Giftfri miljö. Bild: Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Når vi Stockholms läns miljömål?

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

 

Länets största utmaning i miljömålsarbetet är att nå miljömålen samtidigt som befolkningen växer och behovet av bostäder och infrastruktur ökar. Viktiga åtgärdsområden är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Endast miljömålet Bara naturlig försurning bedöms kunna nås i tid.

Länets snabba befolkningstillväxt leder till ökad trafik, ökade avloppsvolymer och en stor efterfrågan på mark för bland annat bostadsbyggande. När miljömålsuppföljningen sätts i relation till tillväxten utmärker sig några stora områden som särskilt viktiga att arbeta med för att kunna nå miljökvalitetsmålen i länet. Dessa är transporter, markanvändning, konsumtion och vattenkvalitet. Åtgärder behöver göras inom samhällsplanering, rådgivning, tillsyn med mera.

För att kunna nå miljökvalitetsmålen krävs fler styrmedel och att takten i åtgärdsarbetet ökar; internationellt, i landet och i länet. I länet är sex mål prioriterade i åtgärdsarbetet inom ramen för den Regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen; Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö som en övergripande vision.

Endast ett mål, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2020 enligt de data som finns tillgängliga. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade åtgärder.

Bedömningarna som gjorts i länet överensstämmer med dem som gjorts på nationell nivå för alla mål utom för Bara naturlig försurning, där är läget i länet mer positivt än på nationell nivå.

Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Giftfri miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Länets befolkning ökar och med den konsumtionen av varor och produkter som kan innehålla farliga ämnen. Farliga ämnen sprids via tillverkning, användning och avfall. Länet har även många misstänkt förorenade områden.

Arbete på regional nivå/myndigheter

Giftfri miljö har prioriterats inom miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Den regionala strategin för målet ger stöd för prioriteringar i det fortsatta arbetet.

Inom ramen för Kemilänken ordnar Länsstyrelsen seminarier kring tillsynsvägledning för kommuner. Lantbrukare har fått bidrag för att minska läckage av gifter, bland annat för ekologisk produktion.

Databasen för förorenade områden innehåller cirka 11 300 identifierade objekt, varav cirka 1 800 är inventerade och riskklassade. Arbete pågår för att få kommuner att ta fram handlingsplaner för förorenade områden.

Inom vattenförvaltningsarbetet konstateras att fler och fler vatten inte uppnår god vattenstatus. Det beror inte på ökade utsläpp av miljögifter utan är ett resultat av att fler undersökningar utförts i flera vatten. Ämnen som förorsakar flest överskridande av god status är TBT och PFOS. Andra ämnen är antracen, ammonium, PCB, bly och kadmium.

Halterna är generellt högst i stadens centrala delar. Ämnen som PFAS hittas i regel vid gamla brandövningslokaler och TBT vid marinor.

Bekämpnings-medel, PFAS och andra miljögifter har påträffats i vattentäkter.

Halterna av kvicksilver, kadmium och bly i slam minskar vid länets reningsverk men behöver sänkas ytterligare. Tidigare ökande kopparhalter i slam har minskat igen i de flesta fall medan ökningen av vismut har avstannat på en lite högre nivå. Den nya slamförordningen gör att kopparhalter kan bli begränsande för slamanvändningen. Minskningen av silver i slam har avstannat. Många organiska ämnen i slam minskar men det finns stora mätosäkerheter, bland annat DEHP i slam varierar och visar ingen tydlig trend.

Reningsverken utför informationskampanjer till allmänheten. Käppalaförbundet planerar för en ny treårig kampanj med fokus på skräp och fett. Landstingets provtagningar visar att halten av vissa läkemedelsrester i både råvatten och avloppsvatten ökar medan andra minskar eller är oförändrade. Landstinget fortsätter att arbeta med utfasningslistan för kemiska produkter och kemikalier i varor. Utfasning kontrolleras i upphandlingar och ger goda resultat och ny utfasningslista finns sedan 2017. Upphandlingskrav ställs även för kemikalier i varor.

Cirka 20 projekt för att minska gifterna från båttrafiken har år 2017 fått medel inom arbetet med lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Projekten rör främst båtbottentvättar och blästring av båtar.

Miljösamverkan Stockholms län har under året bland annat drivit samverkansprojekt kring tillsyn av båtbottentvättning av fritidsbåtar och kemikalier i förskolan.

Länsstyrelsen deltar aktivt i Miljömålsrådets ”Båtbottenfärger och miljöfarliga färgrester” med målsättning att minska utsläppet av giftig och otillåten båtbottenfärg.

Åtgärder på kommunal nivå

Cirka hälften av kommunerna har upprättat en handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete. I princip alla kommuner arbetar med giftfri förskola och upphandlingskrav. Våga Fråga-kampanj för att få konsumenter att våga fråga vilka kemiska ämnen som finns i varan har fortfarande bara genomförts i en handfull kommuner.

Analys och bedömning

Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det stora antalet och mängden kemikalier som används försvårar möjligheten att nå målet.  Utvecklingen bedöms vara negativ för målet och preciseringar som rör kunskapsmål är svåra att uppnå i tid. Vissa ämnen som kvicksilver och kadmium minskar i miljön, vilket är positivt. Mer hälsoscreening, ökad tillsyn av miljöfarlig verksamhet och mer miljöögifts-övervakning samt en nationell databas för särskilt farliga ämnens förekomst behövs. Konsumtions-mönstren behöver ändras och gifterna måste fasas ur kretsloppet.

Kunskap behövs om synergieffekter och produktinnehåll samt skärpt lagstiftning och bättre samordning mellan myndigheter. Skadliga effekter av kemikalier på den biologiska mångfalden och på ekosystem är en viktig precisering av målet utöver den påverkan kemikalier kan ha på människan.

Fler åtgärder behövs för att identifiera nya belastningskällor för PFAS och åtgärda nya och gamla punktkällor samt att minska läckaget av TBT från båtbottnar, båtuppläggningsplatser och sediment. Länsstyrelsen kommer att hålla flera utbildningar kring den nya lagstiftningen om integrerat växtskydd och enskild rådgivning ges även kring användning av bekämpningsmedel. Trenden pekar mot att användningen av läkemedel ökar och det är ovisst om samverkande effekter har betydelse. För att bygga upp kunskap behövs fortsatt regelbunden provtagning och analys av miljögifter, bekämpningsmedel och läkemedel. Miljöarbetet i länet har lett till att ”kända” giftiga ämnen i miljön minskar successivt. För att nå längre måste en begränsning i den dagliga användningen av giftiga ämnen och identifiering av de ämnen som kan bli problem i framtiden ske. Det krävs kunskap och förståelse för de kemiska ämnenas egenskaper och effekter. Punktkällorna utgör allt mindre del av miljöbelastningen, det är hushållen som i högre grad bidrar via konsumtion och livsstil vilket nya provtagningar bekräftar. Även de små miljöfarliga verksamheterna bedöms stå för en relativt stor andel av föroreningarna till avloppsreningsverken eftersom de är många och i flera fall har bristande kunskap och utrustning för att klara en tillräcklig rening av sitt processavloppsvatten.

Länet har många förorenade områden som behöver åtgärdas. Det krävs fortsatt finansiering för tillsynsarbete och bidragsadministration för att få till stånd fler åtgärder. Databasen behöver fortlöpande förvaltas och hållas uppdaterad då den också används som ett planeringsunderlag för många aktörer i länet. En förutsättning för att nå miljömålet är att tillsynsarbetet för prioriterade förorenade områden ökar. En viktig åtgärd är att kommunerna tar fram handlingsplaner för arbetet med förorenade områden, både egeninitierat och händelsestyrt.

Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam ger en bra bild av flöden av olika miljögifter i samhället. Genom att begränsa ämnesnivåer i produktion, hushåll och varor och att rena dagvatten förbättras kvaliteten på slam. Sju reningsverk är Revaq-certifierade i länet.