Generationsmålet

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Generationsmålet

Ekosystemens återhämtning och ekosystemtjänster

Trenden med större men färre lantbruksföretag, där djuren ofta går på gårdsnära högproduktiva marker, leder till att magra naturbetesmarker växer igen. De kvarvarande hävdade arealerna får en fragmenterad utbredning på landskapsnivå. Detta tillsammans med en svårighet att få till generationsskiften på gårdarna, gör osäkerheten för den biologiska mångfalden knuten till naturbetesmarker och slåtterängar stor. EU:s jordbruksstöd behöver vara utformat så det både gynnar ett konkurrenskraftigt jordbruk, och främjar unika gotländska miljöer såsom alvarmark och träd- och buskrika slåtterängar. Dagens rationella och intensivt nyttjande av jordbrukslandskapet missgynnar även naturliga pollinatörer såsom fjärilar och vildbin. Klövervallar slås tidigare, och småmiljöer som blommande kantzoner, bryn och dikesrenar får allt mindre utrymme.  I dagsläget minskar den biologiska mångfalden och förutsättningarna för odlingslandskapet att leverera ekosystemtjänster.

Det Gotländska landskapet är starkt påverkat av tidigare utdikningar av både stora och små våtmarksområden. De utdikade våtmarkernas ekosystemtjänster som kolinlagring, flödesutjämning, näringsretention och hållande av biologisk mångfald är därför kraftigt reducerade. Många av de utdikade markerna är idag värdefull åkermark. Många mindre områden står dock obrukade och ett återskapande skulle antagligen kunna ske utan större konflikt med markägarnas intressen. Något aktivt arbete för återskapande av denna typ av våtmarker bedrivs ej och det finns heller inget enkelt stödsystem som kan bidra till de insatser som behövs.

 

Bevarande av biologisk mångfald

De senaste årens kraftigt höjda anslag till arbetet med skydd av natur har lett till att takten i arbetet med skydd av Gotländska skogar och andra värdefulla marker kunnat höjas. Det ger förutsättningar för att den biologiska mångfalden bevaras i dessa områden. I många Gotländska marker är kultur- och naturvärden nära sammanvävda och ett skydd genom naturreservat bidrar även till ett skydd av kulturmiljön.

Trots ökad takt i arbetet med formellt skydd fortsätter skogar med höga naturvärden att avverkas på Gotland och värdefulla alvarmarker fortsätter att exploateras. Gynnsam bevarandestatus för dessa naturtyper kommer därför inte kunna uppnås trots en högre takt i skyddsarbetet. Till viss del beror avverkningen av värdefulla skogar på kunskapsbrist om var dessa skogar finns, något som ett omtag av nyckelbiotopsinventeringen skulle kunna motverka. Det finns även behov av att skogarna klassas enligt naturtypsklassningen i EU:s art- och habitatdirektiv.

De senaste årens höjda anslag till skötsel av naturreservat har lett till att skötseln av befintliga reservat på Gotland kunnat öka såväl med biotopvårdande skötsel som med tillgänglighetanordningar. Detta leder till att såväl biologisk mångfald som värdefulla kulturmiljöer bevaras och att naturmiljön kan nyttjas hållbart.

Regeringens beslut om nya natura 2000-områden 2015 har lett till att stora arealer av områden med mycket höga värden för biologisk mångfald har fått ett skydd. Ytterligare områden med mycket höga naturvärden har av länsstyrelsen föreslagits som Natura 2000-områden och väntar nu på beslut från regeringen.

Länsstyrelsen har under 2016 efter ett särskilt uppdrag gjort en heltäckande naturtypskartering över ett av Gotlands större riksintresseområden för naturvård. Resultatet ledde förutom förslag till nya natura 2000-områden även till ett mycket bra underlag vad gäller naturvärdena i området som kan användas för prioritering i skyddsarbetet och i eventuella tillståndsprövningar samt vid uppföljning av hur naturvärdena i riksintresseområdet utvecklas. Därmed ges bättre förutsättningar för att den biologiska mångfalden inom riksintresseområdet bevaras.

Genom samverkansprojekt skapas nya reproduktionsområden särskilt för havsöring, gädda och flodnejonöga. Likaså åtgärdas vandringshinder, igenväxande sjöar och havsvikar restaureras och kustnära våtmarker återskapas.

 

Friluftsliv, kulturmiljö och hälsa

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att bevara och utveckla Gotlands natur- och kulturmiljöer. I uppgiften ingår bland annat att bilda och sköta naturreservat, främja friluftsliv samt utreda och besluta om byggnadsminnen och kulturreservat.[1] Regeringens strategier för friluftsliv och kulturmiljöer har även folkhälsofokus[2], och Länsstyrelsen på Gotland ser tydliga folkhälsovinster i utvecklingen av natur- och kulturmiljöer. Det finns stor potential i att nyttja Gotlands kulturreservat (Norrbys i Väte) och de 133 naturreservaten mer för utevistelse, rekreation och lärande. Dessutom är de en viktig tillväxtresurs, framförallt i möjligheten för upplevelseföretag att använda dem för uteaktiviteter såsom ridning, cykel, fiske och vandring. Tillgängliggörandet av skyddade områden gynnar också gotlänningarna själva.

Länsstyrelsen i Gotlands län har beslutat en ”Strategi och handlingsplan för skyddade områden som resurs för friluftslivet 2017–2019”. Strategin har direkt bäring på det nationella friluftslivspolitiska målet med samma namn.[3] Målen i länets handlingsplan är inriktade på att, i inrättande av naturreservat, väga naturskydd mot främjande av friluftsliv, att antal skyddade områden med huvudsyfte att främja friluftsliv ska öka, samt att de skyddade områdena ska vara en resurs för alla. Genom friluftsliv kan man koppla ihop allt från landsbygdsutveckling, besöksnäring och folkhälsa till att skapa en större förståelse för varför vi ska skydda vår natur. Det finns i dagsläget inte så mycket information om gotlänningarnas friluftsvanor. Men att ta reda på det ligger också inom ramen för handlingsplanen.

Länsstyrelsen i Gotlands län har under de senaste åren arbetat med att tillgängliggöra så kallade kulturbesöksplatser, Besöksplatser 3.0, där ett av syftena är att främja människors hälsa genom upplevelser av historia, natur och kultur. Utöver möjligheten till rekreation och folkbildning finns även ett tydligt företagarperspektiv i kulturbesöksplatserna. Exempelvis finns företag som regelbundet använder både natur- och kulturmiljöer för utflykter och event. Detta förväntas öka tack vare Länsstyrelsens arbete att göra platserna mer lättillgängliga, exempelvis genom digitalisering. Lättillgängliga kulturbesöksplatser är viktiga för både gotlänningar och besökare.

 

Kretslopp

På Gotland pågår fortlöpande arbete med tillsyn och information från myndigheterna för att undvika kemikalier i kretsloppen. Initiativ från näringsliv och privata aktörer blir vanligare. Arbetet ger resultat, på mycket lång sikt. Ett exempel på åtgärdsarbete är Region Gotland uppströmsarbete inom det kommunala Va-nätet för att få tillstånd en Revaq-certifiering av avloppsslammet.

 

Hushållning med naturresurserna

En viktig resursfråga för Gotlands län är tillgången på grundvatten, med hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet och ytterligare kunskap och anpassning behövs.

 

Energi

Utsläppen av växthusgaser ökar i atmosfären och klimatförändringen ser ut att bli allt allvarligare för framtida generationer. Världens länder har enats i klimatavtalet från Paris för att gemensamt hindra den globala temperaturökningen vid 2 grader med sikte mot 1,5 grader, tyvärr ser insatserna idag inte ut att räcka för att hindra en större uppvärmning. På Gotland främjar nationella stöd för klimatinvesteringar lokal biogasproduktion, samtidigt som elnätets kapacitet idag verkar begränsande för ytterligare utbyggnad av förnyelsebar elproduktion i länet. Flera projekt pågår på ön för att energieffektivisera företag på Gotland genom information, rådgivning och nätverkande. Se mer under miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

 

Konsumtion

Länsstyrelsen i Gotlands län har under 2017 påbörjat ett treårigt arbete med att främja en mer hållbar konsumtion i länet. De tre huvudsakliga strategierna för detta är att sprida information om nationella informationsstöd och ekonomiska styrmedel som finns, att verka för hållbar konsumtion inom flera av Länsstyrelsens verksamhetsområden, samt att samarbeta med och uppmuntra andra aktörer att bidra. Samarbetsparter kommer från offentlig, privat och ideell sektor.

Länsstyrelsen samarbetar också de senaste åren bidragit till hållbarhetsförbättringar inom länets besöksnäring, genom ett samarbete ed organisationer i branschen.

 

Kulturmiljö

De kulturhistoriska värden som finns i vår omgivning utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap. Det tidsdjup som de kulturhistoriska värdena speglar ökar förståelsen för behovet av att utveckla i harmoni med bevarande. Kulturmiljön är en viktig faktor i det regionala tillväxtarbetet.

Kulturmiljöarbetet bidrar till en ekologisk hållbar samhällsutveckling genom att möjliggöra återanvändning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi.

Det fleråriga projektet kring översyn av fornvårds- och besöksplatsområden har resulterat i en prioritering av områden med fokus på tillgänglighet, utveckling, samverkan och samfinansiering. Samverkan är central för att nå största möjliga nytta för natur- och kulturmiljövården även ur ett regionalt tillväxtperspektiv.

Länsstyrelsen arbetar för att Gotlands läns 378 byggnadsminnen (BM) på bästa sätt ska spegla länets unika karaktär och kulturarv. För att denna målsättning ska uppnås har Länsstyrelsen tagit fram en policy för hur arbetet bör bedrivas, och kopplat den till Strategi för kulturmiljöbidraget 2016-2018 och kulturmiljöprofilen.

 

Forskning och utbildning

Uppsala universitet – Campus Gotland har flera utbildningsprogram, både befintliga och kommande, som har fokus på de långsiktiga hållbarhetsfrågorna, vilka samverkar med omgivande samhälle. Exempel på utbildningsprogram är Kandidatprogram i  miljövetenskap, Mastersprogram i Kulturarv och hållbarhet, Magisterprogram i hållbart företagande och ledning samt ett Internationellt kandidatprogram  i Energy Transition and Leadership. Även en Master i Hållbar destinationsutveckling planeras.

Forskningsprogrammet Hållbara besök engagerar ett antal forskare från olika ämnesområden (kulturvård, etnologi, historia, biologi, miljö, ekonomi mm), vilka jobbar under sex teman; Turismhistoria, Förebilder, Innovation och entreprenörskap, Natur- och kulturresurser, Ledning & organisation, Energi och vatten.[4]

Det finns lite mer (tror jag) att läsa nu på nya webben: http://www.campusgotland.uu.se/hallbarabesok/

På Campus bedrivs forskning bland annat inom vindkraft och förnybar energi, och på forskningsstationen i Ar studeras bland annat fiskebestånd och grunda vikar.

Nystartade Blått Centrum, som är ett samarbete mellan Region Gotland, Uppsala universitet och Länsstyrelsen, ska samla länets kunskap och kapacitet för åtgärdsprojekt för bättre vatten.  Centret ska arbeta med praktiska åtgärder, konferenser/seminarier, nätverk och  initiering av forsknings- och utbildningsinsatser.

 

Miljöbalkens tillämpning – ökad transparens och rättvisa

Länsstyrelsen utvecklar fortlöpande tillsynsvägledningen gentemot Region Gotland och har en strategisk plan för 2016-2018. Tillsynsvägledningen innebär samverkan, ömsesidigt lärande, utbyte av information och kompetensutveckling. 

Länsstyrelsen har utvecklat ett välfungerande internt arbetssätt kring ärendehantering med veckovisa samordningsmöten med representanter från alla verksamhetsområden. Detta bidrar till ökad kvalitet, effektiv ärendehantering och en konsekvent rättstillämpning.

Länsstyrelsen och Region Gotland har tillsammans med forskare från Uppsala universitet/Swedesd utvecklat deltagandet i samrådsprocesser med syfte att underlätta och utveckla samrådsprocesserna. Arbetet har även lett till en utvecklad samverkan med och vägledning för Region Gotland.

 

Agenda 2030

Länsstyrelsen på Gotland har tagit uppdraget med att bistå regeringen i genomförandet av Agenda 2030 ambitiöst. Hela myndigheten utbildas i agendan, och kopplar det till det interna värdegrundsarbetet och arbetet med tvärperspektiv, då Agendan är ett värdefullt verktyg i strävan efter att kunna ta olika perspektiv. Länsstyrelsen i Gotlands län driver också ett projekt kring hur arbetet med mänskliga rättigheter kan bedrivas utifrån de globala målen. Projektet ska rapporteras till Länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen deltar också i ett samarbete med Region Gotland och Swedesd (Uppsala universitet) kring hur regional utveckling kan utgå från Agenda 2030.



[1] Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende länsstyrelserna

[2] Friluftspolitiska mål och kulturmiljöstrategi – dubbelkolla!

[3] Strategi och handlingsplan för skyddade områden som en resurs för friluftslivet 2017–2019, rapport nr 2016:8