Levande skogar. Bild: Tobias Flygar.

Levande skogar

Når vi Gotlands läns miljömål?

I 2017 års regionala uppföljning av miljökvalitetsmålen bedöms att två av målen är nära att nås på Gotland till år 2020, medan övriga mål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. För tre mål går utvecklingen i miljön i positiv riktning, medan tre mål utvecklas negativt.

Det görs många viktiga insatser för miljön på Gotland av myndigheter, region, företag, organisationer och allmänhet. Även om positiva trender syns, är bara två av de mål som Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedömer nära att nås till 2020 - Frisk luft och Bara naturlig försurning. För dessa mål går utvecklingen i positiv riktning – utsläppen av kväve och svavel minskar på grund av bland annat EU-direktiv.

För målen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö görs endast bedömning på nationell nivå. Energiomställnings- och energieffektiviseringsarbetet har fått en stark skjuts i och med statliga medel för klimatinvesteringar och företagsnätverk.

Gotlands unika kulturmiljöer utgör en viktig resurs för förståelsen och upplevelsen av vårt landskap och kulturmiljöaspekter är viktiga för uppfyllandet av flertalet miljömål.

De mål som inkluderar biologisk mångfald; Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt, mycket beroende på storskalighet i jord- och skogsbruk. Skogsstyrelsen gör stora satsningar på miljöhänsyn i skogsbruket, trots detta kommer inte Levande skogar att nås.

Allt större kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen och mer kunskap om ämnen och dess effekter behövs för att kunna  bedöma utvecklingen för Giftfri miljö.

Grundvattenfrågan, som länge varit viktig på Gotland, har fått större fokus nationellt, eftersom kvantitetsproblem uppstått även i andra län. Ytterligare kunskap och anpassning behövs.

Ökad miljöhänsyn är en viktig åtgärd  för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Övergödning är den främsta orsaken till att Hav i balans, samt levande kust och skärgård inte uppfylls, trots att miljömålet Ingen övergödning utvecklas positivt.

Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går fortsatt framåt, vilket bidrar till God bebyggd miljö.

Offentlig upphandling och privat  konsumtion har enorma miljö- och hälsoeffekter i produktionsländerna. Omställning till en mer hållbar konsumtion är avgörande för att vi ska kunna nå generationsmålet.

Tidigare regionala uppföljningar av miljömål

Visa regionala miljömål för:

Levande skogar

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Ingen tydlig utvecklingsriktning

Resultat

Resurser för skydd och skötsel av värdefulla skogar i länet har hittills varit otillräckliga för att vända trenden till 2020. De brister som finns i skogsbrukets miljöhänsyn behöver åtgärdas, men skogsbrukets aktörer genomför åtgärder som kan leda till förbättringar. Förstärkt tillsyn och dialog med skogssektorn om miljöhänsynen och ett mer varierat skogsbruk prioriteras av Skogsstyrelsen. Skogsbruket behöver se över innebörden av sektorsansvaret.

Grön infrastruktur och ekosystemtjänster

Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samverkar kring en regional handlingsplan för grön infrastruktur. Dialog med näringen har påbörjats. Skogsbruket måste möta utmaningar som handlar om klimatreglering, tillgång på skogsråvara, det rörliga friluftslivet och andra ekosystemtjänster[1] som är viktiga för biologisk mångfald samt för människors välstånd och hälsa.

Gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer

Mellan 1999 och 2016 har 4060 hektar produktiv skogsmark avsatts till naturreservat, cirka 847 hektar till biotopskydd och 805 hektar till naturvårdsavtal. Länsstyrelsen har säkrat ytterligare areal genom markköp. Ökad kunskap kan medföra behov av att se över den regionala strategin för områdesskydd.

Inventering av frivilliga avsättningar genomförs 2018 av Skogsstyrelsen, på uppdrag av regeringen[2], med syfte att öka kunskap om kvalité och areal. Länet har bevarandeansvar för äldre kalkrika barrskogar, hällmarkstallskog och betad barrskog. Oregistrerade nyckelbiotoper anmäls för avverkning och brist på skötsel bromsar effekter av områdesskydd. Gotland har ett särskilt stort ansvar för rödlistade lavar knutna till lövmiljöer med ask och alm[3], samtidigt utgör allvarliga sjukdomar ett hot mot dessa miljöer.

Statistik för länet saknas för miljöhänsynen i skogen. Brister är kända för hänsynsytor och gamla träd. Skogsbruket arbetar aktivt med att minska skador på mark och vatten[4].

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Dialog kring markberedningen förs med skogsbruket i syfte att minska skador på fornlämningar och kulturmiljöer. Införande av digital teknik kan förbättra miljöhänsynen i samband med markberedning och andra skogsbruksåtgärder. Skogsstyrelsen fortsätter fokusera på tillsyn, med vägledningar och beslut om förbud och föreläggande som redskap.

Skogsstyrelsens Nokås-stöd har bidragit till fler skötselåtgärder i skyddade områden. Genom Landsbygdsprogrammets ”Skogens miljövärden” genomförs rådgivning och skötselåtgärder som gynnar sociala värden, natur, - och kulturvärden. Skogsstyrelsen fortsätter sprida kunskaper om hyggesfria metoder.

Via ”mina sidor” och ”e-tjänster” erbjuder Skogsstyrelsen information och kunskap som kan underlätta för markägare att ta hänsyn till skogens miljövärden.

Ett Life+ Nature projekt[5] med fokus på bekämpning av almsjuka, genomförs i länet med syfte att minska förlust av biologisk mångfald. Åtgärderna har lett till minskad spridning av almsjuka i jämförelse med områden utan bekämpning.

 

Analys och bedömning

Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till år 2020. Utvecklingen i miljön bedöms fortfarande som neutral.

Det finns brister i skogsbrukets miljöhänsyn, men arbete som medför förbättringar genomförs. Bevarandeinsatser och skötselåtgärder har inte varit tillräckligt effektiva för att vända trenden. Genom avisering om mer resurser från regeringen kan arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur öka. Fortsatt nyckelbiotopsinventering medför att fler värdekärnor kan upptäckas och undantas skogsbruk.

Ökad konkurrens om skogens resurser och hur den bör nyttjas bedöms ha ökat konflikterna och minskat förtroende för skogspolitiken och ansvariga myndigheter. Vi måste vara uppmärksamma på denna utveckling och hur det kan påverka naturvärdena i sig.

Åtgärder behöver öka

Bättre uppföljning av miljöhänsynen på länsnivå behövs för att brister ska kunna identifieras och förbättringsförslag nå ut. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur kan bli stöd för planering på landskapsnivå. För att kunna tillvarata skogens alla värden och sprida riskerna i ett förändrat klimat behöver skogsbruket bli mer varierat. Ökad andel löv, bättre ståndortsanpassning och hyggesfria metoder på lämpliga marker är viktiga åtgärder. Skogsstyrelsen erbjuder ”e-tjänster” och ”Mina sidor”, verktyg som kan underlätta för skogsägare att planera ett hållbart skogsbruk.

Skogsbrukets aktörer kan bidra genom insatser som medför att hänsynen till skogens miljövärden förbättras.

Den dialog som sker mellan skogsbruk och myndighet kring miljöhänsynen, och förankring och implementering av gemensamt framtagna målbilder på nationell nivå, har varit ett framgångsrikt arbete som måste fortsätta. Utförd analys visar att arbetet haft positiv effekt[6].

Skogsbrukets initiativ att minska skador på mark och vatten är bra. De brister som fortfarande finns måste åtgärdas. Skogsbrukets certifiering, utbildning av anställda och entreprenörer kring naturvärdesbedömning och målbilder samt utveckling av digital teknik, är pågående åtgärder som bör leda till förbättringar. Skogsbrukets aktörer behöver analysera innebörden av sektorsansvaret.

Frivilliga insatser viktiga

Upprättande av nya skogsbruksplaner bör uppmuntras för att synliggöra åtgärdsbehov och förslag som leder till ökad variation i skogen. Nyckelbiotoper och andra hänsynskrävande områden måste samtidigt identifieras för att minska risken för att miljövärden skadas i samband med skogsbruk.

Skogsbrukets och markägarnas insatser som gynnar miljöhänsynen och variationen i landskapet, skall uppmuntras och uppmärksammas. Markägarnas frivilliga avsättningar är viktiga insatser.

Skogsstyrelsen fortsätter fokusera på arbetet med områdesskydd och tillsyn kring miljöhänsynen i samband med avverkningsanmälningar. Man ska även prioritera dialog och samtal kring sektorsansvar till yrkesverksamma i skogen, ombud och företagsledningar. Samverkan pågår mellan myndighet och skogsbruk om hur hänsyn till nyckelbiotoper kan förbättras.



[1] http://www.regeringen.se/contentassets/b25a66487e604dd78820ce3c7da3f14f/plansch-fran-grafiken-ekosystemtjanster-i-skogen-a3-format

[3] ArtDatabanken, Göran Thor, muntligt och arbetsmaterial

[5] www.skogsstyrelsen.se/Lifeelmias    

[6] Eriksson, A., Högvall Nordin, M. och Krekula B. Effektutvärdering 2016. Skogsstyrelsen. Dnr 2016/1343