landet under 2016. Detta beror på det stora byggandet av bostäder i Örebro. Det är leveranser från bergtäkter som förser bostadsmarknaden med ballast. I Örebro har en betongstation helt övergått till produktion av betong från bergkross, vilket är positivt.

Referenser

Föreskrifter (SLVFS 2015:3) om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter

(SLVFS 2001:30) om dricksvatten. 

Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Förordning (SFS 2011:634) om ändring i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Havs- och Vattenmyndigheten. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning. 2012-09-12.

Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (SGU-FS 2013:2) om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten.

Vatteninformationssystem Sverige

www.viss.lst.se

Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus. SGU-rapport 2015:35

 Statistik från SGU. www.sgu.se