Grundvatten av god kvalitet. Bild: Tobias Flygar.

Grundvatten av god kvalitet

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Grundvatten av god kvalitet

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Grundvattennivåer och kvantitativ status

Under 2017 har problematiken kring låga grundvattennivåer på Gotland fortsatt. Detta har lett till stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen.

Region Gotland har bland annat genomfört insatser för det allmänna dricksvattennätet som bevattningsförbud, sänkt ledningstryck, informationskampanjer, förflyttning av vatten med lastbil och arbete med nya potentiella grundvattentäkter. De har även inlett arbete med revidering av vatten och avloppsutbyggnadsplan. Region Gotland har efter beställning hos SGU fått en rapport om möjligheten till konstgjord infiltration i närheten av befintliga vattentäkter. Det har förekommit fall där lantbrukare på daglig basis tvingats hämta vatten i tankar.

Länsstyrelsen har en gång i månaden kallat till samverkanskonferenser och samlat stora aktörer inom vattenområdet där representanter från kommun, näringsliv, LRF, försvarsmakten med flera deltagit. Resultatet har gett ökad kunskap, förståelse och en samlad lägesbild.

Länsstyrelsen har fortsatt regional miljöövervakning av grundvattennivåer i 10 bergborrade brunnar. Sedan 1960 har SGU två gånger i månaden gjort nivåmätningar i närheten av Roma. Resultaten har löpande redovisats via pressmeddelande[1].

SGU har under 2013 och 2015 gjort undersökningar med stöd av helikopter för att ta fram geolo­giskt underlagsmaterial för bedömning av de hydrogeologiska förutsättningarna för grundvattenuttag. Under 2017 publicerades en rapport från mätningarna 2015.  

Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits.

Grundvattnets kvalitet

Problem med vattenkvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar är vanligt. Genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen analyserades 2015 vattnet i 200 enskilda brunnar. Resultaten visar att 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter[2]. Även förhöjda halter av bor hittas i det gotländska grundvattnet, men ursprunget och riskerna är oklara. Spår av läkemedelsrester har hittats i kommunala täkter.

Arbetet med vattenskyddsområden fortskrider, under 2017 har arbete i fem områden prioriterats, och ett vattenskyddsområde har fastställts under 2017.

Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten har fortsatt arbetet med enskilda avlopp under året. Sedan 2010 har beslut för ungefär 4000 avloppsanläggningar fattats. Av totalt cirka 14 000 enskilda avlopp beräknades vid starten upp mot 7000 inte nå upp till dagens krav.

Länsstyrelsen arbetar vidare på en regional vattenförsörjningsplan med syfte att ur ett flergenerationsperspektiv säkerställa vattenförsörjningen på Gotland. Arbetet beräknas bli färdigt 2018.

I samarbete med LRF, Region Gotland och Länsstyrelsen har kunskapsunderlaget Vattnet i odlingslandskapet tagits fram. Rapporten behandlar vattenfrågan både ur ett lagstiftningsperspektiv ur och ett jordbruksperspektiv.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men effekten är inte tydlig. Utvecklingen i den gotländska miljön är neutral. Kvinnor i fertil ålder och barn är särskilt känsliga för miljögifter, därför blir arbetet med miljökvalitetsmålet också en folkhälso- och rättvisefråga.

På Gotland finns en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Gotlands ofta tunna jordtäcke och sprickiga berggrund medför snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket gör grundvattnet känsligt mot exempelvis föroreningar. De låga grundvattennivåerna 2017 på Gotland beror främst på de senaste årens knappa nederbörd, och ger även en försmak på vilka utmaningar framtida klimatförändringar kan ge. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning.

Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner, samt vid nyexploateringar, är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns[3].

Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer och vattenkvalitet. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras. Vid prövning av olika typer av verksamheter och åtgärder bör man tydligare redovisa uttag, samt områdespåverkan på grundvattnet. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland, med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att förenkla för både myndigheter och aktörer skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattades av bestämmelserna om anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process.

Länsstyrelsen avser att under hösten 2017 genomföra en konferens med temat värdet på vattnet. Konferensen är ett delprojekt av vatten på Gotland och finansieras med hjälp av Havsmiljöanslaget.  Sådana mötesplatser är viktiga för att bredda kunskapen om och förståelsen för Gotlands vattensituation.

För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras, samt att arbete och rådgivning kring vattenuttag prioriteras. Att utveckla verktyg för åtgärder kring grundvattenproblematik bör prioriteras och utvecklas. För att nå vattenförvaltningens mål[4] krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, och även med Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Vattenmyndigheterna.