Ett rikt växt- och djurliv. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt växt- och djurliv

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt växt- och djurliv

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Ekosystemtjänster, gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Förstudien om en eventuell nationalpark i Bästeträsk har ökat kunskapen om de höga naturvärdena på nordöstra Gotland, både på Länsstyrelsen, Region Gotland, Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten, samt lokalt i bygden[1].

Att regeringens beslut om nya och utvidgade Natura 2000-områden står fast har haft stor betydelse för bevarandet av värdefull natur och ekosystemtjänster, framför allt på norra Gotland. Arbetet med nya bevarandeplaner som skett under året för ett stort antal befintliga natura 2000-områden ger även länet ett bättre kunskapsunderlag och en bättre förutsättning för bra förvaltning.

Länsstyrelsen har under 2017 fått ökade anslag för att säkra markåtkomst till naturvårdsändamål. De ökade resurserna har haft stor betydelse för antalet skyddade områden[2].

Genomförandet av Myrskyddsplanen fortgår, med syfte att skydda värdefulla myrar. Under 2017 har arbetet berört tre områden, där åtgärder har skett bland annat genom utvidgning av arealer och uppdatering av skötselplan.

Inom verksamheten för Åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat naturvärden knutna till sand gynnats. Detta har åstadkommits genom Länsstyrelsens åtgärder i sand- och grustäkter, både rådgivning vid efterbehandling och restaurering av avslutade täkter där efterbehandlingen varit negativ för naturvärdena[3]. Ett samarbete med GEAB för att gynna insekter i kraftledningsgator har även inletts.

Främmande arter och genotyper 

Den svartmunnade smörbulten har spridit sig ytterligare, från hamnarna till grunda vikar med sandbotten, där inhemsk fiskfauna har sina barnkammare. Den har dessutom vandrat upp i två vattendrag. Arten är idag spridd från Fårö i norr till Burgsvik i söder[4].

Vresros är en invasiv art som hotar den biologiska mångfalden i gotländska sanddynsmiljöer. Flertalet inventeringar i olika sandmiljöer visar att naturvärdena, främst i form av insekter och växter, är hög i dessa områden[5]. Idag minskar sandmiljöerna kontinuerligt på grund av flera faktorer. Bekämpning av vresros fortgår därför kontinuerligt, och förväntas effektiviseras ytterligare när EU och Sverige tar ett samlat grepp om invasiva arter[6].

Grön infrastruktur

Arbetet med grön infrastruktur fortgår, framför allt genom arbetsgrupper inom insatsområdena barrskog, våtmark och rekreation.

Tätortsnära natur

Flera åtgärder för att tillgängliggöra tätortsnära natur har skett under året, bland annat byggnation av fågeltorn vid Lausviken, nya spänger vid Själsö, röjning av skog vid Ålarve, och restaurering av Sandarve kulle.

För att ytterligare tillgängliggöra naturreservat har en strategi och handlingsplan tagits fram. Strategin är främst en hjälp till Länsstyrelsens eget arbete i nuvarande och kommande naturreservat och kulturreservat. Bland annat innefattar arbetet att sträva mot ökad tillgänglighet och information i tätortsnära reservat på Gotland. Länsstyrelsen ska även integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten som ska genomsyra förverkligandet av denna strategi[7].

 

Analys och bedömning

Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv inte kommer vara möjligt att nå till 2020, och att utvecklingen i miljön är negativ. För att vända den negativa utvecklingen måste markanvändningen styras mot en riktning som tar större hänsyn till biologisk mångfald. Mycket görs, men bland annat kvarstår utvecklingen inom de areella näringarna, till exempel avverkning av gammal skog och ett intensifierat och storskaligt jordbruk, vilket har stor negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Trenden med större men färre lantbruksföretag, där djuren ofta går på gårdsnära högproduktiva marker, leder till att magra naturbetesmarker växer igen. De kvarvarande hävdade arealerna får en fragmenterad utbredning på landskapsnivå. Detta tillsammans med en svårighet att få till generationsskiften på gårdarna, gör osäkerheten för den biologiska mångfalden knuten till naturbetesmarker och slåtterängar stor.

EU:s jordbrukspolitik och stödsystem behöver vara utformat så att både ett konkurrenskraftigt jordbruk och loka särarter inom naturen gynnas, såsom alvarmark, träd- och buskrika slåtterängar samt magra betesmarker. Alvarmark, en unik naturtyp, har i dagsläget lägre ersättning än betesmarker med allmänna värden, som i princip kan vara gödslade gamla åkervallar[8]. Det föreligger därmed en risk att det saknas tillräckligt incitament att få ut djuren på dessa marker, som ofta hyser hävdgynnade naturvärden och är beroende av skötsel.

Dagens rationella och intensiva nyttjande av jordbrukslandskapet missgynnar även naturliga pollinatörer såsom vildbin. Klövervallar slås tidigare, och småmiljöer som blommande kantzoner, bryn och dikesrenar får allt mindre utrymme. I dagsläget minskar den biologiska mångfalden och förutsättningarna för odlingslandskapet att leverera ekosystemtjänster[9].

Det är ett fortsatt högt tryck på avverkningsmogen skog, och flera avverkningsanmälda skogar som besökts i fält har visat sig vara oregistrerade nyckelbiotoper. Det blir även tydligt under ett bra svampår som 2017, att skogar som tidigare inte bedömts som skoglig värdekärna på grund av brist på strukturer och/eller brist på signalarter och rödlistade arter, kan hysa rikligt med sällsynta och rödlistade arter av marksvamp. Gynnsam bevarandestatus för dessa naturtyper kommer därför inte kunna uppnås trots en högre takt i skyddsarbetet. Det faktum att avverkningen av värdefulla områden delvis beror på kunskapsbrist om var dessa skogar finns, pekar på ett omtag av nyckelbiotopsinventeringen är mycket önskvärd. Det finns även behov av att skogarna klassas enligt naturtypsklassningen i EU:s art- och habitatdirektiv.

Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter bidrar till att förbättra villkoren för den biologiska mångfalden. Detta behöver fortgå och intensifieras genom samordning med nya verktyg som handlingsplan för grön infrastruktur och förordningen om invasiva främmande arter. 

Regeringen har avsevärt ökat anslaget för att lösa in skogar och för att sköta befintliga naturreservatreservat. Det är ett steg vägen för att på sikt kunna nå miljömålet på Gotland.



[1] Förstudie nationalpark Bästeträsk ISBN 978-91-620-6785-4  www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6785-4.pdf?pid=21135

[3] Hotad fauna i Gotlands täkter – en inventering med speciell inriktning på gaddsteklar Rapporter om natur och miljö – nr 2009: 17 www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Natur-och-milj%C3%B6/2009/2009-17-hotad-fauna-takter-gaddsteklar.pdf

[5] Skyddsvärda insekter i gotländska sanddyner, Rapporter om natur och miljö nr 2013:1 (ISSN 1653-7041). www.lansstyrelsen.se/gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Natur-och-miljprocentC3procentB6/2013/2013-01-skyddsvarda-insekter.pdf

[7] Rapport 2016:8 Strategi och handlingsplan för skyddade områden som en resurs för friluftslivet 2017-2019. www.lansstyrelsen.se/Gotland/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Natur-och-milj%C3%B6/2016/strategi-o-hp-skyddade-omraden-resurs-friluftslivet-2016-8.pdf

[8] Vildbin och fragmentering - Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet. www.jordbruksverket.se/download/18.51c5369e120aee363f080002059/1370040757098/vildbin+fragmentering.pdf