Frisk luft. Bild: Tobias Flygar.

Frisk luft

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Frisk luft

Målet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Partiklar (PM2.5)  

Utsläpp av partiklar har minskat på Gotland med cirka 42 procent mellan år 1990 och 2015, vilket inkluderar utsläpp från internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten samt inrikes civil sjöfart och flygtrafik. Den största minskningen har skett inom industri (energi och processer) med 80 procent. Inom transportsektorn har PM2,5 minskat med cirka 29 procent under perioden. Utsläppen från el och uppvärmning exklusiv egen uppvärmning i småhus har ökat med 98 procent under perioden. Partiklar uppstår vid all typ förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan, främst vid användning av dubbdäck. De ger upphov till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. Enligt svenska studier bedöms partiklar orsaka mellan 3000 och 5000 förtida dödsfall per år i Sverige. På Gotland är risken för hala vintervägar är betydande genom det fuktiga klimatet, varför sandning och dubbdäck används, trots att det då bildas partiklar som är farliga att andas in. Region Gotland har påbörjat analyser och en del förbättrande insatser för att minska partiklarhalterna på Gotland, ett åtgärdsprogram bedöms vara klart till slutet av året.

Flyktiga organiska ämnen (NMVOC) 

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen, NMVOC, har minskat med cirka 34 procent mellan 1990 och 2015, inklusive utsläpp från internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten samt inrikes civil sjöfart och flygtrafik. Jordbruk är den största källan till NMVOC på Gotland med 61 procent av utsläppen, där kogödselsbaserat utsläpp utgör 43 procent av totalutsläppet på Gotland. De största minskningarna har skett inom transporter med 87 procent.

Ett nytt åtagande för Sverige i Göteborgsprotokollet som bestämdes år 2012 och hör till FNs konvention om långväga transporterade luftföroreningar, innebär att utsläppen av flyktiga organiska ämnen från Sverige ska minska med 25 procent mellan åren 2005 och 2020. [1]

Svaveldioxidutsläpp

Utsläppen av svaveldioxider kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja. Utsläppen av svaveldioxider på Gotland har minskat med ungefär 97 procent mellan år 1990 och 2015, inklusive utsläpp från internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten samt inrikes civil sjöfart och flygtrafik. Denna minskning är större än den genomsnittliga minskningen av utsläppen i Sverige under perioden. De största minskningarna har skett från arbetsmaskiner och från nationell sjöfart inklusive fiske.

 

Analys och bedömning

Det är tveksamt om luften kommer att vara så ren 2020 att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Förutom effekterna av lokala aktiviteter – bilkörande, vedeldning och lokal sjöfart - kan Gotlands drabbas av föroreningar som förs hit med vindarna. Länsstyrelsen bedömer dock att utvecklingen på Gotland är positiv för detta miljömål.

Gotland belastades länge av höga svavelutsläpp men dessa har de senaste 20 åren minskat kraftigt. Detta beror i stort på att halter av svavel har minskat i bränsle under de senaste decennierna. Ett bra styrmedel har varit det nya svaveldirektivet, vilket innebär att från och med 1 januari 2015 gäller nya krav på svavelhalt i marina bränslen, med maximal svavelhalt på 0,1 procent svavel per kg bränsle inom SECA-området[2]. Direktivet har redan börjat ge effekt.

Industrin på Gotland spelar en viktig roll i miljömålsuppfyllelse på Gotland. Länsstyrelsen samverkar med berörda myndigheter och främjar energieffektivisering och energiomställning på Gotland . Nätverk för energieffektivisering[3], Lokala klimatinvesteringar (Klimatklivet)[4], Incitament för energieffektivisering[5] och Landsbygdsprogrammet[6], är några exempel i detta sammanhang. Dessa insatser är steg i rätt riktning som bidrar till att uppnå flera av miljökvalitetsmålen, inklusive Frisk luft.



[1] http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Luftvard/

[2] SECA området omfattar Östersjön, Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och Engelska kanalen, samt Nordamerikas kustområden.