Begränsad klimatpåverkan. Illustration Tobias Flygar

Begränsad klimatpåverkan

Når vi Skåne läns miljömål?

Inget av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå bedöms kunna nås till år 2020 i Skåne län. Bedömningarna är de samma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Endast ett mål, God bebyggd miljö, bedöms ha en positiv utveckling, som en följd av att medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Tre mål har en fortsatt negativ utveckling, det är Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

Skåne har ett flertal stora utmaningar som måste bemästras för att vända de negativa trenderna i vår miljö. I vårt aktuella åtgärdsprogram för miljömålen har fem utmaningar identifierats som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne: Hållbara transporter, Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag, Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser, Skydd av Skånes natur- och kulturvärden samt Hållbar konsumtion.

Under 2017 pågår arbetet med att ta fram en ny Klimat- och energistrategi för länet inom ramen för Klimatsamverkan Skåne (KSS). I den nya Klimat- och energistrategin kommer det även finnas ett utsläppsmål för konsumtion.

Det pågår mycket arbete inom havsplanering kopplat till havsmiljödirektivet och vattenförvaltningen, Öresunds vattensamarbete, biosfärsområde Vattenriket, Vombsänkan och Öresund. Länsstyrelsen arbetar också med att ta fram ett förslag till beslut om marint naturreservat av skånska Kattegatt.

När det gäller restaurering av naturmiljöer på land sker mycket arbete inom ett flertal stora LIFE-projekt; UC4life, SandLife, SemiaquaticLife och BushLife.

Länsstyrelsen jobbar med att ta fram en handlingsplan för vårt Agenda 2030-arbetet. Miljömålen är den miljömässiga dimensionen i detta arbete.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Begränsad klimatpåverkan

Resultat

De skånska växthusgasutsläppen domineras av sektorerna energiförsörjning och transporter, som tillsammans orsakar cirka 65 procent av utsläppen.[1] Sedan år 1990 har utsläppen från energiförsörjning mer än halverats, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och en ökande andel fjärrvärme.

Biogas

I Skåne producerades cirka 450 gigawattimmar (GWh) biogas år 2016. Biogasproduktionen ökade med cirka 8 procent jämfört med föregående år. Ökningstakten har därmed planat ut något och det regionala målet på tre terawattimmar (TWh) biogasproduktion år 2020 är svårt att nå. På fordonssidan är 70 procent av all fordonsgas som levereras i Skåne biogas, vilket är en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående år[2].

I ett nationellt perspektiv är Skåne en stor producent av biogas med cirka 22 procent av Sveriges totala produktion[3].

Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga i relation till energipriset. Ett par energibolag i Skåne med tillstånd för biogasproduktionsanläggningar avvaktar stabilare ekonomiska förutsättningar.

Effektivare energianvändning

Skånes totala slutanvändning av energi var 36 TWh år 2015.[4] Det innebär att det regionala målet om effektivare energianvändning är nära att nås.[5]

Genom det nationella programmet Incitament för energieffektivisering arbetar Länsstyrelsen Skåne med energieffektivisering i skånska företag. Fram till 2019 är målet att 900 skånska små och medelstora företag nås och 180 av dem fortsätta att arbeta systematiskt med energieffektivisering.[6]

Länsstyrelsen och Energikontoret Skåne arbetar med fem olika energieffektiviseringsnätverk. Nätverken kommer att få hjälp med att genomföra energikartläggningar och att vidta åtgärder för att minska sin energianvändning med 15 procent.

Förnybar el

Skånes förnybara elproduktion uppgår till 2,8 TWh per år, vilket motsvarar cirka 20 procent av Skånes totala elanvändning6. Den största delen av Skånes förnybara elproduktion kommer från vindkraft (1,4 TWh)[7]. Det regionala målet om 6,8 TWh produktion av förnybar el år 2020 i Skåne kommer troligtvis inte nås eftersom planerad utbyggnad av havsbaserad vindkraft inte har förverkligats.

Elproduktionen från solceller i Skåne uppgår till ungefär 21 GWh, vilket är en ökning med cirka 75 procent jämfört med året innan, och intresset för solceller är fortsatt mycket stort[8]. 

Solenergianläggningar finns installerade i länets samtliga kommuner. Vid årsskiftet fanns 1 430 nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne, vilket är en ökning med 51 procent jämfört föregående år10.

Transporter

Körsträckan per person i Skåne har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har bensin- och dieselförbrukningen i våra fordon minskat de senaste åren (jämfört med föregående år minskade förbrukningen med 1,5 procent). 

Växthusgasutsläppen från transporterna i Skåne ligger på samma nivå som föregående år och en stor utmaning för Skåne är att få ner utsläppen från transporterna.

Under år 2016–2018 arbetar tio skånska kommuner aktivt för att minska användningen av fossil energi i kommunorganisationen. Arbetet är finansierat av europeiska regionalfonden och ett av projektmålen är att minst 50 procent av drivmedelsanvändningen ska vara fossilbränslefri.[9]

Analys

För Sverige som helhet bedöms inte att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är uppnått eller kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder till år 2050.

Åtagandena i det avtal som slöts i Paris behöver bli mer ambitiösa och sammantaget motsvara den utsläppsminskning som behövs för att nå målet om maximal 1,5 grads uppvärmning. Intresset för förnybar energi ökar dock med satsningar i flera länder, inte minst i Sverige. Den största andelen av energianvändningen i Skåne är fortfarande fossil, men förutsättningarna för ett aktivt klimatarbete är goda. Skåne kan göra viktiga insatser för klimatet, här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner.

Skånes största utmaning ligger i de fossilbränsleberoende transporterna, där det behövs kraftiga och långsiktiga styrmedel. Målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 blir svårt att nå. Skånes nya regionala transportinfrastrukturplan för åren 2018–2029 bedöms inte minska utsläppen från transportsektorn tillräckligt mycket.

De nationella styrmedlen för att främja skånsk fossilfri energiproduktion är otillräckliga för att nå målen[10], och ökningen av vindkraftskapaciteten har mattats av de senaste åren. Detsamma gäller åtgärder för energieffektivisering, som förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel.

Under året aviserade regeringen ökade satsningar på det statliga solcellsstödet som hanteras av Länsstyrelserna. Detta är en efterlängtad satsning, men ytterligare resurser skulle behövas för att tillgodose efterfrågan och för att bättre hantera den långa kö för solcellsstödet som funnits i flera år.

Ansökningarna till Klimatklivet, stöd för lokala klimatinvesteringar, har ökat det senaste året samtidigt som kvalitén på ansökningarna blivit bättre. De skånska projekt som beviljats stöd minskar växthusgasutsläppen med 100 000 ton koldioxid årligen.

Den nya klimatlag som riksdagen nyligen beslutat är ett steg i rätt riktning för att minska växthusgasutsläppen, men hur stora effekterna av lagen kommer bli är än så länge svårt att bedöma.

Vår konsumtion spelar en stor roll för utsläppen och genom konsumtionen exporterar vi stora delar av våra utsläpp. Generationsmålet anger att vi ska lösa miljöproblemen utan att det leder till ökade problem utomlands. Nuvarande klimatpolitiska mål är dock ej formulerade för att ta hänsyn till detta, till exempel finns mål om minskad energianvändning per BNP, vilket alltså inte tar hänsyn till generationsmålet. Den offentliga konsumtionen kan bilda modell och på så vis sätta tryck på marknaderna att ta fram klimatsmarta alternativ.

I Sverige finns dikade torvmarker som avger relativt stora mängder växthusgasutsläpp, därför är det viktigt att återställa dem till våtmarker[11].

Länsstyrelsen Skåne noterar att energi-, klimat- och miljömålen kan stå i konflikt med myndighetens övriga verksamhetsmål. Denna målkonflikt är en god spegling av den allmänna situationen i Skåne, och andra regioner.

Prioriteringar i länet

Länsstyrelsen prioriterar utfasning av fossila bränslen, främst i transportsektorn, och en sektorsövergripande energieffektivisering samt installation av fler solenergianläggningar.


[3] Energimyndigheten, Produktion och användning av biogas och rötrester år 2016 https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=5685 samt Desirée Grahn, verksamhetsledare Biogas Syd 2017-05-24. 

[4] Klimatskyddsbyrån, Energibalanser för Skåne län och kommuner år 2015. Bearbetning av SCB Slutanvändning av energi (MWh) efter region, förbrukarkategori, bränsletyp och år. År 2009–2015. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0203/SlutAnvSektor/?rxid=f5c47384-3da4-4778-ab0e-27a635467ac8

[6] Energimyndigheten. Energieffektiva små och medelstora företag http://www.energimyndigheten.se/nrp/om-satsningen/

[9] Länsstyrelsen Skåne. Fossilbränslefria kommuner. www.lansstyrelsen.se/skane/fbfk

[10] Länsstyrelsen Skåne. Pilotlän för grön utveckling. Slutrapport för ett regeringsuppdrag http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/Pilotlan_Skane_slutrapport.pdf

[11] Jordbruksverket. Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Rapport 2014:24.

Pil uppåt smiley saknas Begränsad klimatpåverkan i Skåne

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.

Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Preciseringar av Begränsad klimatpåverkan

Regionala mål för Skåne

Utsläpp av växthusgaser. Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet.

Effektivare energianvändning. Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning.

Förnybar el. Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.

Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020.

Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007.