Gotlands läns miljömål - miljömål.se
Levande sjöar och vattendrag. Bild: Tobias Flygar.

Levande sjöar och vattendrag

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande sjöar och vattendrag

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Arbetet med att skydda natur- och kulturvärden i sjöar och vattendrag i länet går för långsamt. För länets sjöar är läget gott, men risk för försämring finns på grund av motstående intressen mellan kalkstensindustrin och vattenuttag. För vattendragen är läget sämre, endast ett fåtal uppnår idag god ekologisk status enligt EUs vattendirektiv. För de utpekade gotländska vattendragsförekomsterna gäller att 95 procent inte uppnår god ekologisk vattenstatus. Den kemiska statusen däremot är god i vattendragen och i sjöarna, förutom när det gäller förekomsten av kvicksilver som utgör ett nationellt problem. De största miljöproblemen i vattendragen är fysiska förändringar i form av rätning och kanalisering av vattendrag[1], samt stora förändringar i vattenflöden[2].

Ytvattentäkters kvalitet

Sjöar och vattendrag har betydelse såväl för biologisk mångfald, fiske och rekreation som för vattenuttag och energiproduktion. De ytvattentäkter som är i bruk har som regel ett fullgott skydd, men den senaste vattentäkten på norra Gotland har ännu inte ett beslutat skydds-område.

Strukturer och vattenflöden

Eftersom många naturvärden i vattenmiljöer är beroende av naturliga flöden och vattenstånds-variationer, uppstår intressemotsättningar vid förebyggande av översvämningar och kontroll av vattenflöden. Under de senaste åren har antalet underhållsarbeten av diken och kanaler ökat kraftigt. Rensning av diken är i stort sett alltid negativt för naturmiljön, men samtidigt är exempelvis markavvattningsföretag skyldiga att hålla vattenvägar öppna. För att förändra påverkan på naturmiljön krävs i många fall att dikningsföretagen omprövas och att det tas en större miljöhänsyn vid rensningar.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I ett samarbete med Sportfiskarna och Gotlands vattenråd har Länsstyrelsen bidragit till att skapa nya reproduktionsområden särskilt för havsöring, gädda och flodnejonöga, åtgärda vandringshinder, restaurera igenväxande sjöar och havsvikar samt återskapa kustnära våtmarker.

Länsstyrelsen har tillsammans med Skogsstyrelsen genomfört ett antal vattendragsvandringar med syfte att höja kunskapen om våra vattenanknutna natur- och kulturvärden. Länsstyrelsens tvärsektoriella arbete i samband med nyanläggningar av dammar, omlöp förbi vandringshinder och återskapande av kustnära våtmarker för framförallt gäddans lek fortsätter, och åtgärdstakten ökar.

Främmande arter och genotyper

Främmande arter som introduceras till sjöar och vattendrag har oftast en negativ påverkan på både inhemska arter och ekosystemen. För att motverka detta har länet en strikt policy om utsättning och spridning av främmande arter. Länsstyrelsen har arbetat aktivt med att utrota signalkräftan, och i dag finns inga kända förekomster av arten. Det senaste året har guldfisk påträffats på två platser. Länsstyrelsen har under 2017 påbörjat utrotningen av guldfisk i en av lokalerna. 

En främmande art, den svartmunnade smörbulten, har etablerat sig runt om Gotlands kust och under 2017 har flera fynd gjorts i vattendrag på ön. Länsstyrelsen övervakar viktiga vattendrag för att kunna vidta åtgärder om antalet fynd av arten ökar. Eftersom arten är svagsimmande förs diskussioner om att skjuta upp vissa planerade omlöp i avvaktan på de elfiskeundersökningar som pågår under 2017.

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020, även om det pågår några åtgärdsprojekt med medel via LOVA och Havs- och vattenmiljöanslaget. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas fortfarande för att vända utvecklingen. De åtgärdsprojekt som är genomförda och pågående bidrar till ökade möjligheter för fiske, friluftsliv och rekreation, vilket har koppling till folkhälsa, tillgänglighet och barnperspektiv. Utökat och förbättrat skydd av vårt dricksvatten bidrar indirekt till ökad rättvisa, eftersom kvinnor i fertil ålder och barn är särskilt känsliga för miljögifter i vattnet.

Utvecklingen i miljön är neutral. Länets vattendrag kommer inte att uppnå god ekologisk status till målåret, då processerna för att uppnå förbättring tar lång tid och styrmedel saknas eller behöver förbättras. Den övervägande delen av vattendragen på Gotland omfattas av markavvattningsföretag där omprövning av äldre vattendomar och ett omfattande restaureringsarbete krävs för att uppnå god vattenstatus. Detsamma gäller för att uppnå stabilare hydrologiska förhållanden för att förbättra dagens situation, där snabba och kraftiga vattenståndsfluktuationer sker inom några få dygn, vilket försvårar för det vattenlevande biologiska livet. Att ompröva äldre vattendomar, återskapa en mängd våtmarker och vattenmagasin är varken realistiskt eller ekonomiskt genomförbart under de återstående åren fram till 2020.

För att förbättra nuvarande förhållanden krävs att miljöhänsynen vid exempelvis dikesrensningar förbättras, vilket kräver att ökade resurser avsätts till förebyggande samråd och tillsyn. Framtida insatser bör inbegripa införandet av någon typ av ”grönt kort” för entreprenörer som ska utföra underhållsåtgärder för att på så sätt öka miljöhänsynen. Under 2017 har ett projekt med titeln Odlingslandskapets vatten avslutat fas 1 med planering, och är nu inne i en åtgärdsfas med flera projekt där LRF och Region Gotland samarbetar med Länsstyrelsen. Syftet är att hitta lösningar för att förbättra vattenmiljöerna, samtidigt som ett livskraftigt jordbruk fortsättningsvis kan bedrivas med beaktande av framtida klimatförändringar. Bland annat har en utbildningsdag genomförts om miljövänligt underhåll av diken.

För att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer i, och i anslutning till, sjöar och vattendrag räcker det inte med traditionella skyddsformer som områdesskydd. Jord- och skogsbrukets och andra verksamhetsutövares hänsyn behöver utvecklas ännu mer än vad som gjorts de senaste åren. Avvägningar måste också göras för att ta till vara vattendragens kulturhistoriska upplevelsevärden.



[2] vattenweb.smhi.se