Ett rikt odlingslandskap. Bild: Tobias Flygar.

Ett rikt odlingslandskap

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Ett rikt odlingslandskap

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Negativ utvecklingsriktning

Resultat

Det är fortfarande inte möjligt att få fram jämförbar statistik från Jordbruksverkets IT-system, eftersom de funktionerna ännu inte är färdiga. IT-problemen som resulterar i försenade utbetalningar till lantbrukarna är ett stort bekymmer på Gotland, då lantbrukarnas förtroende för ersättningen fortsätter att minska, och därmed sannolikt medverkar till minskad motivation att sköta markerna optimalt. Denna återkoppling får Länsstyrelsen framför allt i samband med fält- och gårdsbesök i olika ärenden. Rent faktiskt märks det också i resultaten från fältbesök med anledning av åtagandeplaner och kontroller med direkt koppling till miljöersättningen. Mycket av underhållsröjningen som borde ha varit gjord är inte genomförd vilket på sikt hotar både natur- och kulturmiljövärden. Osäkerheten och den i många fall upplevda låga ersättningsnivån anges som orsaker. Särskilt är det ersättningsnivån för alvarbete som lyfts fram som alltför låg. Gårdar med mycket alvar har fått en tydlig ekonomisk försämring jämfört med 2014 års ersättning.

Restaureringsstöden i landsbygdsprogrammet är möjligheter som Länsstyrelsen inte har haft möjlighet att prioritera särskilt högt. Det finns visst intresse och det skulle sannolikt kunna göras mer för att återuppta skötseln på igenväxta marker.

Ett konkurrenskraftigt jordbruk är avgörande för odlingslandskapets värden. När det gäller investeringsstöden i primärproduktionen, som också ingår i Landsbygdsprogrammet[1], har flera företag fått poäng i urvalskriterierna för satsningar som ger förutsättningar för mer betande djur, och stöd har därmed kunnat beviljas.

Hållbarhet är ett viktigt utvecklingsområde i den regionala Mat- och livsmedelsstrategin för Gotland 2016 - 2025. Ett rikt odlingslandskap omfattas av såväl strategin som den handlingsplan som nu tas fram och som har börjat genomföras.

Länsstyrelsen avsätter varje år medel för skötsel av stenmurar längs några utpekade kulturvägar. Arbetet som följer en långsiktig plan, sker i samarbete och genom samfinansiering med Trafikverket.

Länsstyrelsen har avsatt pengar för djurhållning vid kulturreservatet Norrbys i Väte.

Gotlandsrussen och gutefåren är viktiga lantraser som är en del av Gotlands identitet. Länsstyrelsen med flera. är aktiva i den långsiktiga planen för russflocken på Lojsta hed. EU:s märkning ”Skyddad ursprungsbeteckning” (SUB) är numera möjlig att använda som ett argument för ett mervärde vid försäljning av gutefårskött i gårdsbutik. Detta är dock ännu i sin linda.

Almsjukan är ett utbrett problem på Gotland och under året har bekämpning pågått med finansiering från EU och EU:s Life-fond.

Jättelokan är en invasiv art som finns på ön. I dagsläget görs ingen bekämpning av den.

 

Analys och bedömning

Bedömningen sedan förra året kvarstår - målet kommer inte att nås till år 2020 med de idag beslutade styrmedlen. Utvecklingen i miljön är negativ. Främsta orsakerna är bristande lönsamhet i lantbruket och svårigheter med att få till generationsskiften, där föryngring i lantbrukarkåren är en stor utmaning. Negativ är också den ovisshet som är följden av de försenade utbetalningarna från Jordbruksverket, där en del lantbrukare fortfarande väntar på stora summor för miljötjänster utförda 2015 och 2016. I många av de kontakter som Länsstyrelsens handläggare har med lantbrukare och andra markförvaltare, framhålls behovet av stabilitet i stödsystem och -hantering. Det framkommer också stor efterfrågan på rådgivning, fältvandringar och kurser för att öka både kunskap om motivationen att sköta betesmarker och slåtterängar bättre, samt för att i vissa fall restaurera marker. En höjning av ersättningsnivån, i synnerhet för alvarbeten, efterfrågas dessutom.

Värdefulla landskapselement som ingår i betesmarker och slåtterängar är i många fall motiv till ersättning för särskild skötsel i miljöersättningen. Ett kvarstående problem sedan 2014 är att landskapselement i åkermark inte omfattas av någon särskild ersättning, vilket var fallet 2007 - 2013. Det finns ännu inga analyser på regional nivå, kring effekten av detta, men ett antal lantbrukare efterfrågar tydligt denna ersättningsform för att fortsätta att sköta dessa värden.

Det finns stora förväntningar från lantbrukarkåren på vad den nationella livsmedelsstrategin ska kunna medföra för ökad konkurrenskraft. För Gotlands odlingslandskaps del är utvecklingen på gårdar med betande djur mycket avgörande för bevarande och utveckling av det öppna landskapet och för natur- och kulturmiljövärdena.  Förväntningar finns också på insatser utifrån den regionala mat- och livsmedelsstrategin för Gotland, där LRF Gotland, klustret Gotland Grönt Centrum, Länsstyrelsenmed flera. tillsammans identifierar och konkretiserar aktiviteter som tar animalieproduktionen vidare. Gotlands Slageri och varumärket Smak av Gotland är inne i en mycket positiv utveckling som bör skapa goda förutsättningar i linje med detta.

När det gäller lantraserna fortsätter samverkan mellan Hushållningssällskapet, Russambetesföreningen och Länsstyrelsen för att säkerställa förutsättningarna för russflocken på Lojsta hed. Det är för närvarande stor efterfrågan på fölungar från heden, vilket är mycket positivt. En vänförening har startats upp och ytterligare goda initiativ tas.